Anonym (Ledsen)

Äldre 10 Feb 15:00

1873 svar

Missed abort

Jag är så ledsen.... va på UL och det visade sig att fostret dött i vecka 9 . Jag trodde jag var i vecka 15 och har alltså gått och trott att jag var gravid i 6 veckor...
misstänkte att något var fel eftersom mina gravsymptom försvann men barnmorskan sa att jag inte behövde oroa mig. Däremot sa läkaren på sjukhuset att om man slutar ha bröstspänningar är det troligt att fostret dött...

Fick abortpiller och nu har jag förhoppningsvis blödit ut allt. Känner mig helt tom och vet inte hur jag ska gå vidare.
Det visade sig även att jag har en bakåtvänd livmoder och att jag hade någon slags inflamation.... bakåtvänd livmoder är det någon som vet något om det??

Vet inte om vi ska försöka få barn igen.... eller vad jag vill säga med inlägget vill mest skriva av mig lite.... finns det någon annan som nyligen fått missfall?

nedraterrax

Äldre 25 Feb 12:41

#61

hej,

har suttit och läst eran tråd och även om det verkar lite sent hoppar jag in i den.

Sitter hemma tre dagar efter min efterkontroll av ett ma var i vecka 11 fast graviditeten avstannat ca v8-9. På något sätt var det viss lättnad när dom kunde se att kroppen klarat av allt själv. Var helt inställd på en skrapning och var jätteorolig för det. Och var kunde släpp alla tankar på "dom kanske såg fel på förra ultraljudet" och att allt skulle vara normalt och hjärtat skulle slå igen. Innan det kunde jag inte börja tänka på vad som händer nu. Vet inte om jag kunnat börja tänka otroligt mycket på framtiden ännu men kan iaf tänka på att jag/vi vill försöka igen så snart det bara går.

Har trott att jag är knäpp vissa dagar för jag bara gråter och några timmar kan jag göra saker och "glömma bort". Vill bara gå framåt och satsa på en ny grav som går hela vägen. Känns som alla kompisar går med stora magar eller vagnar just nu vilkat gör allt ännu mera trist och jobbigt. Alla så uppfyllda och lyckliga av vad som skall hända med dem och jag förstår att det är jättesvårt för dom att sätta sig in i hur man mår. Skulle vara jätteskönt att få följas åt med några som förstår vad som hänt och hur man mår när man skall försöka igen.

bomullshuvu; hoppas det gick bra på din efterkontroll.

maria204

Äldre 25 Feb 13:27

#62

nedraterrax skrev 2010-02-25 12:41:13 följande:

hej, har suttit och läst eran tråd och även om det verkar lite sent hoppar jag in i den. Sitter hemma tre dagar efter min efterkontroll av ett ma var i vecka 11 fast graviditeten avstannat ca v8-9. På något sätt var det viss lättnad när dom kunde se att kroppen klarat av allt själv. Var helt inställd på en skrapning och var jätteorolig för det. Och var kunde släpp alla tankar på "dom kanske såg fel på förra ultraljudet" och att allt skulle vara normalt och hjärtat skulle slå igen. Innan det kunde jag inte börja tänka på vad som händer nu. Vet inte om jag kunnat börja tänka otroligt mycket på framtiden ännu men kan iaf tänka på att jag/vi vill försöka igen så snart det bara går. Har trott att jag är knäpp vissa dagar för jag bara gråter och några timmar kan jag göra saker och "glömma bort". Vill bara gå framåt och satsa på en ny grav som går hela vägen. Känns som alla kompisar går med stora magar eller vagnar just nu vilkat gör allt ännu mera trist och jobbigt. Alla så uppfyllda och lyckliga av vad som skall hända med dem och jag förstår att det är jättesvårt för dom att sätta sig in i hur man mår. Skulle vara jätteskönt att få följas åt med några som förstår vad som hänt och hur man mår när man skall försöka igen. bomullshuvu; hoppas det gick bra på din efterkontroll.

