Cerclage?

Minys:
Hur har det gått? Satte det igång efter cerclaget klipptes upp? Har tänkt på dig under helgen.

Jag har ingen funneling. Var på ett vaginalt ultraljud idag och tappen är fortfarande 22mm (som den var för 3veckor sedan). Så det känns rätt bra att tappen e lika mycket sluten som tidigare.

Du har så rätt. Oron kommer nog att stanna nu är man har ett barn att tänka på. Det är bara att vänja sig =) 

Det är lite jobbigt att det är så ovanligt med just akuta cerclage. Känns himla bra att du har en sådan lik historia som jag och att det har gått så bra för dig. =)
 

Hej! Nej det har inte satt igång ännu! :) Men har hunnit bli förkyld, så är bara glad att det håller sig! Men är lite förvånad måste jag säga.

Det är ju jättebra att du inte har det, jag hade ju som sagt det hela graviditeten.. Och du har ju en bra längd på tappen också, hur ofta är du på tappkoll? Ja det är svårt att hitta info om akut cerclage... finns dock väldigt mycket på engelska och motsvarande forum ''familjeliv i USA'' ...

Du ska se att det kommer gå jättebra för dig! Har du kommit så här långt så tror jag inte att det ska vara några större problem, hur går det att vara sängliggandes? Vet själv efter 10 veckor att man blir knäpp!     

Spännande och se när det kommer igång. Man tar lite för givet att det ska sätta igång så fort de klipper cerclaget, men så behöver det såklart inte vara. 
Är du nervös? Det kommer att gå jättebra!!

Ja läkaren verkar vara rätt optimistisk. Så jag får hänga med på hennes tåg. Är på tappkontroll varannan vecka. Idag fick jag ju göra ett vul. Detta var sista. Läkaren sa att om det ser bra ut så blir det inge mer.
Men det känns rätt bra det med. Det e ju inte bra att de är där och pillar för mycket.
När hon gör sina vanliga undersökningar är hon väldigt försiktig.
Läkaren som utförde vul:et var lite klumpigare =)

Tack för peppet. Det betyder mycket!
Sängliggandet går bra, är inte knäpp än..men lite stel i höfterna. Jag har valt att ligga mer än vad läkaren vill. Hon vill att jag typ ska följa med och handla och så. Kanske börjar med det efter vecka 28+0 =) 

Ja, man har ju gått så länge och förberett sig på att ''bebis kan komma närsomhelst'' och oroat sig, och när cerclaget åkte bort tänkte man, men kom då!! :) Nej faktiskt inte alls nervös, men det är väl för att det är mitt första barn så vet ju inte vad som komma skall! Längtar något enormt efter min lilla tös bara!!

Förstår det, ser det så bra ut så behöver dom ju inte vara och pilla där i onödan, dom hade varannan vecka på mig också, men fick ju fortsätta med det, men det berodde ju på att det ständigt var förändringar åt det sämre hållet. Men skulle du känna att något inte känns okej, får du ju alltid vända dig till förlossningen, det gjorde jag MÅNGA gånger, bara för att ta det säkra före det osäkra!

Hur upptäckte du att något var fel och åkte in och fick cerclaget?? Jag kände bara att något inte stämde och hade haft ständigt tryck neråt från v22....

Nej du har inte hunnit bli knäpp! är bara att sysselsätta dig, jo ta det lugnt och lyssna på kroppen... jag låg mest fram till v28 som du känner... sen började jag ta mig upp lite mer, koka kaffe, hämta post osv.... och efter v32 tog jag de första turerna till affären! :)        

ifall vi nån gång försöker oss på att få ett barn till så kommer jag med få cerklage... men verkar som de är olika vad de ordinerar... sängliggande, vila osv... Till mig sa hon att de rekommenderas vila o inte typ putsa fönster, dammsuga osv, men att man kan fortsätta leva fast i ett lugnare tempo... 
Har ni andra rekommenderats att ligga ner hela dagarna? Hmm... jag har två barn till på 3 o 5 som jag måste ta hand om under tiden...  

