Vi över 30 som längtar efter första barnet

Millan, vad ledsen jag blir för er skull!! Jag hoppas att ni hinner med ett försök innan sommaren. Massa kramar!!

Grattis DubbelAA!!

Justerar lite - slog till med en tidig äl den här månaden, redan på dag 15 - så tidigt har jag inte haft någon gång, om jag inte käkat rosenrot, och det gjorde jag inte den här månaden, bara multivitamin, d-vitamin och omega3.
Min kropp tror fortfarande att den är gravid - kan knappt sova på mage då brösten är stenhårda och ömma... Testade positivt så sent som 10 dagar efter att blödningen startat, så kroppen var nog egentligen inställd på att behålla den här lite längre än 4+0... Hoppas att det är ett gott tecken och att jag kommer att bli hjälpt av blodförtunnande. Har mailat Dr LM idag...

BIM - Vi över 30 som längtar

BIM - BERÄKNAD ICKEMENS

Februari
6 - hoppas på plus, insemination 23/1

Mars
22- DubbelAA äl ca 10 mars (försök 19?)
25 - Kristin10 (försök 7)

April
3- Jezzi80 (försök nr 16, ÄL ca 21/3)
14 - MariaF79 äl 2 april (försök nr 18, mf i jan, maj och dec -11, mars -12. Barnlöshetsutredning ua)
23 - Kaprifolen (ÄL ca 9 apr, försök nr 13, femte m Pergo)
30 - Anwen (försökt sen juli 2010, hoppas på bättre tur nu efter spolning i mars)


Maj
3- Aruba - (försök 9)

IVF
Smiley, börjar 16/11. Äggplock/ återinförande v 50 (försökt i 4 ½. MF sept. 2009)
Mumwannabe79, Start korta metoden 18/1. Äggplock 30/1. Fick ett femdagars embryo 4/2, tre st till frysen. Testdag 17/2, negativt. (försökt sedan juli -10)
Jojjo7 - USÖ Örebro. ICSI nr 1, november 2011, plus men MF dec 2011. ICSI nr 2, sprutstart 24/2 2012. Sprutor: Puregon, Orgalutran och Ovitrelle. (Försökt sen nov -10) 9/3 inga befruktade ägg, beh avbryts. Paus tillsvidare.

GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET

2012
PeLeKo: BF 9 jan (6e försöket)
Astrogirl: BF 28 januari 2012 (försök 2 efter MA; försök nr 13 totalt)
Zalia: 17 februari (9:e försöket)
Irmelie: BF 18 feb (Totalt ett års försök med ett MA, andra pergokuren)
Fröken Ellen: BF 26 februari (13:e försöket, 2:a med Pergo)
Marja 78: BF 16 mars (försök nr 3, 1:a barnet 33 år)
Nemi76: BF 8 april (Försök nr 2 med Pergotime)
MissOlsson: BF 8 april (Försök nr 1, första barnet)
Annelie77: BF 15 maj (försök 5 efter MF i v11 tidigare 4 försök
Polarlantis: BF 21 juni (försök 8, MA på nr 4)
Råttentottan: BF 30 juli (försök nr 15,1:a efter mf)
Saftochbulle BF 25 aug (försök nr 15, 3 mf tidigare)
Marsflickan BF 1 sep (försök nr 5, MA på 2:a)
NICU BF 22 sep (försök nr 15, 2 MF tidigare)
Tedax BF 16 nov (försök 12, MF på försök 1 och 8)
Finlandssvenskan  BF 5 dec ( försök ca 19 )

Millan - tänker mycket på dig och lider med er! Äggdonation är kanske vägen för er, jag tror att om inte annat så tar det bort en hel massa osäkerhet och vånda för er. Du vet ju att din kropp kan vara gravid, det är inte där problemet finns för er, så kanske har ni bäst odds med ÄD? Frågan är ju bara hur man ställer sig till det, om man kan tänka sig den vägen? Hur viktigt är det att det blir ett biologiskt barn...? Bara ni kan svara på den frågan.
Massa kramar!!
Jag vet att jag inte är gravid - plusset blev starkare någon dag efter att jag började blöda, men sen blev det svagare igen. 10 dagar efter blödningen var det synligt fortfarande, 13 dagar efter så syntes det inte, så hcg:t har gått ur kroppen, men jag tror att vad det nu är som gör att brösten ömmar efter äl, har varit förhöjt så de ömmar och har gjort hela månaden.

