Lite "barnfri" tid..

Om barnet är sjukt ska det vara hemma och få bli friskt i lugn och ro enligt mig. Men om föräldern som ebtalar dagis plats vill ha 1timmes fri tid efter jobbet och har möjlighet till det ser jag inget fel i det. En glad förälder är oftast en bättre förälder och får man lite egen tid kanske man blir gladare. Eller missuppfattade jag dig TS?

Om det är så att en förälder någon gång springer genom en affär innan hämtat eller kanske gör något annat så ser inte jag något fel med det, så länge det är enstaka företeelser och föräldern annars kanske hämtar tidigare så fort det går osv.
Sjuka barn ska definitivt inte till dagis, de ska få vara hemma och bli friska..även om barnet lever rövare hemma och börjar friskna till är det ju inte säkert det klarar en heldag iaf.
men..sen måste jag säga att barnomsorgen ibland blir lite för rabiata i sin jakt på föräldrar...jag blev sjukskriven och fick gå ner till att jobba 50% å resten av dagen var jag tvungen att spendera i sängen, men då tyckte förskolan att jag skulle hämta barnet direkt efter jobbet..vilket inte alls var lämpligt..utan det var ju såklart bättre att barnet fick vara kvar tills pappan kunde hämta..det blev ändå inte full dag då jag började lite senare på förmiddagen och då lämnade.
Slutade med att både läkare och FK fick hjälpa mig att förklara för förskolan..
Likaså sen när jag började studera och läste flera kurser på distans+att jag gick i skolan också..då var det ett jäkla tjafs om att jag borde hämta barnen en kvart efter skolan på plats var slut..för någon hade ju sett mig gå på stan...(bor i en liten håla)
men dels var vägen hem från skolan genom stan, dels så fick man gå genom stan för att komma till biblioteket eller hem till någon för grupparbete..så det var ju inte så att jag sprang runt och handlade precis..
Å barnen gick inte heltid då heller..det har de aldrig gjort!
Tror nog de flesta ändå hämtar sina barn så fort de kan och känner ett konstant dåligt samvete och rädsla att bli sena..

Studerar man eller är sjukskriven har man rätt till full omsorg på förskolan. Inget snack om saken!

Klart att de flesta hämtar sina barn så fort de har möjlighet eller möjligtvis handlar lite innan man hämtar men mitt inlägg grundar sig i att jag stött på föräldrar som är oerhörta nonchalanta kring detta och ser förskolan som en rättighet man ska pumpa så långt det går och inte alltid sätter sina barns behov först- För dom finns också!

Håller med ts, tycker det är illa av föräldrar som gör så.

Var jobbar du nånstans? Har kommunen inga regler om att man bara får ha barnen på förskolan enbart när man arbetar är det ju svårt att s'ga nått, oavsett vad man tycker om det.

Men visst, min mamma är förskolelärare och jag har hört så måga skräckexempel om föräldrar som helst vill se sina barn  så lite som möjligt, som ljuger om var de är för att slippa dem och t.o.m. sånna som vägrar hämta barnet fast de är sjuka.

susannemalmö, samma här, mamma berättar att en del barn går på fsk hela somrarna för att "de behöver få träffa sina kompisar". Och då är deras egen fsk stängd, personalen på semester och barnen får gå på sommar-fsk med nya människor. Helmärkligt!

Jag arbetar oxå som Förskollärare och jag måste säga att det r högst ovanligt det du beskriver i TS.

En gång har vi varit med om att se en förälder sitta och fiak på stan när vi var ner i ett jobbärende under dagen på vår planeringstid.

Men vi tänkte som så här alla har rätt till rast - vart man tar sin rast är upp till var och en vår uppgift är iNTE att leka poliser och jaga föräldrar som har sina barn på förskolan medan de gör annat - vår uppgift är att ta han dom barnen när föräldrarna arbetar/studerar/är sjukskrivna/söker jobb etc. Vi måste lita på att föräldrarna själva kan leva med sitt samvete.

