30+ väntar barn i mars i stockholms innerstad?

Jag har jobbat en vecka nu, kan knappt fatta att det här underbara året är slut! Även om det känns kul att vara tillbaka så känns det som en epok är slut, en tid som aldrig kommer åter. Har jag njutit så mycket som jag borde? Känner mig rätt nere, den stora omställningen antar jag, det kommer säkert kännas bättre när jag vant mig. Hoppas alla har det fint, ses gärna men jag är aldrig ledig vardagar. Det får bli på sportlovet kram alla mammor och barn.

Hej

I dag fyller Edvin 1 år!!! Helt otroligt vad tiden har gått, ett år. Stackarn skall fira sin födelsedag med att få spruta, vilken klantig planering. Han är dock inte så medveten om vilket stort jubileum det är iaf för oss föräldrar. Ett år som föräldrar, underbart!

Jag håller med dig Haligh, en epok som är slut, ledsamt. Det var jobbigt att gå iväg de första dagarna men jag har börjar vänja mig så smått. Jag tycker dock att kvällarna går för fort och vill inte boka in saker på kvällarna för jag vill bara vara med Edvin. Jag skulle dock inte vilja vara hemma på heltid men skulle vilja jobba mindre så att det blev mer balans mellan hemma tid och arbetstid. Har ju skaffat Edvin för att jag vill vara med honom. Till hösten när han börjar förskolan skall jag arbeta deltid har dock inte bestämt hur mkt, 75% eller 80%.  Hur tänker ni?

Vore kul att ses men det är helgerna som gäller. (Jag har tyvärr inget sportlov) Men det kanske inte är omöjligt med en fika eller ngt nu i februari?

Grattis storkillen Edvin på stora dagen! :D

Grattis i efterskott Edvin!

Här sovs det också dåligt. J vaknar ca 2 och kommer upp till oss. Där vrider och vänder han sen från och till hela natten, puh! Vi har faktiskt gett välling de sista nätterna för att ev få sova lite och den slukar han. Då är han vilket fall inte ledsen sen. Vet inte om han växer mycket nu för han äter mkt mer?!

Jag ska vara hemma 50% i höst. Om jag kommer byta jobb (lite småsugen på det), så kommer kanske A gå ner i tid istället. Vi vill att J ska ha korta dagar på dagis i början, därför gör vi så.  

Nu måste jag ta mig tid och skriva lite - på datorn så det blir riktig styckeindelning (för det blir nog långt...) 

Här springs det för fullt nu! Nora tog sina första steg strax innan niomånadersdagen (vid lucia), och har övat och övat sen dess. Det är ingen försiktig tös det där inte. Men det tog en månad från första stegen tills hon la ner "kryssandet" (d v s gick/slängde sig mellan möbler). Eftersom hon är lite av en shortie så är fallhöjden inte alltför hög än heller ;)

Det går dock fortfarande lite småknackigt med maten till och från. Idag fick jag inte i henne mat förrän vid halv sex på kvällen. Har ammat henne åtminstone så jag vet att hon får i sig något. Är nästan helt hopplöst att få i henne nåt med sked. Bara äta själv! Och får hon skeden med innehåll så viftar hon bara med den tills maten flyger av och sen stoppar hon skeden i munnen...Jag kör stenhårt på gröna ärtor och broccoli att plocka med! Kiwi har också gått bra, men sen går det sådär... Men när jag får i henne nåt med sked, så har jag ääääntligen lyckats få i henne hemlagat :D Men pastabaserat är det enda som går hem än så länge...

Även sömnen går det knackigt med. Lagom tills de enligt böckerna ska "sova hela natten" började hon ju sova sämre. Vissa dagar får jag i henne massor av mat, och hoppas då att hon mirakulöst ska sova hela natten. Eller i alla fall fler timmar - i vart fall som när hon fortfarande helammades är väl ändå inte för mycket begärt..? Men nix pix. Vid midnatt vaknar hon *suck* Har jag "tur" sover hon till två, med nåt nappistopp vid midnatt... Jag har till och med - håll i er nu - klättrat över i spjälsängen för att försöka få henne att ligga där. Funkar icke! Gissa om jag är glad att jag inte höll så hårt på att dela föräldraledigheten strikt på hälften?! Är ju oftast jag som vaknar; eller: Jag vaknar varje gång, men pappan är ju inte särskilt lättväckt... ;)

Som sagt: Fortfarande föräldraledig. Läste det Haligh skrev och fick lite småpanik: Har jag myst ordentligt? Har jag njutit maximalt? Har jag gjort det bästa av den här tiden? Inte lång tid kvar nu... Vi ses gärna om det är nån som är sugen :)

Massa kramar till alla mammor och "bebisar"!

Hej

Nu är det v 4 jag arbetar, otroligt vad tiden går och hur snabbt lilla familjen anpassat sig till det nya. De första veckorna verkade Edvin mer orolig, vaknade på natten etc men under v 3 började han sova hela nätter igen och det märktes att  han började vänja sig vid att det är Fredrik som är där för honom de flesta timmarna på dygnet. Det blev också tydligt denna veckan. Edvin fick feber i måndagsnatt och var jätteledsen och kom över till dubbelsängen. Väl där pendlade han mellan mig och Fredrik för att bli tröstad. Det är nytt, tidigare har det bara varit jag som gällt när han t ex varit sjuk. Jag har också märkt en förändring hos Fredrik. Numer vaknar han direkt när Edvin gnyr. Han sover också närmast Edvins spjälsäng och vissa nätter sover jag t om i gästrummet. Så en liten tröst åt dig Golden, att det kanske bli så för din sambo också när det blir han som tvingas ta huvudansvaret. Fast jag måste säga att det känns i mamma hjärtat, men på sikt blir det bra för hela familjen att Edvin ochså vänder sig till Fredrik när han är sjuk ...och Fredrik är stolt som en tupp!