Jojjo - vad härligt att höra att du är uppåt, nytt hem kan göra sådant med en! Jag har också suttit ute på vårt trädäck idag, har skaffat mig en fin solbränna efter t-shirten...

Finlandssvenska - härligt att höra att det går på rätt håll för någon av oss här i tråden! (Och för DubbelA också!)

Jag pratade med en kompis, som har ett barn (biologiskt) och hon sa att hon ändrat uppfattning mycket efter att hon fått barn - för henne handlade inte om att "tillverka" och bära barnet utan om allt det som händer sen "en graviditet är bara 9 månader, sedan har du ett barn i ett helt liv". Hon kunde mycket väl tänka sig att adoptera nu och var bombsäker på att hon skulle älska det barnet lika mycket som sitt biologiska "för det är MITT barn".
Jag vet inte hur objektiv man kan vara när man faktiskt HAR fått ett biologiskt barn, men just det där med att graviditeten är en så liten del av det hela - att man sen har ett helt liv med barnet, det fick mig att tänka efter lite - är det SÅ viktigt hur själva tillverkningen gick till?
Jag tror att jag lättare skulle kunna ta ÄD än spermadonation, för med makens spermier så har han ändå en mer "riktig" koppling till barnet. Jag får bära det, även om det inte är mitt ägg, och då gör kanske inte den biten så mycket.

Millan - vi försöker den här månaden också - har det tagit sig så blir det en julklapp, FF räknar ut det till den 24 december... Jag har tagit ett test nu också bara för att vara helt säker på att det är borta och att man fattar att ett plus nu är en helt ny graviditet. Vi har inte blivit gravida månaden efter de andra tre, men det kanske är lättare nu när kroppen på något vis fortfarande är inställd på det, vi får se.

Jojjo - kan tänka mig att det är skönt att ha förlikat sig med tanken. Men ni kommer inte att börja skydda er...?

Jag märker själv hur viktigt det är för ens mentala hälsa, att ha något annat att fokusera på - vi har lite trädgårdsprojekt som jag har funderat på nu, det är lite ledighet nu, jag ska börja träna (har fått hjälp av en kompis med ett program och ska vara med på en gymgenomgång, då det är ett nytt gym jag ska börja på) - har varit där och kört kondition en gång, men hittar inte bland vikter och maskiner än.

Glad påsk på er mina favorit-FL-tjejer!!

Jag tänker som du när det gäller spermie- och äggdonation! Och eftersom maken har utmärkta spermier behöver det inte vara ett alternativ för oss. Eftersom ni också blivit gravida själva flera gånger så verkar din sambos kvalitet god också!
Det känns som ÄD faktiskt är något för er - om sambon din kan tänka sig det...

Nästa steg för oss är att få svar på kromosomanalysen och koagulationsrubbningstesterna. Jag vet inte riktigt när vi får svar och hur det blir då, om vi blir kallade till ett besök eller om vi bara få veta huruvida det är något och sedan recept på ev. mediciner. Jag har mailat Dr LM för att ligga steget före lite - frågade om han kan skriva ut trombyl (ifall kromosomanalysen inte visar något) och om jag kan börja med innohep redan efter ägglossning, eftersom mina mf varit så himla tidiga. Annars tror jag att han satt in innohep först i v 6 - då är det ju redan kört för vår del. Får se om han svarar efter påsk och kanske redan då har sett svaren på mina prover (koagulation tror jag går ganska fort, det är väl kromosomanalysen som kan ta lite tid och där lämnade maken senare än jag också.)

Jag har distraherat tankarna lite nu genom att vara ute i trädgården och gräva, tråkigt, men effektivt för att ha tankarna på annat håll - går faktiskt att bara ha det tomt i huvudet då...

Någon julklapp blev det inte - min kropp kajkade ur fullkomligt och kom med mens på ÄL+4, en hel vecka i förtid!! Nåväl, ömheten i brösten gav med sig samma dag som blödningen satte igång, så kroppen hade väl bara bestämt sig för att inte bete sig som halvgravid längre...

