Cerclage?

Laine, skönt att det var ok med tappkoll. Trist med uvi men likabra att köra på ab så du blir kvitt det!

SaraDK,  hade inget smärtstillande heller, det gick bra och kändes inte så farligt. Är nog lite olika med det gårrätt kvick att klippa bort det!

Hejsan !  Jag har oxå haft cerklage , min dotter är idag 2 år och det var dr  P.O  som satte det på mig i malmö.

Det sattes in i vecka 14 och togs ut i vecka 36, dagen efter kom min dotter  Min första son ville komma i vecka 27 men då valde de att jag skulle ligga där till han vär född och han kom i vecka 33

Har ni några frågor så fråga på bara , jag fick själv en massa hjälp från ett forum här på familjeliv och det hjälpte verkligen....

Kramar till er alla och lycka till... 

Glömde att skriva att jag var sjukskriven från vecka 14 och låg ner med tillåtelse att vara uppe i 15 minuter varje dag och fick bära 1 kg ungefär

ja, det är ju bra att de uppmärksammar sånt o ab är ju bättre än o låta det gå, även om det inte är kul med ab heller.. sen finns det ju ändå hopp om att det inte är ngn uvi, de skickade provet för odling då det visade ngt förhöjda vita blodkroppar, så jag hoppas än iaf att det inte är ngt, men jag tror nästan att det är ngt för jag känner av lite obehag som jag inte haft tidigare... men jag fick iaf gå i en månad sen förra abkuren så man får väl vara glad för det lilla..

Auca, Det gick nån vecka efter cerklageklippet så hade jag öppnat mej (2cm) men det höll till v39+2 innan det satte igång sen! Lustigt att det höll ihop så bra då men det kanske var segare hinnor den gången...
Jag var ockcå sjukskriven med restriktioner men jag kunde vara upp men ta det lugnt och inte bära tungt. Jobb som pressfotograf var bara att lägga ned under tiden!

Lanie, Jag körde nog 4 abkurer under graviditetn, inte jättekul men det fick ju gå!

trassel: jag är ju redan uppe i tre kurer så får jag en till nu så blir det fjärde.. o förhoppningsvis är det många veckor kvar tills bebis kommer så det kan ju bli fler kurer till.. men men..

jag har inga direta restriktioner, ta det lugnare, inte bära ngt.. men annars gör jag ju en hel del, lagar lite mat, slänger in tvätt i maskinen, plockar lite då o då.. jobbar 50% hemifrån.. behöver jobba hemifrån för jag har långt till jobbet, sen är jobbet i sig inte så tungt, jobbar på kontor vid datorn, men det är resorna till o från som är det kritiska..

Hej hej!!

Jag förlorade vår son i v 20 i sept förra året. Är nu gravid igen och fick förra veckan ett cerclage!
Jag tänkte bara höra med er hur ni hanskas med oron och allt som sitter i huvudet. Jag är sådan som känner efter lite väl mkt för att sist så hade jag inga som helst symtom på att de skulle gå fel i graviditeten.
Så nu känner jag nog efter lite väl mkt och blir rädd och orolig för minsta lilla.

Är de någon som har några tips på hur man kan handskas med sådan tankar.

Hej där!, beklagar din förlust

du ställde en bra fråga och svaret finner du hos dig själv. Men en sak är bra att göra och det är att du sysselsätter dig, genom stickning, virkning, pärljobb, läsning, spela osv.  Så länge du har ingenting för dig kommer du vara orolig och spänd men samtidigt är det bra för att du är på din vakt. Men dagarna måste gå och dem går väldigt sakta så hitta på någonting själv. Ibland är oron farlig för eran hälsa. Har du vänner ring dem, samma sak med familj men framför allt gråt om du mår dåligt, tro mig det tar dig ett steg längre.

grattis för ert nya barn som jag önskar kommer när den ska och har den springande hemma

Lillknas, beklagar så!

Självklart är man mer orolig och speciellt då man vet att man knappt får några förvarningar om att nått är fel.
Cerklaget sitter ju där nu så skulle det börja flytta på sig så skulle det förmodligen föregås med blödning i alla fall, inte alls säkert men jag hade det lite som riktmärke. Och det hände aldrig sån tur var!
Att lägga upp en plan för resten av din graviditet hos din bm är en bra idé. Då vet du när du har dina kontroller och kan se varje kontroll som ett delmål. Och all typ av sysselsättning är bra!
Om du känner så ta kontakt med en auroraBM eller en kurator, det är aldrig fel att prata för mycket!
Kram!
Och grattis såklart! 

Lillknas: beklagar er tidigare förlust men grattis till ett nytt litet knyte!Precis som för dig så kände ju inte jag heller att ngt var på gång så jag förstår din oro till hundra! Någonstans hanterar jag det väl som att jag tillåter mig att vara orolig o nojig.. sen försöker jag sysselsätta mig så mkt jag kan, sitter här på fl väldigt mkt, jag jobbar några timmar hemifrån varje dag, kollar på tv, skriver.. fikar med vänner. ta en dag i taget. En stor hjälp för mig är att jag kan ringa till sjukhuset precis när jag känner för det o oftast får jag komma in även om det jag säger låter helt normalt för de vet hur orolig jag är, så prata mkt med vården hur du känner o var inte rädd för alla känslor du har.. tillåt dig vara glad, ledsen, orolig, stark, svag, lycklig.. var uppriktig mot dig själv o andra!

kramar!