Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Anonym

Äldre 27 Mar 19:33
1644 svar

Visa endast Anmäl

Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Jag har länge känt att jag är annorlunda. Snubblade nyligen över lite info om borderline och känner igen mig i mycket. Nu är jag nyfiken på om det kan förklara mina relationsproblem också. Jag vet att borderline ofta innebär att man har svårt att avsluta relationer, men kanske känner någon igen sig i detta också.

Så fort jag får en relation så blir jag otroligt instabil. Mitt självförakt växer, jag målar upp en massa scenarion i mitt huvud om olika skäl till varför killen ska lämna mig till slut för jag inte är bra nog (dvs perfekt). Jag får ångest och flippar ut. Ju närmare killen kommre, desto mer ångest får jag. Antagligen för att det kommer göra mer ont den dagen han sticker ju närmare han stått mig. Det slutar ofta med att min ångest blir så outhärdlig när de kommer för nära att jag avslutar relationen. Efteråt känns det alltid befriande för att ångesten är borta. Det är så skönt att jag knappt tänker på att jag förlorat relationen.

Om det däremot handlar om en relation där vi inte kommer varandra nära av något skäl, då kämpar jag vidare och vägrar släppa taget även om jag märker att det inte fungerar och killen försöker dra sig ur. Jag blir helt desperat och gör allt för att hålla kvar honom, manipulerar, gråter, förhandlar. U name it.

Känner någon med borderline igen sig i detta?
- «
- ‹
- Sida 116 av 164
- 110
- 111
- 112
- 113
- 114
- 115
- 116
- 117
- 118
- 119
- 120
- 121
- 122
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?
Anonym (blä!)

Äldre 2 Sep 22:16
#1151

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2011-09-02 08:27:54 följande:
Klart du ska satsa om han behandlat dig bra. Vem bryr sig vad andra ska tänka! Det är ditt liv. Folk har fullt upp med sitt eget och lägger inte så mycket tid på att fundera över andras.
Men hur vet man att det man känner är äkta?
Inte borderline "jag vill inte vara ensam" fejkat.

Jag frågade en väninna hur skiljer man och hon tittade på mig med stora ögon, om hon bara visste hur svårt känslor är för mig! Då skulle hon inte tro jag är ur vettet.
Anonym (oxå BL)

Äldre 2 Sep 22:34
#1152

Visa endast Anmäl

jag känner igen mig och har bara ett råd, ta kontakt med psykiatriska mottagningen där ni bor och be att få börja i en DBT grupp, det är en speciell behandlig för borderline personer som tar med alla olika dimensioner av ens liv och man jobbar med dessa under ca 2 år i öppenvården.
Har själv gått detta behandlingsprogram och det hjälper oerhört!! Men en liten varning man måste själv göra jobbet, dvs att lära sig att tänka och handla annorlunda än man brukar och jobba på en bättre självbild.

En liten varning:
Det tar TID är JOBBIGT och SVÅRT, men det är värt det och man får bra STÖD av dessa speciallister inom området.
Dbt finns på många ställen i landet, googla och läs innan ni tar kontakt.

Hoppas det kan var till någons hjälp :)
Anonym Trådstartaren

Äldre 3 Sep 08:02
#1153

Visa endast Anmäl

Anonym (blä!) skrev 2011-09-02 22:16:12 följande:
Men hur vet man att det man känner är äkta?
Inte borderline "jag vill inte vara ensam" fejkat.

Jag frågade en väninna hur skiljer man och hon tittade på mig med stora ögon, om hon bara visste hur svårt känslor är för mig! Då skulle hon inte tro jag är ur vettet.
En frisk människa har förhoppningsvis inte det problemet. Och jag förstår precis vad du menar, jag undrar samma sak många gånger. Men jag tror att det är omöjligt att sära på de känslorna i stunden, och veta om det är en själv eller borderlinen som gillar killen.

Jag tycker du ska ge det en chans. För vem vet vad du går miste om ifall du inte tar steget utav rädsla för att det inte är äkta känslor? Det som jag tror att vi med borderline måste tänka på i nya relationer (men även i relationer där vi tror känslorna är borta), är att inte ta förhastade beslut. Ta det långsamt. Jag har en tendens att kasta mig in i det nya förhållandet och det blir superseriöst direkt efter en dejt. Det är inte så bra. Bara träffa honom och även om du vill gå snabbare fram så försök behärska dig. Jag tror iallafall att det är det enda man kan göra.