Jag kan tänka mig att det känns lite snopet på ett sätt. Så du väntar en tjej. Vad kul - jag med!! 
Vad bra att du är peppad inför förlossningen. Jag tror absolut att det kommer att kännas, men tänk vad häftigt att få ha varit med om en förlossning.

Jag får lätt urinvägsinfektion. Kristihimmelfärdsveckan kände jag ett tryck nedåt när jag kissade. Kände bara att något var på tok. Så jag pratade med min mvc som inte kunde göra en urinodning (det skulle ta ca 1 vecka innan svar då det var ledighet osv) så hon hänvisade mig till gynaktuen.
Väl där upptäcktes det att jag var öppen. Så det var bara tur egentligen.
Var du inlagd? Jag var inlagd i 11 dagar. 

Jag tror att vi tänker ungefär likadant i hur mycket man vågar röra på sig i vilken vecka. =)

Min läkare har sagt samma sak som din. Vila och ta det lugnt men att annars leva på som vanligt.
Jag väljer dock att ligga i soffan mestadels. Men det är för att jag fått ett akut cerclage. Om det hade satts in tidigare hade tappen eventuellt varit längre. Då hade jag kanske vågat mig på mer.
Cerclagen ska ju sitta, det är bara lite svårt att lita på det  =)

Dags för en liten:
tack för svar.
Vi misste ju en liten tjej i v 20+ 0, pga att förlossningen satte igång. blev sen gravid igen me ytterligare en liten tjej. hon kom ut v 28+ 0 o är en välmående liten tjej på 3 år idag. storasyster är 5,5 år o föddes v 40+5 men nu är vi sugna på ett syskon, men velar fram o tillbaks om vi vågar ge oss in på de eller je  

Felicia78: Min första läkare tyckte jag skulle leva på som vanligt, hon tyckte tom att jag skulle gå till jobbet dagen efter insättandet av cerklaget. Jag höll på och bryta ihop när hon sa det då alla jag varit i kontakt med som tidigare fått cerklage varit sjukskrivna minst tre veckor. Bytte läkare för jag kände mig inte trygg med henne för hon hade fel i allt hon sa! Den andra läkaren var helt underbar. Jag hade fixat så jag skulle jobba hemifrån (har sju mil med tåg och bussbyten, vilket stressade mig, jobbar annars på kontor) och jag trodde verkligen jag skulle fixa det, men förmodligen pga att cerklaget satt så långt ner på tappen så hade jag konstant ont när jag satt på en stol.. så fort jag rörde på mig så fick jag tryck neråt, så min läkare ville sjukskriva mig på heltid, men jag ville inte det, så jag jobbade 50 % i två  månader tills jag blev inlagd pga en infektion i livmodern som gjorde att jag började öppna mig inifrån.. sen blev jag sjukskriven fram till förlossning. Min läkare sa till mig att lyssna på kroppen och hon tyckte jag skulle ta det lugnare än jag ville.. för någonting ville jag ju göra, inte bara ligga i sängen, men jag blev väldigt sängliggande, eller ja, soffliggande för det var där jag höll mig. Tror det är vanligt att man får ordinationen att leva på som vanligt fast i lugnare tempo, men jag tycker det är så dumt uttryckt för man ska inte träna, inte lyfta tungt, inte bada, inte ha sex.. och allt sånt där är normalt för mig att träna, bada och ha sex, så jag tyckte inte det gick och leva på som vanligt... usch, ständig oro i åtta månader.. nu är Thea snart 13 månader och jag är fortfarande, aldrig mer....

Jo det är en liten tös!! Vad skoj du med!! :) Precis, ser framemot att få uppleva det, även fast man vet hur ont det kommer att göra, eller kan tänka sig iaf.

Precis så hade jag också, var på MVC och tog kissprov för att utesluta uvi en vecka innan jag blev inlagd, för att jag var ''kissnödig'' hela tiden... anade ju inget då.... först veckan efter när trycket blev värre o värre... då åkte jag in.... Vilken tur att du kände på dig något! Är många som inte har haft lika tur som du och jag.

Jo jag var inlagd 8 dagar... de längsta i mitt liv.  Med dropp och sprutor överallt blääää... Hann du få kortison sprutorna för lungmognad?