• Anonym (förbannad)

    Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!

    Blir snart galen av frustration. Lever med min sambo och hans elvaåriga dotter (vv) och vi har stora problem gällande maten som serveras här hemma. Jag har länge försökt att laga någon form av mat som passar oss alla, typ spagetti & köttfärsås, korv stroganoff, lasagne, spagetti carbonara, wokad mat.. ja allt möjligt men ingenting duger. Det enda hon äter och vill ha är snabbmakaroner och någon form av hel eller halvfabrikat till, typ mamma scans köttbullar eller stekt falukorv/ bullens kokta korv eller mcdonalds. Hon säger rakt ut att det är äckligt och jag tycker att när man är elva år så borde man vara så pass uppfostrad att man äter det som bjuds. Visst kan det finnas vissa rätter man gillar mer eller mindre, men man sitter väl inte konstant och sågar maten som bjuds?!? Pappan löser det genom att laga två rätter. Ja väldigt ekonomiskt. Och jag anser att hon kan hålla på såhär enbart för att hennes pappa aldrig säger ifrån. När vi är hos farmor och farfar är det en helt annan visa. "Nu äter du upp" och tjejen får äta det vi äter. Inga krusiduller. Och då gör hon det. Inte ett ord om att det är äckligt.

    Sen tänker jag på hur hälsosamt är det att hon bara ska äta så här enformigt, vilket jag försökt ha som argument också, då säger han, "ja men det är ju bra att hon äter i varje fall". Fattar han inte att han NU lägger grunden för henne senares osunda leverene. Hon är konstant förkyld men det tror han inte har något med saken att göra.

    Nu är alltså lösningen den att pappan får stå för matlagningen de veckor dottern är här. Antingen så lagar han två rätter eller så blir det någon snabbmakaronshistoria som jag får delta i och då brukar jag laga min egen mat. Häromdagen hade jag gjort en pasta med jättegod pastasås och gjort matlådor som jag kunde äta i flera dagar. Då tar sambon helt plötsligt och ger henne en av dessa portioner, för då orkade han plötsligt inte laga mat. DÅ SPOTTAR UNGEN UT MATEN I HANDEN OCH RUSKAR PÅ HUVUDET "ÄCKLIGT", som en barnunge på fem år ungefär. Jag bara tittade på pappan och ruskade på huvudet och gick därifrån. Vad fan ska man göra?? Saken är att jag och dottern kommer bra överens annars, men det här jäkla beteendet går mig så förbaskat på nerverna så det förstör min syn på henne. Hur mycket ska man krusa en unge? Hur gör ni i era familjer?

  • Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!
  • Anonym (förbannad)
    Anonym (Never) skrev 2010-09-29 18:29:42 följande:
    Jag skulle inte lägga energi en sekund på matlagningen när bonusen är här.. De dagarna bonusen är här går jag knappt in i köket. Jag lagar oftast maten annars då jag gillar att laga mat men när bonusen är här är det pappans problem. Vill din man skämma bort ett sånt stort barn kommer han få det tillbaka. Hans problem. Sätt dig med en damtidning och slappa :)
    Ja jag tycker ju det är roligt att laga mat, gillar att testa nya saker och laga efter recept, sambon älskar min mat, nu har jag ju försökt med i mitt tycke "barnsäkra" maträtter, men det har ju gått helt åt pipsvängen. Jag vill ju också kunna bidra och kunna vara en avlastning till sambon men den dörren har han snart stängt, eftersom jag fullkomligen tappar sugen. Däremot kvarstår ju problemet då jag är ensam med henne och pappan jobbar (vilket händer rätt ofta), vem lagar maten då? Och vad ska lagas...
  • satakatse
    Anonym (förbannad) skrev 2010-09-29 19:07:50 följande:
    Ja jag tycker ju det är roligt att laga mat, gillar att testa nya saker och laga efter recept, sambon älskar min mat, nu har jag ju försökt med i mitt tycke "barnsäkra" maträtter, men det har ju gått helt åt pipsvängen. Jag vill ju också kunna bidra och kunna vara en avlastning till sambon men den dörren har han snart stängt, eftersom jag fullkomligen tappar sugen. Däremot kvarstår ju problemet då jag är ensam med henne och pappan jobbar (vilket händer rätt ofta), vem lagar maten då? Och vad ska lagas...
    Bara och sleva ur till en tallrick ur den där stora skålen med inhoprörda makaroner och köttbullar så klart, bara o slänga i micro... mmmmmm.... gott... not....
  • Miss Skywalker
    Anonym (förbannad) skrev 2010-09-29 19:07:50 följande:
    Ja jag tycker ju det är roligt att laga mat, gillar att testa nya saker och laga efter recept, sambon älskar min mat, nu har jag ju försökt med i mitt tycke "barnsäkra" maträtter, men det har ju gått helt åt pipsvängen. Jag vill ju också kunna bidra och kunna vara en avlastning till sambon men den dörren har han snart stängt, eftersom jag fullkomligen tappar sugen. Däremot kvarstår ju problemet då jag är ensam med henne och pappan jobbar (vilket händer rätt ofta), vem lagar maten då? Och vad ska lagas...
    Håller med Satakatse :) Han får göra lite extra att ha i frysen..
  • vivianne