Ha gärna någon att bolla dina tankar och känslor med. När man är mitt uppe i det så ser man inte alltid klart och det är något jag har stort behov av. Känns bra när en frisk person kan guida mig, som inte är driven av känslor. Just det här att försöka kontrollera känslorna och försöka tänka med huvudet, det är inte min starka sida.
Disan

Äldre 3 Sep 10:10
#1154

Visa endast Anmäl

Anonym (Jag) skrev 2011-08-31 22:24:57 följande:
Varför lär jag mig aldrig !
Varje gång jag träffar någon ny så går jag in med 200% , och tror att denna gången, ja denna gången kommer det att hålla......sen går det en kort tid så skiter sig allt. Jag tror alltid gott om alla människor, jag lär mig aldrig! Trots att jag har blivit utnyttjad och sparkad på flertalet ggr. Litar alltid på alla till 110% .
Vad hände nu då? Min spontana tanke är att du inte borde gå in med 200% när du träffar någon ny. Har hört talas om att normala människor dejtar lite, känner sig för och sedan går in med typ 70% och sedan, efter ett tag, börjar de älska varandra och då satsar de 100%, eller 110% Nej, men allvarligt, man vinner ALDRIG på att ge 200% i början, då skrämmer man nog bort varenda kotte.
Nyfiken? www.bloggen-buuu.blogspot.com
Disan

Äldre 3 Sep 10:14
#1155

Visa endast Anmäl

Anonym (Har jag?) skrev 2011-08-31 22:42:54 följande:
Hoppas det går bra för dig imorgon!
Vi ska på rådgivning nästa onsdag.. jag känner mig nervös, min karl är inte alls bra på att öppna sig och prata. Jag hoppas vi inte bara kommer sitta tysta eller att bara jag och samtalsledaren pratar.

Jag har haft förvärkar i ett dygn nu.. På lördag ska jag äntligen flytta till egen lägenhet efter en månad på min mammas soffa, så jag hoppas verkligen bebis håller sig där inne tills nästa vecka.
Oh, spännande med bebisen! Försök att koncentrera dig på allt som är bra just nu, typ lgh (grattis!) och bebis. Vet ni om det är en tjej eller kille där inne?
Anonym (blä!) skrev 2011-09-02 02:06:55 följande:
Tjejer, hjälp mig!

Det är mindre än en månad sen han drog, nu fick jag nys om att en kille jag tidigare funnit som pojkvänsmaterial är singel och vill ha MIG.
Jag har träffat honom ett par gånger, fjärilarna finns där.
Hur vet jag om de är äkta??? Ska jag ta chansen eller strunta i det? Vad skulle ni tänka? Vad skulle alla andra tänka?!
HJÄLP!
Äh, satsa på det! Varför skulle du inte få vara nöjd liksom? Och eg, vad spelar det för roll vad andra tänker? Vet att det inte alltid är så lätt, men med tiden känns det mindre jobbigt. Du kan ju åtminstone gå på en dejt och se vad som händer. Kanske blir ni galet kåta på varandra, kanske inte. Hihi. Bara till att testa!
Anonym (oxå BL) skrev 2011-09-02 22:34:12 följande:
jag känner igen mig och har bara ett råd, ta kontakt med psykiatriska mottagningen där ni bor och be att få börja i en DBT grupp, det är en speciell behandlig för borderline personer som tar med alla olika dimensioner av ens liv och man jobbar med dessa under ca 2 år i öppenvården.
Har själv gått detta behandlingsprogram och det hjälper oerhört!! Men en liten varning man måste själv göra jobbet, dvs att lära sig att tänka och handla annorlunda än man brukar och jobba på en bättre självbild.

En liten varning:
Det tar TID är JOBBIGT och SVÅRT, men det är värt det och man får bra STÖD av dessa speciallister inom området.
Dbt finns på många ställen i landet, googla och läs innan ni tar kontakt.

Hoppas det kan var till någons hjälp :)
*tummen upp*
Nyfiken? www.bloggen-buuu.blogspot.com
Anonym (blä!)

