Alltid är det något nytt att oroa sig för. Fick veta att mitt hb låg 146, vilket ju anses som gränsvärde för högt hb. Som ni säkert vet kan det öka risken för blodproppar i moderkakan och fosterdöd. 
Hoppas nu att kanske Trombylen kan motverka detta? Undrar också varför mitt hb, som alltid varit ganska kasst, är så högt. Har försökt få tag på bm och mailat länkar till några studier, hoppas på svar innan helgen.
a80: Idag kom första frågan på jobbet. Som tur var en diskret sådan, men jag fick veta att minst en till hade undrat härom dagen. Tre veckor kvar till KUB... 
Krusbär; Jag tror absolut att trombylen kan motverka högt-hb-proppar. Den bryr sig liksom inte om vad propparna beror på! Jag har alltid oxå superduper-Hb, kanske bland annat därför vi behöver blodförtunnande för att behålla våra små?
Det gör kanske inte så mycket att de frågar på jobbet? Jag tycker att det brukar vara bra att folk vet, då kan man ju lätt säga till om man måste gå hem (som jag förra veckan när jag blödde). Missfallsrisken ökar ju inte för att folk vet, däremot är ju möjligheterna att få stöd av sin omgivning större om de vet. Så tänker jag, men vet att många tycker att det är jobbigt att behöva informera många om det går åt skogen.
a80: Så sant! 
Det är väl mest att jag är ny på jobbet och inte känner folk så väl som det känns lite extra. Men mina närmaste medarbetare har jag berättat för, om inte annat för att det är skönt om något händer.
Krus: Jag har också alltid högt HB. Enligt min läkare kunde trombylen absolut hjälpa mot det! Tänk att magen syns så tidigt! Gjorde den det förra gången också?
a80 och Irma: Jag har förstått att man ofta kan ha högt hb i början av graviditeten, för att man inte har haft mens på ett par månader och därför "sparat in" på lite blod. Men sen sjunker det nästan alltid när graviditeten börjar ta mer järn av kroppen. Skönt ändå att Trombylen kan motverka blodproppar! Men hur funkar det - verkar det bara mot proppar, kan det inte även sänka Hb:t genom att blodet blir tunnare?
Irma: Det är väl omöjligt så mycket riktig gravidmage redan, är ju bara i v 10. Men jag verkar ha en sån kroppsform att folk ibland frågar om jag är gravid, åtminstone om jag väger mer än 55 kg... Men det brukar ju också synas tidigare med andra barnet, så att komma undan till v 20 som sist blir nog svårt.
Krusbär; Trombylen sänker inte Hb, blodet blir inte tunnare, det är bara ett uttryck. Trombyl minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig (bilda proppar).
Jag har oxå mage redan. Känns sådär, det är ju nästan bara fett och gaser... Förra gången syntes det knappt på jobbet före vecka 25-30 (vi har rätt bylsiga kläder...). Lite orolig har jag varit sista dagarna, jag tror så mycket på det här nu så jag blir rädd för besvikelsen. 11 långa dagar till UL, typisk snubbla på mållinjen-rädsla (inte den verkliga mållinjen, men ett delmål). Har försökt lyssna med AS, både igår och för nån vecka sedan, men inte hittat nåt. Känns surt, förra gången hittade jag rätt tidigt (okej, inte så här tidigt). Hade varit så skönt att veta att fröet lever därinne.
Hoppla hej vad mycket som hänt i tråden sen sist! Grattis A80 och Krus!
Och Grattis Lycka till ännu en liten tjej! Gud vad roligt! Så bra att du litade på din instinkt och åkte in!
Cia, vad kul att du ska byta yrke! Ibland funderar jag också på att göra något annat med mitt liv, vet bara inte vad...
Hej och kram till er alla andra!
Här biter sig ångesten fast som ett svart skynke över livet. Det är pest. Jag går regelbundet hos terapeut, men det känns inte som att det räcker. Funderar nu på att börja knapra piller. Måste på något sätt bryta den här hemska spiralen... Känns så fruktansvärt surt att under den period man borde njuta som mest, så rider ångesten mig istället. Gahhhh!!!!
Krus: Aha, du har en sån kropp...,men då kanske du är van att dra till med bra undanflykter när du får frågan?Kanske tom blåneka?
a80: Hoppas tiden går fort fram till UL!
Idun: har du haft ångest länge? låter inte kul att vara fast
Ego: Måste fråga er härinne om ni känner igen detta! Lille L har sen ca 2-3 veckor tillbaka börjat sätta i halsen vid amning. Eller vad det nu är. Ibland släpper han bröstet, tittar på mig med plågad blick och så låter det som om han försöker svälja världens största sten, sväljandet fortsätter. Skrik och gråt. Får sätta honom rakt upp en stund innan det går över. ibland hjälper bara mer bröst som tröst (konstigt nog) Ibland kommer detta beteende när han ligger på filt på golvet och suger på fingrarna mkt.
Det är inte varje amning det sker. 1 gång per dag kanske. ibland med 1-2 dagars emellan. händer både vid sittande och liggande amning. har testat att ha honom mer upprätt. har testat att pumpa lite före så att trycket inte ska vara så högt. Han är annars hur pigg och glad som helst. Är inte orolig för honom annars. mer än att han lider dom där minutrarna det sker. det gör ont i mammahjärtat
Min BVC-tant kände inte igen det. tyckte jag skulle börja föra logg över det och ev. låta en läkare titta på det. Om jag vill. inser nu att det händer mkt oftare än jag trodde. är osäker på om jag överreagerar då inte bvc tanten insisterar på läkare. L växer som han ska och mår bra. svårt...
a80. Jag vet, ena stunden vågar man hoppas att det kanske ska gå och andra stunden inser man att man inte har en aning om hur det står till därinne. Men det är nog bara för tidigt för AS. Försökte shoppa lite nya, bylsiga kläder idag, men insåg att jag har verkligen mage. Den putar ut i allt!
Idun: Hej på dig, men stackare att du mår så dåligt! Om det inte hjälper med terapin tycker jag verkligen att du ska överväga medicinering. Jag vet många som har blivit hjälpta av piller och skulle inte tveka att prova själv om det blev nödvändigt. Det verkar vara en inkörningsperiod på ett par veckor, men sen hjälper det. Kram!
Irma: Jag känner inte till det beteendet, men varför inte be om en läkartid om det fortsätter? Även om det säkert inte är något farligt, och snart går över, kan det kanske vara skönt att få en läkares utlåtande? Själv ger jag inte mycket för BVC-tanter...
Idun; vad jobbigt det låter! Jag hoppas att du vågar prova piller, jag skulle göra det. Särskilt om du redan har terapeuthjälp och det inte räcker. Tror dock att det allra bästa är kombinationen piller-terapi. Hoppas det hjälper dig snart!
Krusbär; jag köpte ett par mamma-byxor idag. Kände mig falsk falsk falsk... Men de är sköna 