Hej! Kanske den här tråden skulle vara något för dig också?
www.familjeliv.se/Forum-1-62/m50912504.html

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 25 Feb 13:48

#63

Hey igen alla!
Jag har inte varit online på ett tag....
Jag fick ju tabletter, och blödde. Trodde jag blödde ut allt. Sedan 3 dagar senare började jag störtblöda och fick åka till akuten, blödde igenom allt. Efter att ha väntat där i flera timmar skickade de hem mig. Åkte tillbaka 2 dagar senare då fick jag akutskrapas för jag hade förlorat så mycket blod och hade tydligen massa gravrester kvar. Trodde det var över men fick feber och mådde dåligt, igår fick jag skrapas igen.... har fått antibiotika och hoppas jag blir frisk nu.

Ni behöver inte starta en ny tråd, ni får gärna fortsätta prata i min :)

Anonym (ledsen)

Äldre 25 Feb 14:02

#64

nedraterrax skrev 2010-02-25 12:41:13 följande:

hej, har suttit och läst eran tråd och även om det verkar lite sent hoppar jag in i den. Sitter hemma tre dagar efter min efterkontroll av ett ma var i vecka 11 fast graviditeten avstannat ca v8-9. På något sätt var det viss lättnad när dom kunde se att kroppen klarat av allt själv. Var helt inställd på en skrapning och var jätteorolig för det. Och var kunde släpp alla tankar på "dom kanske såg fel på förra ultraljudet" och att allt skulle vara normalt och hjärtat skulle slå igen. Innan det kunde jag inte börja tänka på vad som händer nu. Vet inte om jag kunnat börja tänka otroligt mycket på framtiden ännu men kan iaf tänka på att jag/vi vill försöka igen så snart det bara går. Har trott att jag är knäpp vissa dagar för jag bara gråter och några timmar kan jag göra saker och "glömma bort". Vill bara gå framåt och satsa på en ny grav som går hela vägen. Känns som alla kompisar går med stora magar eller vagnar just nu vilkat gör allt ännu mera trist och jobbigt. Alla så uppfyllda och lyckliga av vad som skall hända med dem och jag förstår att det är jättesvårt för dom att sätta sig in i hur man mår. Skulle vara jätteskönt att få följas åt med några som förstår vad som hänt och hur man mår när man skall försöka igen. bomullshuvu; hoppas det gick bra på din efterkontroll.

vi har en liknande historia du och jag. Fick ett bekräftat ma (jag va i v12+ och fostret hade stannat i v9) förra lördagen (13/2). Fick du tabletter och skötte det hela hemma? Jag fick det, men tog dem aldrig då det "gick av sig självt" på söndagen (14/2) nu ska jag på koll på måndag och bävar för att dem säger att jag skulle ha tagigt tabletterna... men jag pratade med min BM som sa att om jag nästan inte blöder något längre så betyder det att slemhinnorna har börjat läka...
blöder ytterst lite fortfarande.
Hur är det för dig ? blöder du?

Anonym (ledsen)

Äldre 25 Feb 14:07

#65

Anonym (Ledsen) skrev 2010-02-25 13:48:15 följande:

Hey igen alla!Jag har inte varit online på ett tag.... Jag fick ju tabletter, och blödde. Trodde jag blödde ut allt. Sedan 3 dagar senare började jag störtblöda och fick åka till akuten, blödde igenom allt. Efter att ha väntat där i flera timmar skickade de hem mig. Åkte tillbaka 2 dagar senare då fick jag akutskrapas för jag hade förlorat så mycket blod och hade tydligen massa gravrester kvar. Trodde det var över men fick feber och mådde dåligt, igår fick jag skrapas igen.... har fått antibiotika och hoppas jag blir frisk nu. Ni behöver inte starta en ny tråd, ni får gärna fortsätta prata i min :)

Ojojoj som om du inte haft det tufft nog?!

Kram till dig!

bomullshuve

Äldre 25 Feb 18:37

#66

nedraterrax skrev 2010-02-25 12:41:13 följande:

hej, har suttit och läst eran tråd och även om det verkar lite sent hoppar jag in i den. Sitter hemma tre dagar efter min efterkontroll av ett ma var i vecka 11 fast graviditeten avstannat ca v8-9. På något sätt var det viss lättnad när dom kunde se att kroppen klarat av allt själv. Var helt inställd på en skrapning och var jätteorolig för det. Och var kunde släpp alla tankar på "dom kanske såg fel på förra ultraljudet" och att allt skulle vara normalt och hjärtat skulle slå igen. Innan det kunde jag inte börja tänka på vad som händer nu. Vet inte om jag kunnat börja tänka otroligt mycket på framtiden ännu men kan iaf tänka på att jag/vi vill försöka igen så snart det bara går. Har trott att jag är knäpp vissa dagar för jag bara gråter och några timmar kan jag göra saker och "glömma bort". Vill bara gå framåt och satsa på en ny grav som går hela vägen. Känns som alla kompisar går med stora magar eller vagnar just nu vilkat gör allt ännu mera trist och jobbigt. Alla så uppfyllda och lyckliga av vad som skall hända med dem och jag förstår att det är jättesvårt för dom att sätta sig in i hur man mår. Skulle vara jätteskönt att få följas åt med några som förstår vad som hänt och hur man mår när man skall försöka igen. bomullshuvu; hoppas det gick bra på din efterkontroll.

