snuddi skrev 2010-05-05 15:41:02 följande:
Ja det är på kvinnokliniken i Eskiltuna jag ska bli undersökt på. Hoppas verkligen på det bästa. Denna dagen har varit hemsk.. Vaknade ensam för killen var iväg på körskola. fick beskedet i morse att han fått körkort, hela släkten och han såklart var jätteglada -jag blev naturligtvis också otroligt glad för hans skull. Men har ingen bra dag så känner mig så nere.. har försökt att dölja det men med hans släkt -(alla har precis fått barn eller är gravida) -så blir det extra jobbigt. Sa att jag mådde illa efter fikan så min älskade skjutsade hem mig. usch vilken dålig flickvän jag känner mig som. Jag ska vara glad idag, han har tagit körkort och är upp över öronen glad! Blir besviken på mig själv att jag inte kan vara äkta glad. Vill inte ta uppmärksamheten från honom en dag som denna. Ska hålla tyst och hoppas att det går över.. förlåt, långt inlägg..Hoppas verkligen att din kur fungerade!Jag har samma symtom som dig när jag (som jag tror) har äl. Annars känner jag aldrig så. Jag tror jag hade äl denna månad, eller bara andra pmsbesvär. men har inte heller fått ngn mens än så får väl vänta på den :PNär är det dags att testa sig för dig då? Ger det utslag på vanligt test eller ska du gå och göra ett VUL?Kramar!!
Hoppas att dom kan hjälpa dig på KK! :) Ska hålla tummarna!
Jag förstår dig, och du är absolut ingen dålig flickvän! Så får du inte tänka!
Du har en svår dag, mycket runt dig själv, och så ser man omgivningen gravid/nyblivna mammor, då förstärks ju denna känsla som man går och bär på.
Så det är helt enkelt en naturlig reaktion, även om jag förstår hur du menar och känner.
Jag kan också bli sån när man är iväg hos nån och det bara pratas "Hörde du att den och den ska ha barn och den och den fick en son igår... bla bla bla"... Så sitter man där och tänker "Men hallå??? Jag då? Glömde världen bort att JAG också skulle få bli mamma??!", nåt sånt ialla fall.
Men din pojkvän är väl medveten om hur du mår? Jag menar, ni pratar väl om varför du är ledsen, varför du reagerar och gör som du gör?
Min sambo vet (såklart eftersom vi får medicinsk hjälp) precis hur jag känner, han förstår mina toppar och dalar i humöret, och varför jag gråter hejdlöst ibland.
Och självklart är detta även jobbigt för honom, han längtar ju också.
Så kom ihåg att alltid prata med din pojkvän, om allt!
Min sambo var väldigt oroad i början, när jag fått veta att jag hade PCO, jag slöt in mig och pratade inte om det direkt, då blev han orolig och ledsen och kände sig otillräcklig.
Jag är på dag 25 idag, och vet faktiskt inte när jag kan testa, är nog lite tidigt än... Så förvirrande!
Men enligt min läkare så borde jag få mens inom en vecka, och har inte mensen kommit om 9 dagar så skulle jag ringa honom. Då blir det nog ett VUL hos honom.
Jag hoppas att den INTE kommer och att jag lyckats bli gravid! Hade varit helt fantastiskt!
Men jag tvivlar på det, eftersom provsvaren var så svaga och inte ens läkarn kunde tyda dem :( Surt! :(
Men får helt enkelt vänta och se, annars kör jag på med dubbelkur nästa gång och hoppas på bättre tur.