Äldre 3 Sep 13:21
#1156

Visa endast Anmäl

Nu säger han att jag inte ska ha förhoppningarna för höga, han är inte redo att bli familjefar, han är inte den stora kärleken, men han vill fortsätta träffas, för han känner pirr.
Jag sa att vi kan gå långsamt fram, känna efter, han kan ha bara mig till att börja med, sen föräldradelen.
Känner hur paniken i mig växer, hittar han någon utan barn? Ratar han mig bara för att jag har barn? Utnyttjar han mig? Osv och som vanligt så stärks paniken och känslorna, säger bara ååååååååååååååh!
Anonym Trådstartaren

Äldre 3 Sep 13:29
#1157

Visa endast Anmäl

Anonym (blä!) skrev 2011-09-03 13:21:29 följande:
Nu säger han att jag inte ska ha förhoppningarna för höga, han är inte redo att bli familjefar, han är inte den stora kärleken, men han vill fortsätta träffas, för han känner pirr.
Jag sa att vi kan gå långsamt fram, känna efter, han kan ha bara mig till att börja med, sen föräldradelen.
Känner hur paniken i mig växer, hittar han någon utan barn? Ratar han mig bara för att jag har barn? Utnyttjar han mig? Osv och som vanligt så stärks paniken och känslorna, säger bara ååååååååååååååh!
Vet du, jag brukar spela med och låta dom ta det dom känner sig redo för, och är sen övertygad om att de kommer acceptera resten till slut för att de kommer bli kära. Trots att jag har låg självkänsla så vet jag att jag har NÅGOT som gör att folk dras till mig som magneter trots att jag är lite psykiskt störd. Och jag tror att många med borderline har just något speciellt som gör att det kanske fungerar på samma sätt för er. Vi är inte lätta att leva med, men ändå inte helt lätta att hålla sig ifrån oss. Tänk så länge många killar står ut med oss trots allt!

Poängen är att jag inte tycker att du ska oroa dig över det. Men som jag skrev tidigare, försök hålla känslorna under kontroll tills du vet att han också är redo. Så riskerar du inte lika mycket känslomässigt om det skulle bli problem längre fram.
Anonym (blä!)

Äldre 3 Sep 15:07
#1158

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2011-09-03 13:29:45 följande:
Vet du, jag brukar spela med och låta dom ta det dom känner sig redo för, och är sen övertygad om att de kommer acceptera resten till slut för att de kommer bli kära. Trots att jag har låg självkänsla så vet jag att jag har NÅGOT som gör att folk dras till mig som magneter trots att jag är lite psykiskt störd. Och jag tror att många med borderline har just något speciellt som gör att det kanske fungerar på samma sätt för er. Vi är inte lätta att leva med, men ändå inte helt lätta att hålla sig ifrån oss. Tänk så länge många killar står ut med oss trots allt!

Poängen är att jag inte tycker att du ska oroa dig över det. Men som jag skrev tidigare, försök hålla känslorna under kontroll tills du vet att han också är redo. Så riskerar du inte lika mycket känslomässigt om det skulle bli problem längre fram.
Jo, jag glömmer människor men inte de mig, han kom ihåg mig efter 4 år och kontaktade mig
Anonym Trådstartaren

Äldre 3 Sep 15:33
#1159

Visa endast Anmäl

Anonym (blä!) skrev 2011-09-03 15:07:14 följande:
Jo, jag glömmer människor men inte de mig, han kom ihåg mig efter 4 år och kontaktade mig
Precis! Hur jobbigt det än är att leva med ett känslomässigt kaos, så är det inte genomdåligt. Vissa fördelar har vi också. Och de ska vi utnyttja. Egentligen förstår jag inte alls vad det är som folk ser i mig, men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att de ser det.
Disan

Äldre 3 Sep 16:36
#1160

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2011-09-03 15:33:53 följande:
Precis! Hur jobbigt det än är att leva med ett känslomässigt kaos, så är det inte genomdåligt. Vissa fördelar har vi också. Och de ska vi utnyttja. Egentligen förstår jag inte alls vad det är som folk ser i mig, men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att de ser det.
Killar brukar säga till mig att de gillar att jag vågar prata öppet om allt, säger det jag tänker på (inklusive konstiga seexuella saker/ämnen) samt vågar massa knasigheter i sängen
Nyfiken? www.bloggen-buuu.blogspot.com

«
‹
Sida 116 av 164
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

INNEHÅLL