    Som några andra tidigare i tråden tror jag inte för ett ögonblick att det handlar om maten. Hon kör ett maktkrig och varje gång pappan väljer att ge efter för hennes nycker har hon vunnit. Över dig, hennes konkurrent om pappas gunst.

    Råd vet jag inte riktigt men här hemma har jag en mycket kräsen dotter och har löst det så att det alltid står något på bordet hon gillar. Sedan får hon ta det hon vill. Blir det bara pasta ena dagen så blir det kanske bara fisk nästa dag. Jämnar väl ut sig över en vecka. Och enligt vår bvc är frukt ett utmärkt alternativ till grönsaker och det äter dottern mycket.

    Testa något liknande. En liten minibuffé på bordet. Utan att tjata om hon inte tar av mer än en eller två grejer. Om maten inte blir en stor grej är det ju ingen poäng att krångla med den och kalla den äcklig  utan ni kan sitta och ha trevligt vid middagsbordet.

  • Anonym (förbannad)
    lokisse skrev 2010-09-29 19:03:09 följande:
    det tycker jag absolut inte att man inte far vara det. men att fa vara barnslig själv medans man förbjuder 11 aringen det samma är litte lätt lustigt tycker jag
    Men jag förstod nog aldrig vad ditt råd var lokisse, mer än att jag skulle förstå att hon inte var van vid mina rätter och mina kryddningar. Jag har försökt att anpassa mig TOTALT efter hennes önskemål, förutom då att laga snabbmakaroner och köp-köttbullar vareviga dag. Om jag då väljer att backa att pappan får ta över, så är det jag som är barnslig? Nej jag kommer knappast äta ute varje dag, det har jag varken råd eller lust till. Däremot så kanske jag äter när jag vill och vad jag känner för.
    Barnsligt vore att låta henne laga maten en dag och sätta mig vid bordet och spotta ut det, skaka på huvudet och skricka "ÄCKLIGT"... fast det hade varit ganska roligt....erkänn
    Sen tycker ivf inte jag att man gör barnen en tjänst när man ska ta hänsyn in i det oändliga för att man är ny i familjen, vad är det för trygghet. Vad är jag för person då om jag inte kan få stå för den jag är? Jag kommer aldrig kunna vara som hennes mamma då är det ju bättre att jag är som jag är och inte sänder en massa dubbla budskap. Nej jag tror inte på det där med och trippa på tå, möjligtvis i början. Ungarna blir bara osäkra och försöker ta en kontroll det ändå inte vill eller kan förvalta.
  • Anonym

    Har samma "problem". Fast min sambos dotter är 7 år. Hon äter för det första godis varje dag hemma. Sen får hon den maten hon vill ha och det är oftast pasta och något halvfabrikat precis som TS. Hon får t.o.m chokladpulver i gröten på morgonen om hon vill. Hon är dock inte så ouppfostrad att hon skulle spotta ut maten men hon vägrar äta om det inte passar. Tex la jag en gång köttfärssåsen över spaghettin. Då vägrade hon äta, det skulle ligga bredvid varandra. Min sambo slängde det och jag henne ny portion. Jag försökte då prata lite med henne, då hon är klok tjej, om nyttighet och om mat i största allmänhet, helt kravlöst samtal. Det har hjälpt lite och nu smakar hon på det mesta. Har även pratat med min sambo och han har skärpt kraven lite så nu funkar det helt okej! Men ändå.. vilka vanor hon har från sin mamma...

  • Anonym (007)

    En stilla fråga.

    Äter hon allt på skolan? Vet ni det med säkerhet, eller antar ni det?
    Det är inte så att hon äter typ makaronerna med ketchup, möjligen moset och eventuellt lite ris med krydda på, precis så mycket att hon orkar igenom skoldan.
    Det finns faktiskt barn som har både konsistens och smakproblem. Hon kan ju vara ett av dom, och att tvinga ett sådant barn att äta den *äckliga* maten lär inte bli ett lyckat kapittel.
    Jag tycker ni kollar med skolan först hur hon äter där innan ni börjar med annat.

