Vi över 30 som längtar efter första barnet

lillamillan - vad man känner inuti behöver ju inte ventileras mer än för oss heller, förstår dig verkligen!

Jojjo - där ser man, själv har jag vetat länge att jag ville ha barn, men plugga och en lite ung make kom ivägen... Visst kan jag hålla med om att det inte funnits plats för barn här heller, men man märker vilken ålder man är i nu, det börjar ploppa upp magar både här och där i bekanskapskretsen! På något vis tror jag att sen någon väl börjat hänger andra på, mer eller mindre omedvetet, för man vet att tillvaron förändras för alla då. Inte lika mycket festande, resande och oplanerade saker (eller så kommer det i alla fall att se annorlunda ut...).

MD77: Cooolt! Grattis, grattis! Så glad för din skull...

Drömmen om Elin: Grattis till dig med!

Ansi30: Trevligt att vi gravida ändå får lufta våra tankar och att det inte känns "kymigt" för er andra... Gillar också den här tråden och håller med mallanis - det är svårt att komma in i nya trådar... trivs här :)

mallanis: Jag har inte skrivit mitt BF-datum... Enligt gravidkalendern här på FL är det den 14/6, men jag väntar nog tills jag har varit hos barnmorskan på torsdag (första mötet, inskrivning, grymt spännande).

Ernlia03: Känner absolut igen mig i din oro. Själv försöker jag ha is i magen (!) och inte nojja till mig. Skönt att kunna lufta sina tankar här åtminstone. I'm dying to tell...

Håller med någon att det är intressant att läsa vad folk skriver, även om man inte alltid tilltalar någon personligt. Det går ju fort här och man hinner inte alltid läsa ifatt...

grattis md77!!!

Välkommen alla nya! :)

Har inte koll heller på vem som sa vad i denna tråd men jag läser allas inlägg.

Jag har ingen utbildning mm som förklaring till varför jag inte skaffat barn tidigare. Känns som att alla ursäktar sig vilket jag inte förstår riktigt, man får väl skaffa barn när man vill?? - särskillt när det blivit allt vanligare att få barn i 30-års åldern

Är det någon som har ett vettigt svar på varför det är tabu för en kvinna/tjej att inte vilja ha barn?

Själv har jag inte varit helt hundra på mitt val av snubbe och sedan har jag 3 äldre syskon så det har känns som att jag har haft barn sedan jag var 18 år då min äldsta bror fick sitt första barn. 

Beträffande metallsmak upplevelsen så har jag inte gjort mer än att reflektera en kort stund.  

Välkomna ni nya!

MD77 - GRATTIS!!!! Va kul tredje gången gilt för både dig och mig fast på lite olika sätt!!  ;) blir det bf i slutet av juni?

Bullen - Ja förstår =) KUL med inskrivning! Hoppas du får en bra BM! Jag har inte varit på inskrivning än ;) ska på vul nästa vecka på fredag ser allt bra ut då ska jag ringa BM!

Maria - Det låter som "eggwhite"  altså fertila "slemmet"  *s* Om jag hade varit du hade jag börjat sexa ordentligt nu även om inte glada gubben visat sig än!

Lillamillan- ÅHH jag var med om något liknande och jag gick och grät på toaletten. I dec fick jag konstaterat ma och blev helt knäckt. På nyår så orkade jag bara inte fira bland gravida vänner och bebisar.... funderade på om vi skulle fira bara jag och mannen men så vi bestämde att vi skulle till min mans bror de har två barn och deras yngsta drygt 5. Så jag trodde de var klara med bebisverkstaden.
Det skulle bara vara vi och dom När vi kom dit så sa min svägerska nej till champange men hon är lite kräsen på alkohol. Så jag kopplade inte direkt men kommenterade till henne.... men jag trodde att du drack champange... Jasså sa hon har vi inte berättat vi ska ha barn i juni.... De skulle altså få barn dagen efter jag var beräknad att få vårt men som blev missfall istället... Snacka om jag kände mig klubbad!  Fanns inte en chans att jag kunde vara glad för deras skull och ska jag vara ärlig så känns det jobbigt att träffa den lille och bli påmind ... Man är liksom inte mer än människa även om jag skäms som en hund för mina känslor....
Oj lååångt ville bara säga att jag kan förställa mig hur du känner!

Jojje- PRECIS så har jag också känt! Livet har liksom varit bra (superbra) som det varit kunnat göra allt som vi vill och vi har alltid kommit först...  men seeen kom suget  efter att få en knodd ;)   

Gris78: I mitt fall har inte utbildning varit en ursäkt. Har helt enkelt handlat om att jag har haft mål i livet som jag alltid ansett varit viktigare än barn. Hamnade också i en sits i livet där mitt tidigare långa förhållande tog slut. I den relationen kände jag som du, att det inte var rätt kille, så därför fanns inte ens tankar på barn.

Jag har också funderat mycket på hur det kommer sig att det ska vara så självklart att man, bara för att man är tjej, ska vilja ha barn. Det tillhör tydligen den svenska normen att längta efter barn tidigt. Självklart är ju heller inte att man ens kan få barn... vilket jag tycker att man pratar ännu mindre om.

Mallanis - jepp, så ska det bli - maken måste dock komma hem först!

När jag var i 20-årsåldern var jag inte alls säker på att jag ville ha barn någonsin, men det ändrade sig. Jag har dock all respekt för dem som inte vill ha barn och är själv väldigt noga med att inte ställa frågor om "när" någon ska ha barn... Har två nära kompisar som fått i år och båda två har kläckt kommentarer som jag känner är obetänksamma - mental note to self om att inte vara så klumpig den dagen man själv sitter där med mage och pratar med någon som inte har barn.

Kul med mer plus i tråden! 

Imorgon får jag domen om min lilla lever eller inte.
Om inte ska jag vara med och äl-testhetsa och vara på BIM listor :)
Känns som om jag har börjat acceptera att det kanske inte gick vägen, och det är skönt.
Dock jobbigt att ha hela abortproceduren framför sig..

Rapporterar imorn!
Kram på er 

Håller tummarna för att det trots allt går bra Irmelie!

Jag håller alla tummar jag har för er! och hoppas hoppas att du kommer in i morgon med GLADA besked! Stor kram Irmelie har du mannen med dig som stöd?

Maria- va bra att du kom ihåg den "detaljen" att mannen skulle vara med också ;)

Japp, hör också till dem som fick höra av vänner som skaffat barn tidigare. När är det dags för dig? Jag har dock kunnat säga till vänner och familj (dock inte bekanta och alla arbetskamrater), jag vet inte om jag faktiskt vill ha barn. Trivs med livet som det är! Men en del tycker verkligen att man är en märklig människa som kan säga så....Men det är ju så klart mer accepterat att tycka så om man är av manligt kön... =(

 Kunde inte se MIG som mamma har till och med frågat min gamla bästa vän, Kan du se MIG som mamma? Min gamla bästa vän började skratta och sa Nja du är så upptagen med allt annat... och det har nog varit så och jag har trivts med det.  Men efter 32 började jag bli sugen...