 BIM - Vi över 30 som längtar 

BIM - BERÄKNAD ICKEMENS 

Februari
6 - hoppas på plus, insemination 23/1 

Mars
22- DubbelAA äl ca 10 mars (försök 19?) 
25 - Kristin10 (försök 7)

April 
23 - Kaprifolen (ÄL ca 9 apr, försök nr 13, femte m Pergo) 
30 - Anwen (försökt sen juli 2010, hoppas på bättre tur nu efter spolning i mars) 


Maj
2- Jezzi80 ÄL ca 18-19/4 (försök nr 17)
3- Aruba - (försök 9)
5 - MariaF79 äl ca 23 april (försök nr 19, mf i jan, maj och dec -11, mars -12. Barnlöshetsutredning ua)

IVF 
Smiley, börjar 16/11. Äggplock/ återinförande v 50 (försökt i 4 ½. MF sept. 2009) 
Mumwannabe79, Start korta metoden 18/1. Äggplock 30/1. Fick ett femdagars embryo 4/2, tre st till frysen. Testdag 17/2, negativt. (försökt sedan juli -10) 
Jojjo7 - USÖ Örebro. ICSI nr 1, november 2011, plus men MF dec 2011. ICSI nr 2, sprutstart 24/2 2012. Sprutor: Puregon, Orgalutran och Ovitrelle. (Försökt sen nov -10) 9/3 inga befruktade ägg, beh avbryts. Paus tillsvidare. 

 GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET  

2012 
PeLeKo: BF 9 jan (6e försöket) 
Astrogirl: BF 28 januari 2012 (försök 2 efter MA; försök nr 13 totalt) 
Zalia: 17 februari (9:e försöket) 
Irmelie: BF 18 feb (Totalt ett års försök med ett MA, andra pergokuren) 
Fröken Ellen: BF 26 februari (13:e försöket, 2:a med Pergo) 
Marja 78: BF 16 mars (försök nr 3, 1:a barnet 33 år) 
Nemi76: BF 8 april (Försök nr 2 med Pergotime) 
MissOlsson: BF 8 april (Försök nr 1, första barnet) 
Annelie77: BF 15 maj (försök 5 efter MF i v11 tidigare 4 försök 
Polarlantis: BF 21 juni (försök 8, MA på nr 4) 
Råttentottan: BF 30 juli (försök nr 15,1:a efter mf) 
Saftochbulle BF 25 aug (försök nr 15, 3 mf tidigare) 
Marsflickan BF 1 sep (försök nr 5, MA på 2:a)
NICU BF 22 sep (försök nr 15, 2 MF tidigare)
Tedax BF 16 nov (försök 12, MF på försök 1 och 8)
DubbelAA: BF ca 28 nov (försök ca 19)
Finlandssvenskan  BF 5 dec ( försök ca 19 )

Grattis Saftis!!

Pingla - gott att höra!

Anwen - drömmer också lite så emellanåt, alltid lika surt att vakna och face reality...

Jagad av fertilitetskliniken, ack ja! Skönt att du fick prata med den gulliga sköterskan sen.

Och Millan, bra att TSH höll sig i schack, vet du något om när ni får försöka nästa gång? Eller ni funderar på ÄD?

Ego - väntan på att mensen ska ta slut här och att Hbg ska höra av sig om proverna. Ångrar nu att jag inte bestämde något med dem, de sa bara "vi hör av oss när de är klara". Hade varit bättre att ha en telefontid eller ett besök inbokat... Chansar och ringer i eftermiddag tänkte jag...

Nu har vi en annan problematik, men vi har varit ganska öppna efter de två första missfallen - vi berättade redan vid första graviditeten för våra föräldrar, sen har det blivit en del vänner som också vet.
Det är ju lätt att vara obetänksam även i bekantskapskretsen, så vi har känt lite att hellre berätta och slippa kommentarer...
Jag vet inte alls - man kanske blir rund om magen av hormonerna och folk kanske börjar hinta då, eller något...?

Sen har jag väldigt mycket "nytta" av att mamma vet, det är en trygghet att prata med henne även om hon inte alltid säger rätt saker ;) men det beror ju också på vilken relation man har. Pappa vet bara om vårt allra första mf, men vi pratar inte så mycket annars heller (de är skilda sen länge).