Anonym

Äldre 27 Mar 19:33

1644 svar

Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Jag har länge känt att jag är annorlunda. Snubblade nyligen över lite info om borderline och känner igen mig i mycket. Nu är jag nyfiken på om det kan förklara mina relationsproblem också. Jag vet att borderline ofta innebär att man har svårt att avsluta relationer, men kanske känner någon igen sig i detta också.

Så fort jag får en relation så blir jag otroligt instabil. Mitt självförakt växer, jag målar upp en massa scenarion i mitt huvud om olika skäl till varför killen ska lämna mig till slut för jag inte är bra nog (dvs perfekt). Jag får ångest och flippar ut. Ju närmare killen kommre, desto mer ångest får jag. Antagligen för att det kommer göra mer ont den dagen han sticker ju närmare han stått mig. Det slutar ofta med att min ångest blir så outhärdlig när de kommer för nära att jag avslutar relationen. Efteråt känns det alltid befriande för att ångesten är borta. Det är så skönt att jag knappt tänker på att jag förlorat relationen.

Om det däremot handlar om en relation där vi inte kommer varandra nära av något skäl, då kämpar jag vidare och vägrar släppa taget även om jag märker att det inte fungerar och killen försöker dra sig ur. Jag blir helt desperat och gör allt för att hålla kvar honom, manipulerar, gråter, förhandlar. U name it.

Känner någon med borderline igen sig i detta?

Lilith Dark

Äldre 19 Aug 14:17

#1101

Disan skrev 2011-08-19 14:13:27 följande:

Mmm... Jag har ju en toppenbra psyk som jag har träffat sedan i våras, men hon skall sluta om några veckor och det ökar på mitt ångestpåslag ännu mera

Nu har man ju ingen aning om vad som väntar här näst.

Usch ja den känslan är hemsk. Det blir som ett ekorrhjul med ångest som bara snurrar på. Själv väntar jag på beslut ifrån utredningsgruppen om jag ska få gå DBT, vilket jag verkligen hoppas.

LILITH - Sveriges mest menlösa blogg www.lilith.se

Anonym Trådstartaren

Äldre 19 Aug 14:36

#1102

Disan skrev 2011-08-19 14:07:51 följande:

Bara för det så ringde jag min kille och ja, han är sur. Sur för att jag skjuter bort honom, eller som han själv sade 'Det känns som att du alltid trycker upp en stor lapp där det står Fuck off i ansiktet på mig'. Hoppsan... Vad då, jag visste först inte vad jag hade gjort för fel, sedan klagade han på att han inte vill få sms där det står att jag vill ta livet av mig, att jag vill att han skall skaffa en annan tjej eller rent av en älskarinna. Jag försökte försvara mig med att det är ju så det känns, men han tyckte inte om det ändå. Jag vet att han försöker att förstå, men det är så jäkla frustrerande att han inte gör det också.... Jag suger och han är värd bättre, det är ju så det är och han måste inse det!!

Har vi alla gått samma sms-skola?

Känns som vi skriver likadana saker allihopa. Ibland ber jag killen dra åt helvete för att jag känner mig kränkt, trots att jag vet att jag överdriver. Men minst lika många gånger beror det på att jag är osäker på hans känslor och sticker innan han hinner lämna mig. Eller det klassiska, jag skriver att jag är deprimerad och vill inte förstöra hans liv så det är bäst han håller sig borta.

Det sistnämna skrev jag till en kille jag träffar. skrev att jag tappar kontrollen, är på botten och vet inte vad jag gör, men att jag inte vill dra ner honom och därför inte ville ha kontakt mer. Och idioten svarade inte. Förrän efter 5 dagar. DÅ skriver han "nej tappa inte kontrollen, du har bara en av dina dåliga perioder". Det tog FEM dagar för honom att bry sig. Just då var jag bara glad över att han hörde av sig, men efteråt kändes det ganska surt.

Jag känner mig också som en självisk person. Killar jag träffar gör fina saker för mig, men jag är inte sån som tänker på småsaker och är omtänksam på det sättet. Jag är snäll, men tänker inte så långt att jag gör det där lilla extra. Ändå förväntar jag mig att killen ska göra det för mig.