  • Anonym (curling)
    Anonym skrev 2010-09-29 19:26:26 följande:
    Har samma "problem". Fast min sambos dotter är 7 år. Hon äter för det första godis varje dag hemma. Sen får hon den maten hon vill ha och det är oftast pasta och något halvfabrikat precis som TS. Hon får t.o.m chokladpulver i gröten på morgonen om hon vill. Hon är dock inte så ouppfostrad att hon skulle spotta ut maten men hon vägrar äta om det inte passar. Tex la jag en gång köttfärssåsen över spaghettin. Då vägrade hon äta, det skulle ligga bredvid varandra. Min sambo slängde det och jag henne ny portion. Jag försökte då prata lite med henne, då hon är klok tjej, om nyttighet och om mat i största allmänhet, helt kravlöst samtal. Det har hjälpt lite och nu smakar hon på det mesta. Har även pratat med min sambo och han har skärpt kraven lite så nu funkar det helt okej! Men ändå.. vilka vanor hon har från sin mamma...
    Vanor från sin mamma? Låter som pappan inte är helt oskyldig!!! Bara att han slänger maten för att färsen är på och inte vid sidan om... jag hade blivit superarg om jag sett nåt sånt!
  • lokisse
    Anonym (förbannad) skrev 2010-09-29 19:24:52 följande:
    Men jag förstod nog aldrig vad ditt råd var lokisse, mer än att jag skulle förstå att hon inte var van vid mina rätter och mina kryddningar. Jag har försökt att anpassa mig TOTALT efter hennes önskemål, förutom då att laga snabbmakaroner och köp-köttbullar vareviga dag. Om jag då väljer att backa att pappan får ta över, så är det jag som är barnslig? Nej jag kommer knappast äta ute varje dag, det har jag varken råd eller lust till. Däremot så kanske jag äter när jag vill och vad jag känner för.
    Barnsligt vore att låta henne laga maten en dag och sätta mig vid bordet och spotta ut det, skaka på huvudet och skricka "ÄCKLIGT"... fast det hade varit ganska roligt....erkänn
    Sen tycker ivf inte jag att man gör barnen en tjänst när man ska ta hänsyn in i det oändliga för att man är ny i familjen, vad är det för trygghet. Vad är jag för person då om jag inte kan få stå för den jag är? Jag kommer aldrig kunna vara som hennes mamma då är det ju bättre att jag är som jag är och inte sänder en massa dubbla budskap. Nej jag tror inte på det där med och trippa på tå, möjligtvis i början. Ungarna blir bara osäkra och försöker ta en kontroll det ändå inte vill eller kan förvalta.
    mitt rad är nog helt enkelt att inte ta det perssonligt. dert handlar om en 11 arings sätt att rebelera. och att om det är sa att maten inte faller henne i smaken sa behöver den inte göra det. laga du mat som vanligt och lat henne hallas. det blir trakigt att reta nagon som inte retas av det hela. lat henne äta det hon tycker är ok av det du lagar (potatis ris, och sa vidare)
    Ja det kan väll hända att det stör dig, men det betyder inte att jag har fel.
  • Anonym (förbannad)
    vivianne skrev 2010-09-29 19:19:46 följande:
    Som några andra tidigare i tråden tror jag inte för ett ögonblick att det handlar om maten. Hon kör ett maktkrig och varje gång pappan väljer att ge efter för hennes nycker har hon vunnit. Över dig, hennes konkurrent om pappas gunst.

    Råd vet jag inte riktigt men här hemma har jag en mycket kräsen dotter och har löst det så att det alltid står något på bordet hon gillar. Sedan får hon ta det hon vill. Blir det bara pasta ena dagen så blir det kanske bara fisk nästa dag. Jämnar väl ut sig över en vecka. Och enligt vår bvc är frukt ett utmärkt alternativ till grönsaker och det äter dottern mycket.

    Testa något liknande. En liten minibuffé på bordet. Utan att tjata om hon inte tar av mer än en eller två grejer. Om maten inte blir en stor grej är det ju ingen poäng att krångla med den och kalla den äcklig  utan ni kan sitta och ha trevligt vid middagsbordet.
    Nej det handlar ju inte om maten, tror inte det heller. Visst är hon kräsen, men hon drar det så mycket längre när det handlar om min mat. Ja jag tror hon ser mig som en konkurrent trots att hon gillar mig, men jag håller mig tillbaka så mycket jag bara kan. Gör jättemycket saker för mig själv när hon är där, för att hon ska få egentid med pappan. Ändå blir hon som lite svartsjuk om han ger mig en puss eller kram. Då springer hon fram och kramar honom och säger "åhhh pappa.."  Men en buffé är också en bra idé! Särskilt så att hon får ta själv och ingen tvingar henne. Smart! Får massa bra idéer här. Tack!
Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!