Cerclage?

Jo men visst är det konstigt. Först liksom kastar kroppen ut ena pojken och därefter stänger livmodern sig igen. UL dagen efter visar en 5 cm lång och stängd tapp.

Hur mår du idag? 

vixan: tänkte på det, du har inte gjort en konisering pga cellförändringar efter att du fått din dotter? för en sån grej kan ju göra att man får försvagad livmoderhals..

mina läkare är ju inte heller överens om jag har försvagad livmoderhals eller inte.. varje graviditet är ju unik i sig o kanske skulle inte samma sak hända mig igen, men man vet ju inte o de facto att jag har gjort en konisering gör ju ändå att det är lätt o tro att jag har fått en försvagning av det ingreppet....

Nix har inte gjort det men jag skulle göra det nu men vi beslöt oss för att vänta tills graviditeten var över. De kollade med en kamra för en vecka sen och allt såg bra ut hon kunde inte se något så förhoppningsvis så är de borta. 

När jag fick min dotter så öppnade jag mig på en timme. Kanske var det det som försvagde tappen. Men ärligt så tror jag inte den är försvagad men vågar inte chansa. 

jorå, jag mår bra, men jag känner nog efter för mkt tror jag.. har inte haft mer läckage sen igår morse, men jag kollar, känner efter, luktar.. men inget verkar ju konstigt.. tror min oro har o göra med att jag är hemma själv nu, liksom igår kväll, är alltid mer orolig dom dagarna när sambon jobbar kväll.. då nojar jag för allt, men nu tog jag iaf mig upp från soffan o slängde ihop lite chili con carne så idag blir det middag iaf.. har legat ner hela dagen idag o större delen av dagen igår o nu har jag ont i ryggen, o det har nog o göra med att jag legat ner för mkt... men genast börjar jag o noja att det är värkar som satts igång.. vad trött jag blir...

oj det gick snabbt med dottern... kanske fick du en tillfällig försvagning just för att det var en tvillinggraviditet du hade.. nä chansa behöver man inte göra när det finns hjälp man kan få.. man vill ju inte gå igenom samma sak igen bara för o kunna o konstatera om man har en försvagning eller inte.. en del läkare på mitt sjukhus tyckte dock att jag kunde ha chansat den här gången då dom inte trodde jag hade en försvagning, men jag tänker då inte gå igenom samma helvete igen o begrava ytterligare ett barn.. jag gjorde ju en konisering, men jag fick aldrig veta vilka risker som det kunde innebära, inte förrän efter att det hade hänt.. tack för den liksom..

Stackare förstår din oror och jag kommer till att känna lika. När började din oro?

oron har väl funnits hela graviditeten men just den senaste oron bottnar i vad som hände igårmorse när jag nös o jag läckte... men nu har jag iaf övertygat mig om att det inte är ngn fara.. idag har allt varit som alla andra dagar, har haft samma mängd flytningar som jag haft under hela graviditeten, så nu har jag ändå lyckats o dämpa oron ändå, nu är jag mer rastlös för att jag inte vill greja för mkt utifall att ngt skulle hända o jag har massor med energi för o göra saker, men jag vill inte riskera ngt.. så jag blir liggandes i soffan i samma läge jag varit i sen jag klev upp imorse.. o sambon jobbar o jag är uttråkad.. tur att jag ändå kan sitta här o klaga lite o slå ihjäl några timmar...

hur mår du annars då? har du fått några graviditetssymptom?

Jag fick mitt cerklage på helsingborgslasarett av en läkare som har jobbat i linköping och är jätte duktig men helsingborgslasarett är emot cerklage eftersom studier vissar inte att det verkligen hjälper. Det tog mig 3 barn innan min läkare slåg handen i bordet och jag fick den. Han sa att han satte den så högt uppe det bara gick. Jag har någ jätte svaga ligment eftersom när läkaren skickade remiss till lund sa han efter undersökningen du ska få abdominell cerklge utan tvekan.

Tråkiga besked...

Så här tredje graviditeten trodde man ju inte att man oxå skulle ha otur. Det var ju tredje gången gillt...
"Räkan" har något fel på höger hjärnhalva, så imorgon bär det av till magnetröntgen så att de ska få en bättre bild och kanske veta hur mycket som är fel. Om en vecka kommer svaret på fostervattensprovet som jag fick ta igår i samband med ultraljudet.
Vet inte hur man ska orka...

Fy vad tråkigt att få ett sånt besked! Beklagar verkligen och håller tummarna för att det inte är så farligt trots allt! Vilken vecka är du i? Ta hand om dig!

Själv har jag vart olydig...riktigt olydig! Ångrar mig såhär i efterhand men jag höll på att bli tokig!!! Igår var jag på babyland 2 gånger!! Ja det vart inte så mkt vila som det borde ha vart med andra ord! Jag gick verkligen inte mkt men känner underbart att få komma ut och se människor :)  jag har lite panikkänsla över att inte ha hunnit köpa allt till bebis när h*n kommer så vi köpte faktiskt en vagn det känns viktigt för mig! Resten av allt superviktigt har vi ju så nu kan jag få lite sinnesro! Knäppt jag vet,köpa vagn i v 18 är kanske lite våghalsigt men jag vill inte behöva oroa mig för sånt sen!
Idag har jag legat ner hela dagen och tänker fortsätta med det iaf tills barnen kommer hem, sen blir det lite svårt för mannen hämtar dem bara sen åker han tillbaks till jobbet och stannar där till 20 :( Vet i ärleghetens namn inte riktigt hur jag ska göra sen, två trötta antagligen väldigt griniga killar som behöver uppmärksamhet och en sängliggande mamma?! I vanliga fall hade min mamma kommit hit runt 17 när hon slutar sitt jobb och hjälpt till med mat, pyjamas, blöjbyten välling osv men hon ligger hemma och är sjuk! Har haft lite sammandragningar efter gårdagen och känner att jag verkligen skulle behöva ligga ner heeeeela dygnet nu men det kommer ju uppenbarligen inte att gå :( Hur sjutton gör ni andra?????!!  Min sambo skulle ju kunna ta ledigt men då går vi inte ihop ekonomiskt så det går ju inte heller :(  FYYY vad jobbigt det kan bli ibland :(