Disan

Äldre 19 Aug 14:42

#1103

Lilith Dark skrev 2011-08-19 14:17:51 följande:

Usch ja den känslan är hemsk. Det blir som ett ekorrhjul med ångest som bara snurrar på. Själv väntar jag på beslut ifrån utredningsgruppen om jag ska få gå DBT, vilket jag verkligen hoppas.

Åh, hoppas verkligen att du får det nu då!

Anonym skrev 2011-08-19 14:36:58 följande:

Har vi alla gått samma sms-skola?

Känns som vi skriver likadana saker allihopa. Ibland ber jag killen dra åt helvete för att jag känner mig kränkt, trots att jag vet att jag överdriver. Men minst lika många gånger beror det på att jag är osäker på hans känslor och sticker innan han hinner lämna mig. Eller det klassiska, jag skriver att jag är deprimerad och vill inte förstöra hans liv så det är bäst han håller sig borta.

Det sistnämna skrev jag till en kille jag träffar. skrev att jag tappar kontrollen, är på botten och vet inte vad jag gör, men att jag inte vill dra ner honom och därför inte ville ha kontakt mer. Och idioten svarade inte. Förrän efter 5 dagar. DÅ skriver han "nej tappa inte kontrollen, du har bara en av dina dåliga perioder". Det tog FEM dagar för honom att bry sig. Just då var jag bara glad över att han hörde av sig, men efteråt kändes det ganska surt.

Jag känner mig också som en självisk person. Killar jag träffar gör fina saker för mig, men jag är inte sån som tänker på småsaker och är omtänksam på det sättet. Jag är snäll, men tänker inte så långt att jag gör det där lilla extra. Ändå förväntar jag mig att killen ska göra det för mig.

Fem dagar? Haha, det är ju på tok för länge, fattade han inte det? Och ja, vi har nog gått i samma sms-skola allihopa!

Jag sade till min psyk när vi träffades i måndags att jag har öppnat mina ögon väldigt mycket sedan jag började läsa och skriva i denna tråd, ni har gett mig mycket

Nyfiken? www.bloggen-buuu.blogspot.com

Anonym Trådstartaren

Äldre 19 Aug 15:04

#1104

Disan skrev 2011-08-19 14:42:06 följande:

Åh, hoppas verkligen att du får det nu då!

Anonym skrev 2011-08-19 14:36:58 följande:

Har vi alla gått samma sms-skola?

Känns som vi skriver likadana saker allihopa. Ibland ber jag killen dra åt helvete för att jag känner mig kränkt, trots att jag vet att jag överdriver. Men minst lika många gånger beror det på att jag är osäker på hans känslor och sticker innan han hinner lämna mig. Eller det klassiska, jag skriver att jag är deprimerad och vill inte förstöra hans liv så det är bäst han håller sig borta.

Det sistnämna skrev jag till en kille jag träffar. skrev att jag tappar kontrollen, är på botten och vet inte vad jag gör, men att jag inte vill dra ner honom och därför inte ville ha kontakt mer. Och idioten svarade inte. Förrän efter 5 dagar. DÅ skriver han "nej tappa inte kontrollen, du har bara en av dina dåliga perioder". Det tog FEM dagar för honom att bry sig. Just då var jag bara glad över att han hörde av sig, men efteråt kändes det ganska surt.

Jag känner mig också som en självisk person. Killar jag träffar gör fina saker för mig, men jag är inte sån som tänker på småsaker och är omtänksam på det sättet. Jag är snäll, men tänker inte så långt att jag gör det där lilla extra. Ändå förväntar jag mig att killen ska göra det för mig.

Fem dagar? Haha, det är ju på tok för länge, fattade han inte det? Och ja, vi har nog gått i samma sms-skola allihopa!

Jag sade till min psyk när vi träffades i måndags att jag har öppnat mina ögon väldigt mycket sedan jag började läsa och skriva i denna tråd, ni har gett mig mycket

Eller hur, sånt svin han är!

Hade någon skrivit ett sådant sms till mig så hade jag blivit orolig. OK om jag kört sånt tusen gånger, men det har inte hänt så mycket med honom än. Han borde bli orolig! Men nu är det för sent för att bli arg angående detta, iallafall om jag vill framstå som någorlunda normal.

Känner också att tråden hjälper mig mycket. Är så trött på att känna mig som den störda, bland en massa människor som varken förstår eller orkar med en. Jag stöter bort alla en efter en. Jag orkar inte prata med folk när jag mår dåligt, och det gör jag ju alldeles för ofta Och de få bra stunder jag har, då orkar jag inte försöka få alla tillbaka för jag vet att jag stöter bort dom igen. Ibland får jag ångest när jag inser hur ensam jag faktiskt är. Men det är ju självvalt. Har i allafall FL.