Jag vet själv att iblnad åker jag ner på stan på lunchen, det är ju egentligen inte så himla konstigt.

Sen är det ju som så att i många kommuner (här bland annat) så hara lla anställda rätt till en timmes friskvård/vecka på arbetstid. Ofta tar jag min timme i anstlutning till att jag slutar och ja, då springer jag en runda innan jag hämtar hem mitt barn, det tycker jag inte är fel lika lite som jag klandrar föräldrarna på mitt jobb som gör så.

Om vi Förskollärare istället för att dömma föräldrar som lämnar sina barn (det bästa de har) till oss och leker poliser ägnar oss åt de vi ska, skapa en stimulernade och utvecklande miljö där en bra pedagogisk verksamhet kan bedrivas och så göra så tror jag vi får bättre förskolor och nöjdare förädrar.

Låter fruktansvärt nonchalant tycker jag. Förstår att du blir upprörd.

Kan en orsak vara att förskolans roll är lite oklar och att man från politiskt håll använder delvis motsägelsefulla argument kring dess syfte? (även om det ju självklart finns tydliga regler i varje kommun om föräldrarna orkar läsa...)

Å ena sidan säger man att barnomsorgen är till för att föräldrarna ska kunna jobba/studera/söka jobb-det vill säga att barnet ska ha en stimulerande, utvecklande och trygg plats att vara på när föräldrarna inte själva har möjlighet att se efter barnet. Ett krav för att få förskoleplats är ju att man ägnar sig åt något av ovanstående (alternativt är föräldraledig med syskon eller sjukskriven). Med undantag för den allmänna förskolan på 15 timmar från 4 (snart 3) års ålder så får ju barnen inte vara i förskolan om föräldern inte gör något av det.

Men å andra sidan säger man att förskolan är till för barnen, att tex de föräldrar som tar ut vårdnadsbidrag eller är hemma på annat sätt berövar barnen förskolan och allt det som förskolan har att erbjuda i form av pedagogik, socialt umgänge etc etc. Kan det vara så att vissa föräldrar tror att barnen är på förskolan enbart för sin egen skull och faktiskt inte fattar att det är barnomsorg det är frågan om? Om förskolan i verklig mening var till för barnen i första hand så skulle väl all tid de tillbringar där vara helt avgiftsfri redan från 1 års ålder, och då skulle vi väl inte ha några krav på föräldrarnas sysselsättning?

Inser att jag hamnade lite utanför ditt ursprungliga ämne ts, men som sagt, föräldrarna kanske inte har klart för sig vad förskolan egentligen är? Eller?

Fast sen kanske man ska vara lite ödmjuk inför att det kanske är olika beroende på var man jobbar.

Du kanske också hade blivit less om vissa föräldrar alltid hade sina bar på förskolan 7-18 när du visste att de var hemma. Om barnens föräldrar nästan dagligen ljög och lämnade falska intyg på att de har jobb eller går i skolan när de egentligen är hemma. eller om ett barn kräks av magsjuka men föräldrarna vägrar hämta.
Eller, min favorit, om du ringer efter en förälder för att barnet är jättedåligt, föräldern motvilligt hämtar lagom till vilan. När vilan sen är slut hittar du barnet inne på den andra, under vilan oanvända, avdelningen i en soffa där föräldern lämnat barnet och sagt åt det att vara tyst.
Som sagt, de flesta föräldrar vill sina barn väl, men det är nog inte så kul att jobba på en förskola där man ser hur barnen lider av föräldrarnas tillkortakommande.

Tråkigt när vuxna sätter sin fritid före barnents hälsa! Även om barnet är feber fri så bör denne få vara hemma och återhämta sig i några dagar.

Men som vuxen är det skönt med egentid. Då när läge finns.

När jag var gift så hade jag aldrig egentid, altså ALDRIG! Nu har jag mycket av det varannan vecka och jag fullkomligt älskar det!

hehe, undra om jag ska starta en tråd om det, och sen blir det säkert en massa ramaskrik om det... hahhahahhahha