• Hurley

    Till er som inte kan gå ner i vikt

    Jag vet inte hur jag ska skriva det här för att inte låta dryg och få en massa påhopp men jag ska försöka =)


     


    Jag har länge undrat hur man förblir väldigt tjock? Jag ser det runt omkring mig dagligen, hos vänner, släktingar, på jobbet och ute på stan. Människor som dras med massiv övervikt, vissa upp mot 100 kg. Det bantas till höger och vänster med olika metoder, pulver och soppor. En del genomgår till och med kirurgiska ingrepp (!) för att bli av med övervikten. Hur hamnar man där?


     


    Jag har själv varit rätt knubbig. Jag vägde 86 kg till mina 160 cm efter mitt första barn. Under graviditeten struntade jag fullkomligt i vad jag åt och svällde som en ballong. När min son var född slutade jag att äta och gick ned 1,5 kg i veckan till jag nådde min målvikt på 55 kg. När jag skriver slutade att äta menar jag inte att jag drabbades av någon ätstörning utan jag åt typ keso och sallad till frukost, magert kött och grönsaker till lunch och middag. Åt inget socker, inga kolhydrater och drack ingen alkohol. Visst var jag hungrig som en varg vissa dagar men det dör man ju inte av. Det finns människor på vår jord som lever på mycket mindre om dagen än det jag åt under min viktminskning.


     


    Det jag undrar är hur man kan ställa sig på vågen och se att man väger x antal kilo för mycket men trots det fortsätta äta massa skräp? Det är ju bland det enklaste i världen att gå ner i vikt. Alla vet hur man gör. Jag vet att det finns ett fåtal människor som har någon form av sjukdomsbild som gör att de inte kan gå ner men det är ytterst få. De flesta blir tjocka av det de stoppar i munnen.


     


    Ni som har svårt att gå ner, vad händer om ni drar ned på maten och inte äter något onyttigt på låt oss säga ett halvår? Får ni ångest? Mår ni dåligt på något annat sätt som gör att ni måste överäta?


     


    Hoppas jag inte trampar på alltför många tår med inlägget, det är isf inte min mening.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 12:23
    Oj vilken respons! Jag vill bara säga ett par saker.

    Jag har fått frågan om jag är man eller kvinna??? Jag skriver om min graviditet och det borde ju vara en liten ledtråd =) Jag är kvinna, 33 år gammal och mamma till två pojkar.

    Jag ser INTE ser på överviktiga!! Jag stirrar inte på överviktiga i badhuset (hur larvigt som helst att påstå det). Det är inte det inlägget handlar om! Var någonstans har jag sagt det? Visst, jag har fått en hel del elaka kommentarer här och det har runnit över och jag har svarat med något drygt. Det var inte min mening och om någon tagit illa vid sig ber jag om ursäkt. Min mamma är gravt överviktig och det är även min allra bästa vän i hela världen. Det jag var ute efter var att få veta hur man kan må så dåligt av att äta nyttig mat att man hellre drar på en massiv övervikt?

    Jag har aldrig skrivit att den som väger 100 kg har övervikt. Det beror på hur lång man är och hur mycket muskler man har. Jag skrev att det finns människor som drar på en övervikt på 100 kg. Förstår ni skillnaden?

    Nästan alla här inne är medicinska under. 98% av er som är kraftigt överviktiga äter sunt, syndar nästan aldrig och motionerar minst en timme om dagen.

    Jag riktar inte detta till er som lider av sjukdomar eller äter medicin som gör att ni går upp och har svårt att gå ned.

    Det är farligt att lida av fetma, det kan ingen säga något mot. Vidare tycker jag mig se en tendens som skrämmer mig. Nu menar jag inte alla så inget ramaskri nu men de flesta barn jag ser som är överviktiga har överviktiga föräldrar. Att tillåta sig själv bli och förbli tjock är en sak, det tar man som vuxen ansvar för själv men att låta sina barn bli det, det är vanvård.
  • Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt
  • dodder

    hej
    har alltid varit smal och vältränad, men nu efter 2 barn har jag lätt övervikt.
    i mitt fall handlar det om:
    tränar inte lika mycket
    äter onyttig mat,godis..osv..
    har inte tiden att bry mig lika mycket samt att jag blivit lat
    är äldre
    men visst finns det människor med sjukdommar som gör att man inte kan gå ner i vikt men jag tror att de är få
    att använda mat godis som självläkande i samband med psykologiska orsaker tror jag är vanligare.
    har själv haft depressioner

  • CillowP

    Det här med vikt är ett känsligt tema, helt klart.