Tack för dina värmande ord. Jag tycker själv inte att det gick bra på min efterkontroll. Vill ni läsa om det finns det här: bomullshuve.wordpress.com/2010/02/24/gardagen-pa-gyn/

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 25 Feb 19:51

#67

bomullshuvu låter som du oxå hade det jobbigt. Jag hade det med skitjobbigt med min läkare. sista gången jag skrapades (igår) fick jag en läkare från kina. Inget fel med det. Förutom att hon inte kunde tala svenska. Jag förstod ingenting i princip av vad hon sa.... att jag borde skrapas men fick bestämma själv, de var gravrester kvar men inte mycket osv... när man redan mår så dåligt är det droppen att man dessutom får en dålig läkare

bomullshuve

Äldre 25 Feb 21:16

#68

Anonym (Ledsen) skrev 2010-02-25 19:51:17 följande:

bomullshuvu låter som du oxå hade det jobbigt. Jag hade det med skitjobbigt med min läkare. sista gången jag skrapades (igår) fick jag en läkare från kina. Inget fel med det. Förutom att hon inte kunde tala svenska. Jag förstod ingenting i princip av vad hon sa.... att jag borde skrapas men fick bestämma själv, de var gravrester kvar men inte mycket osv... när man redan mår så dåligt är det droppen att man dessutom får en dålig läkare

Precis!

Usch, när jag låg där med benen i vädret och hon säger att det är lite kvar, men att hon TROR att kroppen tar hand om det själv... men man KAN ju skarpa, men jag VET INTE om det behövs osv....
Senare berättar en vän att när det är mindre än 15 mm så gör man i regel inget mer, först då kunde jag andas ut. Åkte lixom hem från sjukhuset mer orolig än jag var innan...

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 25 Feb 21:22

#69

bomullshuve skrev 2010-02-25 21:16:09 följande:

Precis! Usch, när jag låg där med benen i vädret och hon säger att det är lite kvar, men att hon TROR att kroppen tar hand om det själv... men man KAN ju skarpa, men jag VET INTE om det behövs osv.... Senare berättar en vän att när det är mindre än 15 mm så gör man i regel inget mer, först då kunde jag andas ut. Åkte lixom hem från sjukhuset mer orolig än jag var innan...

Ja förstår dig precis. Jag förstod inget av vad min läkare sa. Det enda jag visste när jag åkte därifrån (dagen innan jag skulle skrapas) var att det var gravrester kvar och att jag skulle skrapas igen dagen efter. Men jag förstod inte hur det kunde vara rester kvar, om jag var tvungen att skrapas eller fick välja och om det var något farligt. allt detta frågade jag en sjuksköterska igår som kunde svenska....
btw, har läst din blogg, mycket bra =)

bomullshuve

Äldre 26 Feb 07:28

#70

Anonym (Ledsen) skrev 2010-02-25 21:22:39 följande:

Ja förstår dig precis. Jag förstod inget av vad min läkare sa. Det enda jag visste när jag åkte därifrån (dagen innan jag skulle skrapas) var att det var gravrester kvar och att jag skulle skrapas igen dagen efter. Men jag förstod inte hur det kunde vara rester kvar, om jag var tvungen att skrapas eller fick välja och om det var något farligt. allt detta frågade jag en sjuksköterska igår som kunde svenska.... btw, har läst din blogg, mycket bra =)

Nä men det är inte acceptabelt att bli behandlad på det viset!

Tack för kommentaren om bloggen, sånt värmer. Faktiskt. När jag pluggade bloggade jag betydligt mer, nu försöker jag hinna med ett inlägg om dagen i alla fall...

Missed abort

INNEHÅLL