Till er som inte kan gå ner i vikt

Jag tycker att du ser väldigt svart/vitt på kroppstorleken. Det finns otroligt många andledningar till att människor är både överviktiga men också underviktiga, att ställa frågan till alla överviktiga är som att ställa frågan till alla utan utbildning varför har inte ni en utbildning det är ju bara att börja plugga, vi har alla olika förutsättningar att lyckas. Visst är det synd att så många människor lider pga av att de inte är nöjda över sitt utseende men att vara smal är inte det samma som att vara hälosam. Tyvärr går det inte att ge ett svar på din fråga.  

Vill bara göra ett litet tillägg till alla er som vill gå ner i vikt. jag klankar inte ner på pulverdieter för det funkar säkert för vissa men i mitt fall så försökte jag i knappt två veckor...inget vidare resultat. Jag blev grinig och hade huvudvärk och orkade inte tänka ordentligt, de blir inget bra när man ska försöka jobba. För mig funkar det toppen med Viktväktarna för då kan jag äta semla och pizza och kolhydrater utan att svälta det är snarare så att det är svårt att få i sig all mat man ska äta varje dag. Kruxet är att äta rätt mängd och inte överdriva. De som är Viktväktare nu för tiden vet att man inte behöver väga all mat och det finns super bra hjälpmedel för att ha koll på vad man äter.

Sen håller jag med alla som skrivit här att ALLT faktiskt beror på hur man är som person och hur man har det just nu i livet. Man måste vilja själv annars är det ingen idé. Sen kan de ju vara de som har sjukdomar mm så de inte kan gå ner i vikt på något "lätt" sätt. Kan inte alla människor bara få vara som är? Trivs man själv med hur man ser ut? varför ändra på det då??

Jag har själv gått ner från 84-57 men när jag vägde 84 och kollade mig i spegeln så såg jag ju inte en tjock tjej utan den smala tjejen som fanns innanför. Jag har som jag skrivit tidigare bara gått ner i vikt för att jag själv kände att jag behövde det. Självklart spelar de ju in att nu för tiden finns det allt för många människor som tittar snett på en när man väger lite för mycket. Du får helt enkelt inte vara tjock!?

Hoppas ingen missförstår mig.

Kram

Jag är inte överviktig själv, men jag älskar mat, älskar godis, kakor, mackor, läsk (iofs bara cola light men ändå så är det inte nyttigt). Jag gillar att äta och laga mat. När jag har tråkigt på kvällen så är det gott att ta fram en mazarin att tugga på. När man kollar på film är det gott att ha en påse godis och tugga på...

Det är ett invant beteende, som jag gissar att många överviktiga också har. Fastän jag inte är tjock så vet jag att det inte är bra att småäta så mycket som jag gör, men det är en vana som är hemskt svår att få bort. Jag känner mig väldigt stressad om jag inte har något att tugga på liksom, jag vet inte riktigt... Jag tror att många har det så, och det kanske kan spåras tillbaks till när man var liten och fick in som vana att äta godis på lördagar, att ta en kaka till fikat, att äta nåt gott när man kollar på film/tv, o.s.v.

Hej, jag är överviktig och har varit det i hela mitt liv. Just nu är jag gravid och tänker inte alls försöka göra något åt vikten innan bebis är ute men ....

i februari förra året kom jag i kontakt med LCHF (low carbonhydrate high fat) dieten. Ett par kompisar, inte speciellt överviktiga hade provat och då var vi hemma hos dem och åt. Maten var så god och jag blev jätteinspirerad. Jag började dagen efter.

LCHF var verkligen enkelt för mig att följa och väldigt enkelt att kombinera med både vanligt familjeliv och kalas.

Jag fick balans i min kropp och insåg att jag tidiager hade varit mer eller mindre insululin resistent. Jag mådde så bra! Jag var pigg som aldrig förr, jag fick äta god mat och käönde mig normal för första gången i mitt liv.

För första gången någonsinn så fortod jag hur människor som TS och många andra i denna tråd känner sig och tänker.

Plötsligt var inte maten centrum i mitt liv. Plötsligt fanns inte den där omättliga hungern. Plötsligt var det där onormala sockersuget borta. Plötsligt var maten inget problem längre.

Jag föstod plötsligt hur normalviktiga tänker när de ser överviktiga. Jag hade plötsligt fått en helt annan referensram. Har man inte något problem med sin blodsockerbalans så kan man aldrig någonsin förstå hur det känns att ha det. Människor som TS kan helt enkelt inte förstå hur starkt suget är. Att hela tiden vara småsugen, inte bara någon gång då och då som alla är.

Fram till augusti när jag blev garvid hade jag gått ner 18 kg och mådde toppen. Trots att jag tror att dieten är helt ofarlig, det är ju i själva verket ett helt normalt sätt att äta evolutionistiskt sett så tar jag inga chanser. Jag äter som vanligt och mer därtill nu under graviditeten men längtar tills jag kan börja igen.

Jag får helt enkelt se mig själv som allergisk mot kolhydrater och jag vet att bara jag sätter igång igen så försvinner suget och jag kommer att må toppen.

Ja, jag mådde egentligen så bra att jag skulle välja att äta så även om jag inte gick ner i vikt.

Såå TS jag tror aldrig du kan förstå på riktigt ...

Ojdå vad många stavfel det blev, hoppas ni förstår ändå.

 nu har jag inte orkat läsa igenom hela tråden, blev bara för mycket! så mkt påhopp på en del som skriver och dylikt Men jag såg  nått inlägg där man undrade varför GBP operationerna ökar så lavinartat., jag kan tala om att det kanske inte bara beror påå de som är överviktiga, man  gör även den operationen på de som har högt blodtryck, när inget annat hjälper. oftast är de inte ens i de viktnormer som krävs för att man ska få göra operationen.
Sen är det JÄTTEMÅNGA som väljer att göra det privat och betalar ca 120 000 kr fast att de kanske"bara" har 10-15 kg övervikt. de blir inte godkända via Landstinget så klart för man ska ha grav övervikt där. så många operationer har inte med den svåra övervikten att göra.