Vi över 30 som längtar efter första barnet

Jo, det går väl som vanligt, känner inget särskilt tyvärr...men jag väntar in BIM, och sen får vi se. Eftersom jag inte tror att det blivit nåt kommer jag vänta några dagar innan jag testar om mensen är sen.... Jag vill inte titta på ett till negativt gravtest...nästa gång jag vågar testa vill jag se ett plus.

 Nån annan i stimmet med BIM kring den 17 som har några roliga symtom?
Frk Svår, du är inte med på listan, det låter 'bra' med halsbränna o sånt. När har du BIM?

Millan - du har rätt i det om att det sticker i ögonen och i och för sig ska jag inte säga något om det liksom, de vet ju inte att vi försöker... Men jag är eeeevigt tacksam för att jag inte var med, shit vad jobbigt att försöka verka glad och hålla tårarna borta!

Pingla - ja hur var det, din styvsyster...systerdotter? Bara råkar... Man vill strypa människorna ju! Samtidigt som maken har helt rätt - att de blev med barn påverkar ju inte oss, det är inte så att det finns 20 barn att dela ut och de nu "råkat" ta ett vilket innebär ett mindre för oss att slåss om. Men han sa också att hans första tanke var "orättvist!" även om han ju absolut inte hade samma problem att hålla god min.

Hej på er alla!

Jag var inne på en blixtvisit här i tråden i oktober men har inte skrivit sen dess. Jag är 31 och vi försöker då på första barnet. Har  hunnit tre cykler sedan september, har altså rätt lång cykel, men inget hänt sen dess.
Jag har varit inne och läst era inlägg då och då, men inte kännt att jag hunnit skriva ngt mer, skrivandet går ju som satgt med rykande fart här inne Stort grattis till er som fått plus och kämpa vidare till er som inte nått dit än.

Eftersom jag varit redo för att skaffa barn ett bra tag och fått vänta in min sambo som inte kännt sig redo för det tidigare, så har jag varit väldigt taggad och otålig sen vi väl satt igång. När jag sluta med p-ring så sa vi att vi kör på som vanligt, men jag har ju insett att med lång oregelbunden cykel och mest mys under helgen, vilket är då det finns mest tid och lust till det, så lär det inte hända ngt på ett tag... Min sambo vill gärna att vi kör på som vanligt och att vi blir glatt överraskade när jag blir gravid, och rent utopiskt hade det ju varit det bästa men det lär inte bli så... Eftersom jag har velat detta länge så har jag redan nu efter tre cykler definierat uteblivet plus som ett STORT problem och tycker vi ska lägga i andra växeln, medans min sambo tycker att dt är helt naturligt och att det är normalt att det tar ett tag... Även om han är mkt positiv till att vi gör detta nu så är vi på heeelt olika nivå vad gäller motivation och hur mycket arbete som ska läggas ner på det... Nu har jag i alla fall köpt ÄL-stickor på testlagret och testat två dagar för att klura ut hur min kropp funkar och om jag ens får ÄL..? Så ska jag försöka få till nåt mys om plus infinner sig, även om det råkar infalla en sömning måndagkväll efter stressig jobbdag el dyl...

De senaste tre månaderna har jag försökt klura ut min kropp, menscykel och känna av syptom på ÄL och PMS. Efter många år med hormonella preventivmedel där hormonerna hållts strikt i chak känns det som det varit en stor hormonfest i min kropp som gått över styr de senas månaderna. Känns inte som något stämmer. Har lyckats komma framt till att jag har ont i bröstvårtorna vid ÄL enligt mina beräkningar, men det kom först en vecka innan mens förra gången?! Hade jag kort lutealfas då ist kanske? Sen dras jag med spottings en vecka innan mens också, trist, Min förhoppning är att dessa första månader varit en turbulent omställning för min kropp och att det ska stabilisera sig nu och bli mer redo för ett litet knytte...

Det är väldigt skönt att läsa era inlägg och funderingar. Alla mina vänner, utom en som ska påbörja IVF i feb, har blivit gravida på studs och det känns skönt att kunna vända sig hit med funderingar och tankar då. Hoppas 2011 bli vårat år inne i denna tråd

En sak som är bra med att det tar ett tag förresten är att vi verkligen får vänja oss vid att hantera äckliga saker. Undersöka både sperma och slidsekret. Kissa i mugg varje dag. Kanske tempa där nere. Klämma ut sekret från livmodertappen. Osv osv.. Tänk så lätt det kommer bli för oss att ta hand om blöjor och spyor sen!

Lavendia - Jag tycker inte att jag har läst nånstans att förkylning påverkar fertiliteten på nåt sätt, förutom kanske att man inte är sugen på att sexa loss då. Men jag vet inte säkert.

Pingla77 - Va, så konstigt! Hur gick det till? Men ni kanske ska passa på att utreda er då? ;)

Ego: Positivt på äl-stickan idag, men hade stegring både igår och i förrgår, så ÄL kan mycket väl ha varit för flera dagar sen. (Brukar ju få positivt efter ÄL.) Och jag har haft lite småvärk både igår och iförrgår också. Idag har det dock varit ganska mycket värk som känns som mensvärk, både i ryggen/svanken och i livmodern. Brukar inte känna såhär mycket av ägglossningen (och vid senaste mensen hade jag ju mer värk än vanligt också). Får hoppas det är en riktig power-ägglossning. ;)

Visst var det ett konstigt svar men när jag pratade lite mer med barnmorskan, om vår situation dvs konisering och att jag slutat äta p-piller för ett år sedan, så Förstod hon vart felet låg. Doktorn har helt enkelt trott när vi var där för cellförändringarna och vi pratade om att vi försöker för fullt att vi var under utredning redan då.

Ska man utnyttja situationen tycker ni??