Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här 
Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.
Wonder Woman - det är just det där med att koppla ihop amning o smärta som jag börjat fundera över. BVC menar på att det blir ett "smärttillfälle" om de sticker samtidigt och ett "trösttillfälle". En kompis till mig ammade sin son och hon säger att han knappt märkte av vaccinationen. Kanske är det ett bra alternativ som du nämner....
Hur går det med maten föresten?
Hej, får jag hoppa in här? Jag ser att ni pratar en del om amning. Jag ammar min 10-månaders ca 5 gånger/dygn men jag har så mycket problem med mjölkstockningar! Tänkte att någon kanske har något tips? Dessutom skulle det sitta fint med lite uppmuntran, jag tycker man får så trista kommentarer, alla verkar utgå ifrån att jag håller på att avvänja honom eller rekommenderar bara att jag ska sluta amma, inklusive folk i vården. De följer ju inte ens sina egna rekommendationer, som ju faktiskt är att man ska amma i minst ett år!
Problemen började nog när min man åkte bort och jag fick ta hela nätterna själv (har sluppit det hittills ;)), då orkade jag inte göra annat än erbjuda bröstet varje gång han vaknade. Sedan har jag nog slarvat och ibland ammat för sällan, kanske är därför jag får stockningar. Eller för att det blivit kallt kanske?
Jag vill inte sluta amma men det funkar inte att jag blir sjuk hela tiden. Hur har ni gjort som har ammat länge?
Sedan angående förskola... Jag kommer att behöva börja arbeta deltid i mars och jag har ångest redan. Förmodligen får vi inte dagisplats redan då så då får pappa och mormor vara med sonen typ 2 dagar/v. Får vi plats känns det ännu värre... Han är så liten! Att lämna bort honom till några främlingar så där... Usch, det känns så jobbigt. Men jag antar att det är värre för mig än för honom.
Hade det varit två främmande "tanter" som hållit fast henne så hade hon nog varit ledsen från start dock, som du skriver, då blir ju de små rädda också!
Hon äter gladeligen morotsstavar, broccolistavar, kokt potatis, små bitar av fisk, majskrokar, banan och lite annat. Hon äter dock inga måltider utan mest smakportioner. Det känns dock jättebra, hon tycker om att pröva maten så det är precis så lustfyllt man vill att det skall vara. Hon "behöver" heller inte äta sig mätt på vanlig mat förrän hon är ett år (då börjar jag jobba) och med tanke på att hon vara är 7½ månad så är det ju ett tag kvar, lugna puckar alltså
) har du provat spc flakes?
Peap - har du märkt någon förändring på amningen sedan? Om hon kopplat ihop "det otäcka" med amningen?
Jag ammade inte under sticket, däremot så upptäckte vi att under vår BB-vistelse så gick det betydligt lättare att ta blodprov på vår extremt svårstuckne kille om han låg i min famn - då var han avslappnad och blodkärlen hade inte dragit ihop sig. Det tog MÅNGA försök innan en tjej från labbet (!) som de kallat in för att sticka honom kom på den idén. Så han har suttit i famnen på mig (pappan var så nervös så det funkade inte, då blev sonen ledsen redan innan han fick sprutorna...) när han har fått sina vaccinationer. Jag har inte behövt hålla i honom mer än så, det har varit två distriktssköterskor som stuckit honom i vardera låret och det har gått på ett kick.