Första barnet, i Göteborg?

Å vilket gulligt smeknamn Lillebäcks mamma! Kanske det hotell man ska åka till om man vill ha snabba resultat! .-)

Frökenelin, inte oroa sig över symtom, har läst att de kan komma och gå under hela graviditeten...

Jag känner också växtvärk i tjejmagen och en fantastisk törst! Jag som inte dricker så där hemskt mycket vatten vanligtvis, dricker säkert två liter varje dag, utöver juicer och smoothies och sånt. Annars mår jag oförskämt bra... kanske lite tröttare och liiite huvudvärk. Men inget man inte står ut med!

Gött att det finns fler med törst som en elefant! =)
Jag har dille på bubbelvatten just nu. Kan svepa två flaskor på rad.

Huvudvärk har jag också haft, ihop med lite yrsel och illamående. Men det är borta nu som tur är.

Vilket mvc har ni tänkt gå till? Jag håller till på kungshöjd där jag fått en jättesöt bm som heter Linda Burefors (tror att efternamnet var så). Har en ul tid inbokad på måndag men ska nog flytta fram den i alla fall en vecka, eftersom jag blev framflyttad vid det förra ultraljudet.

Längtar efter att få se bebisen när den är lite större och rör sig lite mer. Den var 23 mm när vi kollade sist och vinkade och nickade till sina föräldrar. Men den var ju verkligen pytteliten så det hade varit kul att få se den i vecka 12-13 med. Det är ju så lång tid tills den 29 juli - då vi får göra det "stora" ultraljudet.
Åååhh...längtar!

Vi har förresten tänkt ta reda på om det är en pojke eller en flicka, mest bara för att det känns som att man kommer ännu ett steg närmre bebisen då. När man vet vad det är  
Hur vill ni göra?  

Hejsan
Vad roligt med en tråd för förstagångsmammor i Gbg... vårt är beräknat till 29/1 2011 och vi ska till mvc 16/6 (det är snart :o) i majorna. Så jag är i vecka 6+3 just nu tror jag...

Varit grymt trött hela tiden, värk i korsryggen och en aning i  magen. Inget illamående än, peppar peppar.... men håller helt med, svullen runt magen på kvällen och speciellt efter man ätit något.... och frusen känner jag igen också, mer än vanligt...

kul med den här tråden

Välkommen hit Englastar och grattis till plusset! 

Fler än jag som springer och kissar var och varannan timme förresten? Undrar när man ska få sova en hel natt ostört igen. Ha ha ha...

Lillebäcks mamma, MVC i Kungshöjd funderar jag också på! Går förbi där varje dag när jag går till och från jobbet, så det ligger bra till, dessutom har jag hört mycket gott om den MVCn!

Vad spännande att du fått se din bebis redan! Vinkade den till sin mamma och pappa? *rörd*

Välkommen hit Englastar!

Ja, jag blev så orolig så vi bokade in ett ultraljud två veckor innan det redan inbokade tidiga ultraljudet. 
Alla som fått veta att vi ska ha barn håller ju på och berättar om folk de känner som fått MF, MA och barn med diverse sjukdomar, döfödda barn osv. Jag blev helt förstörd! SÅ då åkte vi för att kolla att det åtminstone inte var MA och för att veta risken för MF.

Jag hade kollat på internet hur det skulle se ut på ultraljudet om det är MA och då är det ju bara en svart ring typ. Och när jag kom in på Mama Mia var jag sååå nervös, jag hade inte sovit på hela natten. Kunde inte ens sitta ner i väntrummet utan bara gick omrking och tittade på allt.
När vi väl kom in och jag fick hoppa upp på britsen så slutade jag nog andas. Hon satte ner ultraljuds-"musen" och träffade just på min urinblåsa - vilken var jättefull. Och kan ni gissa hur det såg ut? Jajjemänsan, en stor, helt svart ring.

Jag tror allt mitt blod försvann ner i skorna innan hon sekunden senare sa "här ser jag någonting!" och vi fick se den lilla vars hjärta slog så fort och tydligt. Då kom tårarna. De bara rann ner för kinderna på mig.
Har aldrig känt mig så stolt någon gång. Min fina bebis som klarar allt! (Ja, skitlöjligt jag vet, den har ju inte gjort någonting extraordinärt...men ändå, den vann av alla de där miljonerna och sen har den till och med lyckats hålla sig kvar och fixa igång hjärtat och allt!)  

Lillebäcks mamma, kramar om dig massor! Gud vad glad jag blir och helt rörd av din berättelse!

Jag är också väldigt orolig... fy, tänker på missfall och allehanda risker, varje dag. Men vi har ett avtal min bebis och jag, och det är att h*n ska vara stark och modig och stanna i mammas mage till början av februari

Låter som en bra deal

Alltså de allra flesta graviditeter går ju ändå bra. Antagligen är det andra människors egna rädslor de måste berätta om när de hör att man väntar barn. Som min svärmor som fick två missfall i vecka 11, det var ju det första hon berättade om när vi berättade att vi skulle få en liten. Och det var en väldigt detaljerad berättelse...Om man säger som så här; klart man vet om att det kan bli missfall, men inte fasen har man funderat kring hur det faktiskt går till. Det var inte så trevligt att höra det.

Jag har skrivit ner i boken jag skriver till Lillebäck att jag baskemig inte ska sitta och dra skräckhistorier för mina barn och deras respektive när det blir dags för barnbarn längre fram i tiden. Usch! 

Du är klok! Och de är sant, den övervägande majoriteten av alla graviditeter går bra! Och det är så man måste tänka, annars blir man ju galen! (på god väg att bli galen här). Man måste inte påpeka det uppenbara alla gånger, för oroa oss gör vi ju redan vi blivande mammor!   (jag ryser när jag skriver blivande mamma, hi hi hi)

Jag ska köpa en sådan bok till vår lilla plusetta jag med. Idag.