Utvecklingsmässigt är Edvin inte alls lika snabb som flera av era telningar. Det verkar dessutom som att det är långt kvar innan han går utan stöd. Han går inte om man inte håller i båda hans händer. Han står dock gärna men vill luta sig tryggt mot något. Han kryper också jätteroligt. Han mer ålar fram, snabbt går det men jag  tycker att det ser jobbigt ut.  I bland kryper han vanligt men övergår till ålning, jättemärkligt! Han verkar vara den mer försiktiga typen, men samtidigt är det full fart och mycket skratt och han älskar att träffa andra barn. Det vore jättekul att ses, jag och Edvin kan träffa er någon av helgerna i mitten av februari (11/12 eller 18/19). Då fyller väl också lille Philip år, visst är det den 18/2!? kram M

Jag måste säga att jag önskar att Nora tog det lite lugnare med utvecklingen. Visst är det jätteskönt att kunna "bocka av", men samtidigt är hon ju inte längre lika "liten".. När hon springer runt har hon ju liksom slutat vara bebis. Känns som bebistiden tog slut alldeles för fort! Så känns det väl i o f s ändå, men jag kan inte helt låta bli att känna att hon gott kunde fått vänta med att gå och vara bebis ett tag till. Ni har väl sett pressad att sluta amma-tråden? Jag har läst lite i den, och nog finns det folk som tycker man ska sluta amma "när de går" och det har jag hört av andra också. För när de går är de minsann så stora så! Oj, vad neggo det här lät då, men jag hoppas att ni förstår hur jag menar Jag är såklart jättestolt över mitt lilla bustroll alldeles oavsett vad hon gör och inte gör

Golden! Nu skulle jag vilja trycka på Gilla knappen som man kan på facebook. Det är väl underbart, jag känner igen det du säger att vara stolt oavsett var i utvecklingskurvan de är. Jag tycker att du skall sluta amma när ni är redo oavsett om hon går eller inte.  kram

Hej på er!

Golden; det måste sett för skoj ut när mamma kryper ner i spjälisen, inte undra på att Nora inte kunde somna Det var väldigt tidigt att gå det! Men hon kröp ju så tidigt också. Tycker inte det märks nån jätteskillnad mot innan; hon nådde liksom allt i alla fall. Lite nöjdare kanske! Nu har lillan börjat gömma saker, lurigt när man packar jobbväskan och istället för kalendern hittar man en gummianka däri Busungen!

HAr också börjat vänja mig vid att jobba, det är så mycket också när man kommer in i ett läsår, jag blec tredje läraren eleverna hade under samma kurs, bara att lära sig 120 namn är svårt! Men de är gulliga, klasserna och det känns roligt att undervisa. Man tror liksom att det ska ha häbt en del på över ett år, men allt är sig så likt, som att tiden stått still.

Roszi; tänk inte på det där med utveckling så mycket, Edvin har ju just fyllt 1! Min systers son hade då just börjat krypa och gick vid 18 månader, betydligt senare än syrran sin, kanske pojkar ofta är lite senare?

Och vad gäller amning; folk tycker så himla mycket om det, försök att strunta i det! AV nån abledni (PAUS-kaffe i datorn, vips kom det upp några lååånga fingrar på bordet..)ng så är amning så laddat, undrar varför? Fritt fram för alla att tycka en massa, först ska man självklart amma och så vips på 6-månadersdan ska man sluta, absolut inte amma offentligt, hujedamig, Herregud, Nora är ju inte ens ett år! SKillnad och fiska upp en treåring på café, ammar man stora barn kanske man kan göra det hemma, men en 10-månaders?? Jag slutade helt för bara någon vecka sen, innan dess mysammade vi ibland. Men intresset dog ut och det mest slets och drogs.

Den första helgen du föreslog, Roszi, är jag i London med några tjejkompisar, men den andra helgen kan nog gå bra! Om någon har tid vecka 9 som sagt så har jag lov då, men kanske alla har börjat jobba då?

Sigrid sover ganska bra nu, somnar vid 19 lätt, men vaknar alltid på nätterna och får vällling. TYcker inte dte gör så mycket (här går mest sambon upp faktiskt, så tar jag mornarna), sen är hon pigg vid 6-halv sju men det är mysigt (ialla fall på vardagarna ) för då hinner vi mysa lite innan jag ska iväg!

Ha det så bra allihop, kram

Här gör vi små framsteg m mat. J har nu kunnat börja plocka lite bland små bitar leverpastej, majskorn osv. Utan att få kväljningar när han får dem i munnen. Han äter nog ungefär nu som L åt när han var 6mån!
Däremot så är han fortfarande tidig fysiskt. Sparkar boll och går ute m kängor osv. Även han är kort, så det ser rätt tokigt ut . Han säger ingenting ännu, bara mamma (ytterst sällan).
Ja, stolt är man alltid, och det ska man vara, det är ju kärlek!

Amma får man göra precis hur länge man vill, om man vill och var man vill tycker jag. Kan inte förstå varför folk ska lägga sig i sånt de inte har med att göra?!  Som när jag inte kunde amma L. Fick ofta kommentarer som "om man verkligen inte kan så..." jag menar tänk om man bara inte vill. Eller de som alltid tog upp att det var ok, men inte om det var för att ens bröst skulle hålla sig snygga. Bestämmer man inte själv över sin kropp eller? Så länge man inte gör sina barn illa eller ber om råd så tycker jag att folk ska sköta sitt .

Trevlig helg!