    För att göra en analogi som jag tycker stämmer:
    Någon frågade, varför slutar inte bara tjockisar med kakor etc och går på diet och käckt gå ner 1.5 kg per vecka.

    Samma person kanske frågar:
    Varför slutar inte alkisar bara supa?
    Knarkare bara slutar knarka?
    Beteendestörda sluta vara beteende störda?
    etc etc etc

    Jag är övertygad om att det finns fysiologiska grunder till att:
    1. det är lätt/svårt att gå ner i vikt
    2. det är lätt/svårt att behålla vikt
    3. om en beroendproblematik föreligger eller ej (sockerberoende kan jämföras med drogberoende etc.)

    Samtidigt HAR det ju med vana att göra också!
    Och man har ju alltid ett val!
    Men för att kunna ta ansvar fullt ut, måste man funderar vari viktproblematiken ligger.

    Livet är inte rättvist. Vissa är skitsnygga eller supersociala och får allt "gratis".
    Typ som smalisar.

    Men man kan inte sitta och lipa för det.
    Man får göra det bästa med det man har.

  • Pigeon

    Jag tror den bästa "metoden" för att hålla vikten på en hyfsad metod är att gå i små steg.

    Exempel:

    *Steg 1: Ät ordentlig frukost varje dag! Macka, gärna med köttpålägg, samt t.ex müsli eller gröt. Sådant som man står sig på fram till lunch. Om det är svårt att äta frukost t.ex tidigt på morgonen, bre då t.ex två mackor, ät den ena och ta med den andra till jobbet och ät den där efter någon timme.

    *Steg 2: Laga en rejäl middag varje dag. Se till att en stor del av portionen innehåller protein från kött, fisk eller ägg - då blir man varaktigt mätt och går inte och småäter så mycket!!
    Jag tycker tallriksmodellen är bra, 1/3 proteinrik kost, 1/3 kolhydrater (gärna potatis & ris hellre än pasta). och 1/3 grönsaker.
    Använd resterna av middagen till lunch dagen efter. Försök äta lunch och middag samma tid varje dag!

    *Steg 3: Hoppa över alla mellanmål! Rejäl frukost, lunch och middag plus kanske en kvällsmacka räcker. Har man ätit ordentligt till t.ex lunch är man oftast mätt tills middagen. (Har du barn kan de behöva ett mellanmål, som t.ex frukt el dyl, men den vuxne måste ju inte ha det)

    *Steg 4: Byt ut alla sockerfria produkter eller produkter med låg fetthalt som används i hushållet.
    Byt t.ex Lätta eller margarin mot äkta smör, matlagningsgrädde mot 40% vispgrädde, lättmjölk till 3% mjölk, lätt ost mot fet ost osv. Feta produkter mättar mer och minskar på sötsugen/godissuget.
    Rensa även ut allt som innehåller glutamat (smakförstärkare/jästextrakt), såsom t.ex vissa kryddblandningar (aromat, grillkrydda, salladskrydda mfl) (Glutamat stimulerar också matsuget)

    *Steg 5: Kan t.ex vara att sluta med läsk samt alkohol (kanske bara unna sig 1 glas läsk eller vin på helgen eller nåt...) OBS välj inte sockerfri läsk eller tuggummin som kompensation, då stimuleras sötsuget och man blir hungrig.

    *Steg 6, då slutar man med godis och byter ut det mot t.ex frukt eller mörk choklad med låg sockerhalt och hög kakaohalt. Samt gör hempoppade popcorn istället för chips (Chips jätteberoendeframkallande pga glutamatet i dem), hemgjord pizza istället för köpt osv.
    Är man sugen på något sött är det bättre med hembakat/lagat än köpt, för då vet man ju hur mycket socker man haft i.
    TIPS! Om man äter godis/sötsaker som efterrätt till en ordentlig måltid tar kroppen inte upp lika mycket av kalorierna! Allra värst är att äta godis på fastande mage, DÅ lagrar kroppen varenda smula.

    Kanske räcker det med dessa steg, antagligen blir man inte pinnsmal av detta men i kombination med att man rör sig normalt mycket tror jag inte man riskerar ohälsosam övervikt på sådan kost! Plus att den är nyttig och bra för barnen att lära sig goda vanor från föräldrarna.