Anonym (en till)

Äldre 19 Aug 15:29

#1105

Anonym skrev 2011-08-19 15:04:33 följande:

Eller hur, sånt svin han är!

Hade någon skrivit ett sådant sms till mig så hade jag blivit orolig. OK om jag kört sånt tusen gånger, men det har inte hänt så mycket med honom än. Han borde bli orolig! Men nu är det för sent för att bli arg angående detta, iallafall om jag vill framstå som någorlunda normal.

Känner också att tråden hjälper mig mycket. Är så trött på att känna mig som den störda, bland en massa människor som varken förstår eller orkar med en. Jag stöter bort alla en efter en. Jag orkar inte prata med folk när jag mår dåligt, och det gör jag ju alldeles för ofta Och de få bra stunder jag har, då orkar jag inte försöka få alla tillbaka för jag vet att jag stöter bort dom igen. Ibland får jag ångest när jag inser hur ensam jag faktiskt är. Men det är ju självvalt. Har i allafall FL.

Men åååhhh...... den här tråden är ju fantastisk. Det finns fler som fungerar (så illa) som jag gör.

Sms:en är ju ett klockrent exempel - särskilt det där med att "jag är så hemsk, du förtjänar någon bättre", men just nu kör jag mail till min exsambo.

Han har t.o.m ringt min bästa kompis som bor utomlands och beklagat sig över mina mail. Varannat mail låter såhär "jag älskar dig så mycket, du är mitt allt, kan jag inte få flytta hem igen", sen kommer nästa mail "du är verkligen en elak människa, hur kan du göra såhär mot mig"....

Det elaka mailet kommer inom ett par timmar och enbart för att jag inte fått svar på det första, snälla mailet.

Anonym Trådstartaren

Äldre 19 Aug 15:31

#1106

Anonym (en till) skrev 2011-08-19 15:29:11 följande:

Men åååhhh...... den här tråden är ju fantastisk. Det finns fler som fungerar (så illa) som jag gör.

Sms:en är ju ett klockrent exempel - särskilt det där med att "jag är så hemsk, du förtjänar någon bättre", men just nu kör jag mail till min exsambo.

Han har t.o.m ringt min bästa kompis som bor utomlands och beklagat sig över mina mail. Varannat mail låter såhär "jag älskar dig så mycket, du är mitt allt, kan jag inte få flytta hem igen", sen kommer nästa mail "du är verkligen en elak människa, hur kan du göra såhär mot mig"....

Det elaka mailet kommer inom ett par timmar och enbart för att jag inte fått svar på det första, snälla mailet.

Haha precis så! Mail är farligt, man får plats med MYCKET mer text där!

Jag har haft flera killar som sagt till mig varje gång det tagit slut "snälla skicka inte fler mils-långa sms/mail". För det krävs långa mail för att förklara hur jag tänker och känner. Och fattar de inte så blir det ett nytt lika långt mail. Det är viktigt för mig att de ska förstå men de är tröga!

Anonym (en till)

Äldre 19 Aug 15:50

#1107

Anonym skrev 2011-08-19 15:31:40 följande:

Haha precis så! Mail är farligt, man får plats med MYCKET mer text där!

Jag har haft flera killar som sagt till mig varje gång det tagit slut "snälla skicka inte fler mils-långa sms/mail". För det krävs långa mail för att förklara hur jag tänker och känner. Och fattar de inte så blir det ett nytt lika långt mail. Det är viktigt för mig att de ska förstå men de är tröga!

*asg* jaaaa........ precis så är det.

Jag skriver jättelånga mail för jag vill verkligen att han ska förstå hur jag menar, hur jag tänker.

Sen får jag kanske i bästa fall ett svar på 1-2 meningar.

Då känner jag att han har ju inte fattat nånting den tröga människan........ så då skriver jag ett nytt milslångt mail......

Till slut svarade han som dina ex...... "snälla skicka inga mer mail till mig"........

Anonym Trådstartaren

Äldre 19 Aug 15:55

#1108

Anonym (en till) skrev 2011-08-19 15:50:24 följande:

*asg* jaaaa........ precis så är det.

