Missed abort

Hej...

Försöker läsa om folk som gått vidare efter ett MA. Vi fick veta i tisdags, tre dagar före RUL, att bebisen dött i vecka 12 plus några dagar. Har varit inlagd för att få ut allt och det var verkligen hemskt. Vi fick se vår lilla, lilla kille och det blev ändå ett avslut på allt.

Just nu mår jag bara hemskt. Försöker inse att jag inte är gravid längre... Jag skulle på ultraljudet idag för att höra att allt var ok. Istället fick jag boka av tiden...

Tyvärr är vi ganska många som gått igenom denna tragiska händelse och det är nog lika ofattbart för oss alla. När man får plusset på stickan så brjar man förbereda sig på framtiden. Vi hade ju kommit till vecka 19 när vi fick reda på att dom inte levde längre, i vecka 15 fick vi reda på att det var två och att man skulle vara förberedd från vecka 28 på att dom kunde komma. Det blir verkligen platt fall när man får den hemska nyheten. Inte nog med det så ska man (i mitt fall) ha en förlossning, plus att man måste vänja sig vid att magen är borta och alla frågor från bekanta om hur dte går och så.. Det är jätte jobbigt och jag trodde aldrig att jag skulle kunna komma tillbaka till vardagen. De flesta dagarna flyter på bra nu, men dom finns alltid i mina tankar och nu har jag bara fokus på att bli gravid igen... Samtidigt som jag är livrädd för att bli gravid igen...

Så ledsen att höra om er förlust

Allt kändes så bisarrt i torsdags. Jag fick värkar för att få ut fostret. Man fick minnen från förra förlossningarna, bara det att man inte fick ut något av det i slutet. Alla förberedelser, magen som börjat visa sig, alla som vi berättat det för... Jag bara vill inte. Denna kille var inte planerad, vi visste inte om vi ville ha fler barn och nu, precis som dig, vet jag inte om jag vågar gå igenom detta igen. Även om vi får fler kontroller nästa gång..

Mest av allt vill jag veta vad som hände. Men det kommer vi aldrig få veta.

Varför kommer ni inte få veta? Valde ni att inte skicka honom på obduktion eller finns det nån gräns för hur "gamla" de måste vara? Vi vet inte om vi får svar men jag hoppas...

Vet inte. Mitt i allt frågade jag inte och det enda de sa var att det "kan ha blivit fel i den tidiga celldelningen". Antar att han var för liten, det var för tidigt för att utreda det.

Det måste vara riktigt jobbigt. Vi fick frågan på avd 14 där jag födde flickorna om vi ville skicka dom på obduktion eller ej och självklart sa vi ja, min läkare har dock förvarnat mig om att vi kanske inte kan få nåt svar iaf då de låg utan liv i magen ca 2 ½ vecka.

Låt sorgen ta den tid den behöver och lyssna på din kropp. Det är det råd jag kan ge dig, jag tyckte det var sknt att prata med psykolog också. Jag och min sambo gjorde så att vi gick tillsammans till kuratorn vi fick kontakt med på sjukhuset och sen gick vi var och en försig till psykolog, vi har bara kommit varandra närmare efter det här och gett varandra bra stöd även fast vi sörjer på olika vis.

Vi finns här iaf om du vill prata av dig eller bara vill ha sällskap...

Kramar

styrke kramar! Kan inte alls föreställa mig det du går igenom.
Jag fick ett ma ibörjan av februari. Jag var i v 14 men grav hade stannat av i v9....

Kram om

Fortfarande ingen mens, men har som sagt var inte bim förrän på tisdag. Testade imorse men det var negativt, hoppas på att jag är en låghormonare

Hoppas ni haft en bra helg!

Jag har inte bim förräns alltingen nu kommande helg eller den 7-8juni men jag vill ändå testa nu, fast jag vet att det är lönlöst och fastän jag lovat mig att inte testa förräns jag gått över tiden minimum en vecka....

Hoppas hoppas hoppas för din skull att det är ett litet frö som gror

Jag ska försöka få vul imorgon.
Jag började för en stund sedan blöda blod och ingenting känns som förut.
Vet inte hur jag ska orka ligga där i stolen och vänta på beskedet, det är en panikkänsla när de rotar och till slut ska ge svaret, jag hatar att gråta bland andra så det är verkligen en pers om jag får negativt besked!
Varför måste vi kvinnor gå igenom en massa bekymmer?
Kan inte alla få sina små och vara lyckliga i alla sina dagar?