Plus igen efter mf/ma

Tack snälla ni! Jag vill inte må så här, och förstår väl inte riktigt varför jag gör det heller. Men det kommer kanske nu, efter år av barnalstringsproblem, massa missfall, andra sjukdomar... och sedan HG´n, krångel med läkare, fk, förstoppning och så alla graviditetshormoner ovanpå det...

Ang förstoppning och primperan, så märker jag inte alls ngn skillnad med dem gällande förstoppningen, mer gaser bara. har så gott som slutat med primeranen nu, den verkar inte göra ngn nytta för jag mår lika som innan. Lergiganen verkar vara det som hjälper lite iaf för mig...

du kan inte testa inolaxol då? eller laktulos eller vad  det heter... jag tog inolaxol när jag var förstoppad. men sen läste jag bruksanv där det stod att man inte ska ta det om man har ulcerös kolit så var bara att sluta...

Klart du inte vill må sådär! Vem vill det? Hoppas de snart känns bättre!

Trots allt jag gått igenom o går igenom nu me HG o näringsbrist o sjukhusbesök o lunginflammation o skit så blir jag inte nere, jag kan grina för jag inte orkar just för en dag men deprimerad "kan" jag inte bli, så jag kan inte alls sätta mig in i hur jobbigt, påfrestande o frustrerande det är! Tänker på dig!

Min läkare sa sist iofs att man kan skriva ut prednisolon (kortison) till oss me HG när medicinering inte alls fungerar..

Vaaaart e du Happiness? Mår du bra?

tar jag redan. Är ett gissel att få ner bara, så jäkla äckligt, kommer oftast upp igen...Men jag har ju tagit prednisolon hela graviditeten redan... Hur skulle jag må utan den, kan man alltså fråga sig då. på vilket vis skulle kortisonet hjälpa mot illamåendet/kräkningarna?

Jag förstår dig till fullo! Det är verkligen vidrigt...

Ego först och sedan ska jag läsa ikapp

Dagens BM besök gick bra, glukosbelastning avklarad med OK-stämpel, så ingen graviddiabetes...bara tjock bebis

Dagens siffror (v27+5):

BT: 120/70
vikt: 90kg
HB: 141

sf: 27cm
hjärta: 140

socker fastande: 4,1
socker efter 2 timmar: 7,6

Sedan världens bästa recept som jag firade min godkända glukosbelastning med

1 dl mjöl
1 ägg
1 kaffemått socker
massor med Daim O´boy pulver
solhavre (mjölk) så smeten blir krämig

blanda så det blir en krämig smet och häll den sedan på en vanlig platt tallrik. Ställ denna i micron och micra i 2-2½ minut (så att kanterna blir som kaka men mitten rinnig) Ha på vaniljglass och NJUT

Gott till är ett stort glas solhavre (mjölk)...*MUMS*


Nu ska jag läsa ikapp...KRAMISAR!!!

GLÖMDE!!!!!

Man ska ha i 25 gr smör också

Färnevik:

Vet du gumman, jag tycker inte alls att det är konstigt att du känner dig deprimerad...och jag ska tala om för dig varför:

Hela historiken med bebislängtan och mf sätter sina spår och tar otroligt på krafterna. då orkar man inte med att balansera denna balansgång som livet kan vara ibland.

Sedan mår du som du gör med illamåendet och allt och gumman, när kroppen har brist på näring så prioriteras inte det psykiska välmåendet heller.

På det har du moment i din vardag som oroar dig.

Så, jag tycker inte alls att det är konstigt att du mår dåligt *kram* Jag funkar också så....så fort mitt blodsocker sjunker så blir jag nere och orkar inte alls med att vara mitt positiva jag....då bubblar alla känslor från mf, saker som oroar mig i vardagen och annat bagage upp och jag snubblar snabbare än man hinner säga OJ. Då brukar min man tala om för mig att det är dags att äta och gör jag det brukar jag må lite lite bättre med det samma...vilket ju då startar en kedjereaktion åt det positiva hållet.. Men när du mår illa som du gör. då får du ju inte i dig maten din kropp vill ha och då blir det ett himlans upp och ner med blodsockret...och det påverkar humöret. Du orkar inte hålla balansen just nu helt enkelt.

Och på tal om man....lyssna inte på din man. En depression eller känslor av att vilja gå i ide, det skakar man inte bara av sig. Det kan man hantera med hjälp av rätt förutsättningar för kroppen och stöd stöd stöd från omgivningen. Har du pratat med en kurator någon gång? Det kan jag varmt rekomendera!!! Nu är jag lite bortskämd med att ha en man som är beteendevetare, så han är ett gyllene stöd, men trots det så har det varit oootroooooligt skönt att ha en kurator att vädra med mellan varven. Kolla med din BM om du kan få träffa mödravårdens, då kostar det inte heller (tror jag).

Och det som oroar dig i din vardag: skriv ner det. Jag lovar att om du skriver ner det så försvinner inte orosmomenten, men däremot så slutar det snurra så förbaskat i huvudet på en. Har du skrivit ner dina tankar och din oro så förflyttar du detta bort från ditt innre och då blir det lite lugnare innaför pannbenet (vilket i sin tur gör att man mår aningens bättre)

Och sisst: EN STOR KRAM TILL DIG!!!!

Det är en balansgång det här med att må bra om man lätt har för att må dåligt och ibland blåser det lite med åt det ena hållet än åt det andra. Det är OK. Och vet du, vinden blåser aldrig åt bara ett håll, snart vänder det vännen!

***bamsekramisar*** 

En kul grej förresten.. jag lyssnade me angelsound igårkväll, o jäklar vilken fart hjärtat slog i! Ligger runt 155-160 som han gjorde hos BM! :) OCH de bästa, jag HÖRDE när han sparkade därinne, höll ju dopplern helt still o så hörde man små buffar eller hur jag ska förklara, skitcoolt! Han flyttade även på sig så de blev knäpptyst o då flyttade ja dopplern nån centimeter o där låg han då o härjade, haha! Kul ju! :)