Jag skriver jättelånga mail för jag vill verkligen att han ska förstå hur jag menar, hur jag tänker.

Sen får jag kanske i bästa fall ett svar på 1-2 meningar.

Då känner jag att han har ju inte fattat nånting den tröga människan........ så då skriver jag ett nytt milslångt mail......

Till slut svarade han som dina ex...... "snälla skicka inga mer mail till mig"........

Men hur kan man lixom svara med 1-2 meningar på såna mail? Det gör mig jättearg. Varför försöker de inte förklara sin ståndpunkt då, helst med 50 rader minst.

Det verkar som att alla killar hanterar såna som oss likadant också. Det ser så löjligt ut när jag kollar min inbox. Man ser vad jag skrivit, jättemycket, och sen det han svarat med. Som du skriver, max 2 rader. Det är nonchalant och provocerande. Och i mitt huvud så tror jag att han ska förstå om jag beskriver utförligt. Förstår inte hur han inte kan göra det, när han får mina tankar på papper. Men det är väl för att mina tankar är totalt ologiska.

Anonym (en till)

Äldre 19 Aug 16:10

#1109

Anonym skrev 2011-08-19 15:55:45 följande:

Men hur kan man lixom svara med 1-2 meningar på såna mail? Det gör mig jättearg. Varför försöker de inte förklara sin ståndpunkt då, helst med 50 rader minst.

Det verkar som att alla killar hanterar såna som oss likadant också. Det ser så löjligt ut när jag kollar min inbox. Man ser vad jag skrivit, jättemycket, och sen det han svarat med. Som du skriver, max 2 rader. Det är nonchalant och provocerande. Och i mitt huvud så tror jag att han ska förstå om jag beskriver utförligt. Förstår inte hur han inte kan göra det, när han får mina tankar på papper. Men det är väl för att mina tankar är totalt ologiska.

Ha ha...... ja, min elaka mail är liksom både elaka och snälla i samma mail. Det är som att jag själv inte riktigt förstår vad jag vill få fram ibland. Mitt humör, mina känslostormar svänger så fort.
Ända tycker jag just då att va f*n han måste ju fatta nu när jag har skrivit ett mail på 50 rader.

Visst är det respektlöst att svara så kort?! Jag avskyr det, jag blir verkligen skogstokig då. Först sitter jag vid datorn och väntar och väntar på svar, sen kommer en mening eller två. Som dessutom inte ens svarar på mitt mail utan det kan låta "okej, men snart är vi tillsammans igen, kram"..

Särskilt i den situation som jag befinner mig i nu så tycker jag att han kunde behandla mig bättre. Han borde förstå att det är jättejobbigt för mig att mitt barn bor hos honom och att jag inte fått träffa mitt barn på så länge.

HAN vill ju att vi ska fortsätta vara familj så snart som soc säger att jag får flytta hem igen. Men hur ska det gå till när han visar NOLL intresse nu?!

Disan

Äldre 19 Aug 16:18

#1110

Ahhh, jag använder knappt min mail, men det kanske man skulle börja med..? Om man nu skall hitta roliga saker mitt i mörkret.

Undrar eg varför man stöter bort när man eg bara vill älska och bli älskad? Varför man inte bara kan säga rakt ut att nu är jag rädd och känner mig ensam!! Håll om mig och säg att du kommer att stanna kvar!! ...istället gräver man ned sig och gråter och får ångest och ber den man älskar dra eller byta ut en...

Eller som idag, jag har tänkt hela dagen på att jag borde ringa psyk och prata med dem, men jag gör det inte. För jag vill inte störa och jag tror inte heller att jag tillåter mig själv att ordna med hjälp när jag behöver den som mest. Har aldrig sökt akut och då har jag mått skitdåligt hur många gånger som helst, hur många år som helst... Enda gången jag gjort något som inte varit "under tvång" när jag mått dåligt var när jag tog massa tabletter i suicidsyfte, ångrade mig och ringde 112. Men annars, nej.

För några veckor sedan ville jag hoppa från en bro för att ngn skulle se mig och förstå hur dåligt jag mådde, men bron var inte tillräckligt hög så jag sket it. Istället för att bara säga rakt ut att 'hjälp mig, jag vill dö och måste läggas in!!'

Jävla skit.

Nyfiken? www.bloggen-buuu.blogspot.com

Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

INNEHÅLL