AP-snack & babbeltråd

Oj vad jag har funderat på förlossning senaste dagarna. Igår kläckte jag tanken att jag kanske ska föda hemma. Sambon (som är sjuksköterska och vänligt inställd till sjukvården) misstyckte inte. Vi bor 10min dörr till dörr med närmsta förlossning så jag skulle ändå känna att jag har nära om det behövs. Anledningen till att jag faktiskt tänker tanken är att jag är väldigt sjukhusrädd och sen jag läste mer om miljön och funderat på dess påverkan talar det ju för hemmafödsel.

Samtidigt går funderingar i att jag ska vara mer positiv till smärtlindring denna gången än förra. Då ville jag klara mig på lustgas mest för min sprutnoja. Så än går funderingarna inte riktigt ihop. Dessutom vet jag inte om jag uppfyller kriterierna efter förra gången med överburenhet och värksvaghet

Hur mycket barnprogram får era barn titta på? Och vad är liksom normalt och ok? 

Min son är 2 år och 9 månader och tycker verkligen om att titta på barnprogram, helst Pingu, Alfons, Shaun the sheap, Kalle Anka och Bolibompa. Min man och jag är inga tv-människor så tv:n är bara på när det är barnprogram på tv eller när sonen tittar på DVD.  

Sonen är väldigt aktiv och han är med oss på allt, när vi lagar mat, när vi tvättar, städar, handlar mat osv. Vi leker även mycket med sonen, läser böcker, är ute osv. Just nu är vi båda föräldrar hemma och kommer vara det ett par månader till (väntar en bebis snart och kommer vara hemma allihopa tills den lilla blir 2 månader är planen).

Vad ville jag egentligen säga med detta? Alltså, även om jag tycker att vi aktiverar sonen med pyssel (rita, måla, bygga) och hemmasysslor så blir det ÄNDÅ mycket tittande på barnprogram. Jag är jättekluven inför det. Å ena sidan kan jag tycka det är rätt skönt att få en lugn stund (vi sitter alltid med sonen i soffan när han tittar, vi vuxna läser tidningen, surfar eller pratar med varandra). Han sitter alltså aldrig själv och tittar. 

Ibland tjatar han om att få titta (skriker - "Titta på Kalle Anka!") och när jag tycker det är för mycket går jag ner på golvet och sätter mig med honom för att inbjuda honom till en lek istället. Eller så tar jag fram ritpennor, vattenfärg eller nåt annat. Bara för att han inte ska titta så mycket på barnprogrammen. Oftast så funkar det, men ibland tjatar han och jag ger med mig. Han kan utan problem sitta och titta i en timme i sträck, ibland längre. Han kommenterar med oss vuxna, vi slötittar lite tillsammans med honom. Jag tröstar mig med att det i alla fall är bättre än att han inte får nån respons på det han ser. Om ni förstår vad jag menar?

Han tittar säkert 1 timme på förmiddan och säkert lika mycket på kvällen, om inte mer. Jag tycker det är för mycket för hans ålder, men jag vet liksom inte vad vi ska göra heller när han tjatar och sitta på golvet och leka HELA kvällarna funkar inte heller....

Hur tänker ni? 

Vad gör ni med era snart treåringar på kvällarna när det mörkt och trist ute? 

Här tittats också rätt mycket på tv men jag är inte orolig. De fastnar sällan - eller femåringen har börjat fastna, nu kan hon verkligen vilja titta färdigt på ett program. Hon har program hon "följer". Treåringen är rätt likgiltig. Han tittar intresserat när den är på men protesterar inte när vi stänger. Och så har vi ju en bebis som går så hon ser ju vad som är på då vi inte kan avgränsa henne...Våra barn gör så mycket annat än tv-tittande att jag inte är det minsta bekymrad och vi tittar inte alls alltid med dem men vi har ju en väldigt öppen bostad men vi prioriterar inte tv-tiden som gemensam. Ibland sitter någon av oss med vid bolibompa och ibland röjer vi hemmet. Men de är ju fler och fem och tre år så de har ju redan sällskap . Typisk dag är det lite bolibompa till frukosten. Tycker faktiskt själv det är jättemysigt. Jag läser tidningen och de kollar på charlie och lola . Om de är hemma på dagen blir det ibland en stund mitt på dagen då det inte sover middag sen blir det en halvtimme-timme bolibompa på kvällen. Totalt blir det väl två timmar som mest. Ofta ser de bara en halvitmme på kvällen då vi ska hinna läsa. På morgonen händer det vissa dagar att de titta mycket andra att de leker istället. Däremot är jag närmast lite bekymrad att femåringen inte har någon datorkunskap alls...De leker annars oavbrutet och självständigt och är ute två - fyra timmar per dag både hemma som dagisdagar. Så ritar de, bygger med lego, vi läsar en hel del, så har vi lite aktiviteter för dem.

Vad vi gör på kvällarna och i höstmörkret - 17-18 tiden äts det, sen bolibompa en halvtimme, ibland läsning för båda ibland läggning direkt av trött treåring, ibland bolibompa till 19 och sen lägging. Femåringen får alltid en halvtimmes läsning och det har intresserat henne sen treårsåldern men vår lille kille orkar ofta inte lyssna på kvällen på samma sätt som storasyster kunde i hans ålder. När femåingen får bestämma läser pappa en halvtimme på sitt språk och jag en halvtimme kapitelbok. När pappa läser ammar jag lillan till sömns. Ibland - läs ofta - stör treåringen läsning så mycket att de bara busar när jag lägger mistingen eller tittar på tv tillsammans. När minstingen somnat, läser jag för femåringen.

Vi har aldrig lekt mycket med dem. De leker väldigt bra själva. Treåringen visar dock mer behov av att man leker lite med honom än femåringen någonsin gjort. När båda är hemma sköter de sig själva förutom viss konflikthantering emellanåt !

Ute går vi till lekplatser när vi är en ensam vuxen. De leker fantasilekar eller gungar och klättrar, cyklar själva och vi håller oss lite i bakgrunden. När vi är hela familjen brukar vi göra utflykter.

Maken simmar med den stora en gång i veckan och båda dansar.

Hur har ni resonerat kring TV/film och barnen då de varit yngre?

Vi har väl visat teletubbies små stundet från året.  Med etta mest för att ja, testa om hon var intresserad. Men det var hon inte förrän närmre 18 mån små stunder. Tvåan "tränade vi upp" när han närmade sig 15-18 mån eftersom han behagade stiga upp halv fem varje morgon och var väldigt röjig och störande för resten som sov .

Teletubbies har väl fått rätt bra kritik och anses nog vara rätt pedagogiskt, särskilt om man tittar tillsammans. Jag tror definivit inte det är skadligt om det inte helt dominerar dagen för bebisen . Det är ju väldigt stillsamt och innehåller ju somsagt många pedagogiska element. Sen tycker ju jag att det är förfärligt tråkigt att titta på själv .

Vi tittar aldig på vuxenprogram med barnen. (förutom  när jag ammar och lilla inte ser vad jag tittar på).