Vad tycker ni om detta? "Man" föder barn!

Ingen säger att de inte kan ha samma längtan men det som ingår i the deal när man byter kön är att man inte längre har samma biologiska förutsättningar. Är man inte okej med detta är man kanske inte så säker på sitt val att "byta kön".

Jag är kvinna och jag avskyr att vara gravid. Det är det värsta jag vet. Men ändå försöker jag gång på gång att bli just gravid. Att föda barn är inte min högsta önskan på jorden, det är något jag bävar inför. Däremot längtar jag efter barn och eftersom jag är en kvinna som lever tillsammans med en man så är våra metoder för att få ett biologiskt barn ganska begränsade till att hans spermier möter mina ägg och att jag bär och föder barnet. Hade jag kunnat skulle jag med varm hand överlämnat hela graviditeten och födandet till min man. Det spelar ingen roll om jag också ansåg mig vara en man och ville operera mina könsdelar. Det enda sättet för oss att få en biologisk avkomma är om jag blir gravid med hans spermier. Är det så obegripligt att detta också gäller för personerna i den länkade artikeln?

Grundar du det på att du tror att det är så?

Jag har inte träffat många transsexuella men de jag har träffat och pratat mer än kortare stund med har alla varit helt säkra på sitt val, det är liksom inte det saken handlar om. Det handlar om att man vill ha biologiska barn, något som är en omöjlighet om man byter det fysiska könet, det går liksom inte.

Att säga att man kan adoptera är som att säga till ofrivilligt barnlösa att de lika gärna kan adoptera. Dessutom så har jag en känsla av att adoptionsmöjligheterna för ett par med en transexuell person i är nära eller lika med noll.

Det finns absolut ingenting alls i den här diskussionen som "ingår" i att genomgå en könskorrigering. Den här personen är inte skyldig att agera vare sig på det ena eller det andra sättet. Den här personen är inte skyldig att låta bli möjligheten att få en biologisk avkomma för att vederbörande annars anses inte vara säker på sitt val att gå igenom könskorrigering. Det finns inga sådana riktlinjer över huvud taget. Det finns ingen allmänt rådande "deal" som handlar om att en kvinna som vill byta till sitt riktiga kön (man) måste acceptera att hon då blir av med hela livmodern i exakt den takt som resten av omvärlden tycker är rimligt.

Det handlar i grunden om osäkerhet för människor som avviker. Det finns män i alla varianter: korta, långa, fula, snygga, infertila, fertila, you name it. Däremot om man vill BLI en man: då ska man vara jävligt säker på sin sak, och göra allt för att uppfylla Manlighetsmall 1a.

Så utöver diverse kirurgiska ingrepp, oräkneliga läkarbesök och plågsamma hormonsprutor för att överhuvudtaget bli en man, ska man, när man till slut har blivit det, ge upp alla tankar på biologiska barn och göra en infertilitetsoperation.

Allt för att människorna som egentligen hatar en, kan säga att de gillar en, för att man i alla fall är konskvent.

En jävligt strålande sammanfattning.

Tack så mycket

Eh?