Jag gjorde moderkaksprov i måndags pga höga siffror på KUB:en.
Det var en nervös väntan innan provet och är en nu en minst lika nervös väntan på provsvar, så nu undrar jag om det finns fler därute så vi kan vänta och tillsammans?
Hej
Har gått som i en dimma ("gömmer mig för verkligheten") senaste veckan eller så. Men idag så gjorde jag FVP och är nu hemma igen. Orolig, ledsen och känner mig tom. Det blir inte bättre för att man INTE har en förstående stöttande mor och far ...
Känner mig helt förstörd och undrar hur jag skall klara av kvällen o hela helgen. Trotsig son och 40 graders feber på dottern.
Jag beklagar alla som går igenom en jobbig tid just nu sitter här och gråter när jag läser alla inlägg.
Kram till er som går igenom svåra stunder. Vid min förlossning med min dotter hade både hon och jag tur som överlevde. Det har varit jobbigt för mig att komma igenom men det gick även om skräcken finns där i mitt huvud ibland. Nu klarade vi oss och omgivningen tyckte att jag skulle fokusera på det och inte på det som hände, vilket jag upplevde som jobbigt. Det var som att ingen av mina närmaste ville prata om det för var som att de tyckte att det var för jobbigt.
Att inte ha närmaste omgivningens stöd är jobbigt oavsett anledning. Jag behövde prata, prata, prata om det och kan göra fortfarande men att då inte få göra det med de som står en närmast är jobbigt. Min stora räddning blev en kurator på sjukhuset där vi blev kvar i 10 dygn, hon ringde mig även när vi kommit hem.
Bara man får någon som förstår så går det att ta sig igenom jobbiga upplevelser.
Kram till er som behöver.
Vill bara berätta att nu är det färdigt, det har gått jättebra. Kände ingenting, inte ens molvärk och var beredd att ta nya tabletter. Då knäppte det till i magen och allt blev blött. Jag gick till toaletten och då kom den lille ut. Är glad att jag slapp smärta och slippa vara påverkad av smärtstillande. Vi valde att ha den lille hos oss en stund. Han var så fin, fina små ben och fötter. Svullnaden syntes bara vid nacken, annars var han helt perfekt. Vi hade en fin stund med vår ängel och det känns som nu kan vi börja bearbeta detta.
Tack alla för ett otroligt stöd! Skönt att ha andra att dela sin oro med och älta sina tankar. Stor kram till er! Idag känns det bara tomt på något sätt och jag tror ännu inte att jag riktigt har fattat att jag inte är gravid. Tror oxå att jag har fokuserat på själva uppgiften att få ut barnet och snart kommer jag väl landa och tillåta mig att sörja på riktigt. Tack igen, massa kramar till er!