trållmor skrev 2010-08-03 23:01:36 följande:
Skriver om lite råd inför dagisstarten, för oron är lite väl hög (igen). Vi träffade den ena av två kokerskor idag, och även om hon gav ett ganska förtroendeingivande intryck så undrar jag om vad ni säger här. Känns som att man behöver lite mer input än vad ens egen hjärna snurrar till det
Det nya dagiset har tre avdelningar (eller om det var fyra) med ca 50 barn totalt. De "har varit i kontakt med laktosintolleranta och glutenintollerans" innan, men inget som det här. Kokerskan såg helt chockad ut när jag visade listan på vad barnen inte tål!
De berättade att de har börjat med buffé där barnen tar sin tallrik och går och sätter sig vid sitt bord, och efter detta infördes så äter barnen bättre och mer grönsaker så det var ett kanonbra system tyckte alla där. Jag berättade att hemma har vi inget som den mest allergiska inte tål för att undvika misstag, och för att barnen inte ska gå igång med "varför får den och inte jag?" eller "jag vill också ha det" osv. så våra barn är inte vana vid att ta för sig själva och veta vad de inte tål eller tål, och de såg väldigt frågande ut till det (ungefär som att "hur ska DET gå att genomföra?"
). Vi har ju gjort så för att få en positiv inställning till mat och att de ska äta det som serveras.
Troligen börjar inskolningen i slutet på nästa vecka. Hur ska man göra för att det ska bli bra från början? Jag berättade ju om deras reaktioner som de brukar få, men de hade aldrig hört talas om ett barn kunde få andnöd av komjölksprotein
Personalen sa dessutom att de aldrig la sig i maten, utan allt det la de på kökets ansvar. Så det verkade som att de inte brydde sig om kontaminering vid servering/"matning"/efteråt
Utöver det här så undrar jag om hur det är att få en resurs till Timon? Jag vet ju att vissa här inne har det, kanske inte pga maten utan pga annat. Där tror jag att de kommer att behöva det, för han är verkligen inte lätt att ha att göra med. Dels är det hela matsituationen, sen är det hans epilepsi (nu får han ju inte så många anfall, men ändå), sen så har ju vi begärt en utredning för vi misstänker (eller jag vet
) att han har någon diagnos inom autism-spektrat (verkar som asperger, enligt mig). Kan man få en resurs innan utredningen, eller måste utredningen vara klar och diagnos finnas svart på vitt?
Ja, du det är så lurigt det där. Här har vi ju inte tagit bort allt för alla så mina är fullt medvetna om vem som tål vad. Eller tja, nästan i alla fall. Inget att lita hundra på men de har rätt bra koll.
I och med att sonen är så känslig mot vete/havre/ägg så har det ju blivit en del påminnelser om man inte är hemma. Ett måste för att få det att fungera på bortaplan enligt mig.
Men hur ni ska göra är frågan. För det första så MÅSTE personalen ta ansvar till viss del över maten. Eller står kokerskan och kollar vad varje barn äter?
De andra kan ju inte sitta och kladda i dina barns mat!
Sen buffén.. De har samma på dotterns dagis. Men i hennes fall så är hon inte superkänslig mot ärtor, lingonsylt-konserveringsmedel osv, så det hade inte varit hela världen om hon fått i sig lite. Hade hon sett en ärta på sin tallrik hade hon inte ätit, så det hon ser hade hon inte stoppat i sig. Hon vet vad hon kan äta, så länge det inte är gömt.
Men nu när sonen ska börja på samma ställe, så är frågan. Jag har faktiskt inte pratat med dem om det än, då inskolningen kommer dröja lite eftersom det är bebis som ska komma först.
Här ska vi ha ett möte med kök, personal och rektor (tror alla de ska vara med) innan dagisstart. Sen tror jag att jag kommer behöva vara med ett antal måltider för att kolla hur rutiner och annat är. Så att de inte som på Ikea här har knäckebröd rakt över salladsdisken osv. Osäker på om buffé alls kommer funka till sonen, men det beror ju helt på hur den ser ut. Tar han allra först kanske det funkar, men då kan han ju inte ta en andra gång osv.
Angående resurs till Timon, så tycker jag absolut att du ska höra dig för. Känns ju som att det hade underlättat för alla. Jag har frågat efter det vid måltider samt extra städ, men misstänker att det blir svårt att få igenom. Men vi får väl se. Sonen har ju dock inga andra diagnoser än allergier.
Hur går det med Neelah nu?