    Fördelen med att gå i små steg är att det ena leder till det andrat. Rejäla måltider på bestämda tider gör att suget minskar, och då minskar småätandet mellan måltiderna "automatiskt". Proteinrik kost ökar mättnaden, och minskar därmed hodissuget = lättare att minska ner på godiset.
    Rent prykologisktär det i alla fall för mig lättare att säga till mig själv att "nu ska jag äta mindre godis" än att säga att "nu får jag aldrig mer äta godis". Risken med det senare är att man får ett återfall och frossar i godis. Bättre då att unna sig några få bitar på helgen. Som efterrätt.


    Biolog, lärarstudent och trebarnsmamma
  • Pigeon

    Tänkvärt: Även i länder där man äter mycket mindre mat än här (som t.ex Afrika) finns det både smala och tjocka människor... till viss del styrs kroppsstorleken av ärftliga egenskaper (som jag skrev tidigare), somliga har fler fettdepåer i kroppen än andra.


    Biolog, lärarstudent och trebarnsmamma
  • oOMayaOo
    Pigeon skrev 2010-02-25 11:09:08 följande:
    Tänkvärt: Även i länder där man äter mycket mindre mat än här (som t.ex Afrika) finns det både smala och tjocka människor... till viss del styrs kroppsstorleken av ärftliga egenskaper (som jag skrev tidigare), somliga har fler fettdepåer i kroppen än andra.
    När jag har varit i Afrika så tycker jag att de äter mycket mer och onyttigare än oss. Och de dricker läsk hela tiden.
    Men de småäter inte som vi gör.
    Jodå serru...
  • baxers

    hej
    jag har väkt 97 kg och jag är 1.86 lång  var överviktig men har gått ner 18 kg genom att äta nyttigare slutat med sötsaker å alkohål äter nestan bara sallad å soja produkter och trännar varje dag  är mycket piggare  en innan  årkar mer .. så har man bara viljan att ofra saker för sitt mål ska det inte vara nå problem

  • Pigeon
    oOMayaOo skrev 2010-02-25 11:12:11 följande:
    När jag har varit i Afrika så tycker jag att de äter mycket mer och onyttigare än oss. Och de dricker läsk hela tiden. Men de småäter inte som vi gör.
    Ok det var ett dåligt exempel, jag har aldrig varit i Afrika så jag ska inte uttala mig om dem.   Men min poäng är att om du tar någon med "tjocka gener" (där t.ex många i släkten varit kraftiga/tjocka) och någon med "smala gener" och svälter dem båda så kommer antagligen den som är tjock fortfarande vara ganska tjock när den nästan dött av svält...
    Biolog, lärarstudent och trebarnsmamma
  • Mullet

    Men inte ska man hoppa över mellanmål, men däremot är det bättre med en frukt ist för en choklad bit eller yoggi. Man ska ju försöka ha en jämn blodosckernivå hela dagen vilket man sällan har om man bara äter lunch (hur stor och bra den än är) och sen inte äter middag förrän runt fem- sex tiden, då många faktiskt äter sin middag.
    När vi hade dietist med vårat lag så sa han att man inte ska hoppa över något, men dra ner till en mindre mängd. Och tillåt dig att äta onyttigt en gång i veckan. Det är väldigt svårt att sluta helt tvärt med något, och det behöver man oftast inte. Känner man att tallriksmodellen inte räcker så dra ner på potatis, pasta, ris och ät mera grönt. Du skall absolut inte gå hungrig om dagarna, då tror kroppen att du svälter och behåller allt du stoppar i dig!

  • Verkligen

    Det är skitsvårt att gå ner i vikt. Jag äter väldigt nyttigt och tränar nästan varja dag på ett eller annat sätt. Äter inte snabbmat, läsk, juice, godis och alla såna nyttigheter. Ändå har jag bara gått ner 6 kilo sen i januari. Det står helt stilla nu sen 2 veckor. Känns så jäkla kasst. Känns som fettet etsat sig fast.
    Funderar på att börja med Reductil (blivit erbjuden det av familjeläkaren). Har 20 kilos övervikt kvar.
    har testat det mesta i "bantningsväg" men bantning är ju inte lösningen om man ska gå ner långsiktigt. Nu har jag ju lagt om alla vanor istället.

    Men det är trist att läsa en del inlägg om att man inte försöker gå ner i vikt. Att man inte verkar bry sig. Mitt liv just nu kretsar kring min vikt.


    ♥ Ella 29/11 2009 ♥ www.somvemsomhelst.blogg.se
Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt