• Anonym (förbannad)

    Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!

    Blir snart galen av frustration. Lever med min sambo och hans elvaåriga dotter (vv) och vi har stora problem gällande maten som serveras här hemma. Jag har länge försökt att laga någon form av mat som passar oss alla, typ spagetti & köttfärsås, korv stroganoff, lasagne, spagetti carbonara, wokad mat.. ja allt möjligt men ingenting duger. Det enda hon äter och vill ha är snabbmakaroner och någon form av hel eller halvfabrikat till, typ mamma scans köttbullar eller stekt falukorv/ bullens kokta korv eller mcdonalds. Hon säger rakt ut att det är äckligt och jag tycker att när man är elva år så borde man vara så pass uppfostrad att man äter det som bjuds. Visst kan det finnas vissa rätter man gillar mer eller mindre, men man sitter väl inte konstant och sågar maten som bjuds?!? Pappan löser det genom att laga två rätter. Ja väldigt ekonomiskt. Och jag anser att hon kan hålla på såhär enbart för att hennes pappa aldrig säger ifrån. När vi är hos farmor och farfar är det en helt annan visa. "Nu äter du upp" och tjejen får äta det vi äter. Inga krusiduller. Och då gör hon det. Inte ett ord om att det är äckligt.

    Sen tänker jag på hur hälsosamt är det att hon bara ska äta så här enformigt, vilket jag försökt ha som argument också, då säger han, "ja men det är ju bra att hon äter i varje fall". Fattar han inte att han NU lägger grunden för henne senares osunda leverene. Hon är konstant förkyld men det tror han inte har något med saken att göra.

    Nu är alltså lösningen den att pappan får stå för matlagningen de veckor dottern är här. Antingen så lagar han två rätter eller så blir det någon snabbmakaronshistoria som jag får delta i och då brukar jag laga min egen mat. Häromdagen hade jag gjort en pasta med jättegod pastasås och gjort matlådor som jag kunde äta i flera dagar. Då tar sambon helt plötsligt och ger henne en av dessa portioner, för då orkade han plötsligt inte laga mat. DÅ SPOTTAR UNGEN UT MATEN I HANDEN OCH RUSKAR PÅ HUVUDET "ÄCKLIGT", som en barnunge på fem år ungefär. Jag bara tittade på pappan och ruskade på huvudet och gick därifrån. Vad fan ska man göra?? Saken är att jag och dottern kommer bra överens annars, men det här jäkla beteendet går mig så förbaskat på nerverna så det förstör min syn på henne. Hur mycket ska man krusa en unge? Hur gör ni i era familjer?

  • Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!
  • Rokka Jill

    Min 4,5 åring har en fas där allt är äckligt..
    Vilket är jävligt frustrerande för att hon åt ALLT innan..

    hon säger meningar som.. "den osten tycker jag är god.."
    (riven ost..)
    men inte påläggsost..

    ena dagen äter hon inte spaghetti.. nästa dag tycker hon det är jättegott.
    Jag gör så att den maten som lagas får ätas..
    Hon får ta sin egen mat.
    Sen blir det asså inget mera.
    Ingen macka.. Och har hon ätit dåligt får hon deffenetift ingen glass efter iheller.
    Fan finns barn som bara får mackor på kvällen (vilket är helt okej)
    Och sen finns det barn som svälter.
    Och sen kostar det dessutom att slänga våra snorvalpas mat..
    nej nej.. Jag får för dåligt samvete.
    Jag har börjat laga mat senare, så att hon verkligen är hungrig.
    Så vi äter runt 7, halv åtta...
    För att orka tjata gör jag inte.
    Även jag som bioförälder har gått ur köket.. för det blev för mycket...


  • gunpowder

    Alltså - är barnet hos er mycket sällan? Då kanske råden om att låta barnet svälta gör att det inte kommer alls?

    Självklart bör pappa och barn göra mat tillsammans -du har all annan  tid i världen att spela spelet  "husfru som gör så god mat att mannen bara älskar..." annarsFlört
    Barnet kan uppmärksamma det precis som det är -ett förspel för något annat. Skulle oxå vilja spotta ut det käket då om jag vore henne...Cool

  • sextiotalist
    gutegirl skrev 2010-09-30 09:41:43 följande:
    Och det där funkar ju om man bara har ett barn, men hur tycker du man ska göra om man är fler än tre i ett hushåll?
    En vill ha ris, en pasta, en potatis, en fiskbullar, en korv, en köttfärs.

    Jag tycker man får äta det som bjuds, i alla fall smaka på det och passar inte potatisen så ät kött och sallad.
    Det fungerar alldelse utmärkt, skall min sambo avstå från vissa rätter för att vi andra inte äter det, skall vi avstå från rätter som vårt barn inte äter, skall vårt barn avstå från rätter som vi vuxna inte äter.
    Så det är minst ett par (ibland oftare) då vi äter olika hemma till middagen.
    På helgerna är det mer tydligt, för där kan man lugnt säga, de gångerna vi äter samma sak till lunch är lätt räknade.
    Och ibland är det olika tillbehör till, sambons barn är dessutom allergiska så även där har det varit olika saker till middag.
    Så även med 5 vid en måltid har vi fixat det.
  • jådåsåatt

    Tjejen är ju elva år, det måste ju gå att prata med henne.
    Kan du inte sätta dig ner ensam med henne och berätta att du tycker väldigt mycket om henne men är orolig att det inte är ömsesidigt eftersom hon ratar just din mat. Fråga hur hon känner inför ditt och hennes pappas förhållande och om det är något hon funderar över och vill prata om.
    Ta hennes känslor på allvar, du har inte varit tillsammans med hennes pappa sålänge och det är inte så konstigt om hon testar dina gränser.

  • CloudBerry 1

    Krusa är ett bra ord, var kommer du ifrån?

  • Suneboll
    Anna undrar skrev 2010-09-30 01:18:27 följande:
    Du får många bra råd, så här skulle jag göra:
    Laga mat som vanligt. Alla ska äta samtidigt. Man frågar dottern en halvtimma innan om hon vill ha samma som alla andra äter. Om dottern inte vill ha den maten så är hon gammal nog att själv koka makaroner och steka  köttbullar. Hon är också gammal nog att ta fram och ta bort samt diska det hon använt, slevar, kastrull, stekpanna.

    På så sätt får dottern exakt den mat hon vill ha. Du visar respekt genom att låta henne bestämma. Du slipper vara tråkig vuxen som säger tråkiga saker om att man måste smaka osv. Dottern får det precis som hon vill ha det. Med det lilla tillägget att hon själv får göra allt. Det kommer ganska snart leda till att dottern utan knot äter samma som ni, inte sjutton kommer hon orka laga mat och diska varje dag.
    Dessutom kan hon med värdigheten i behåll börja äta samma mat, ingen strid som hon behöver förlora, utan hon väljer själv.

    Ja, jag vet exakt vad jag talar om. =)
    Håller med om detta! är nog dete enda som hjälper...eller fråga henne om hon vill hjälpa dig att laga mat, dvs bestämma vad som ska lagas, vara med o handla osv.
    Låter som hon bara vill ha uppmärksamhet o det får hon ju.
  • CloudBerry 1

    Laga mat som alla gillar då.

    Att laga mat som barn inte äter är bortkastat.

  • livet leker
    Alessia skrev 2010-09-30 00:08:25 följande:
    Låt den tjuriga elvaåringen svälta då! Säg med ett soligt leende och ljuvt tonfall "att det var tråkigt att maten inte smakar dig. Du kanske kan laga till något själv?"  Och kommentera inte det  hela vidare
    . Tjata inte, prata inte om det, nonchalera det. Flickan lär inte svälta ihjäl.....
    Precis jag skulle aldrig i helskotta ställa mig o laga 2 olika maträtter! Här hemma får man äta det som står på bordet.. och mina barn är välmående och mätta om dagarna.
  • Myzan
    Anna undrar skrev 2010-09-30 01:18:27 följande:
    Du får många bra råd, så här skulle jag göra:
    Laga mat som vanligt. Alla ska äta samtidigt. Man frågar dottern en halvtimma innan om hon vill ha samma som alla andra äter. Om dottern inte vill ha den maten så är hon gammal nog att själv koka makaroner och steka  köttbullar. Hon är också gammal nog att ta fram och ta bort samt diska det hon använt, slevar, kastrull, stekpanna.

    På så sätt får dottern exakt den mat hon vill ha. Du visar respekt genom att låta henne bestämma. Du slipper vara tråkig vuxen som säger tråkiga saker om att man måste smaka osv. Dottern får det precis som hon vill ha det. Med det lilla tillägget att hon själv får göra allt. Det kommer ganska snart leda till att dottern utan knot äter samma som ni, inte sjutton kommer hon orka laga mat och diska varje dag.
    Dessutom kan hon med värdigheten i behåll börja äta samma mat, ingen strid som hon behöver förlora, utan hon väljer själv.

    Ja, jag vet exakt vad jag talar om. =)
    Bästa rådet hittills. Jag vet oxå vad jag pratar om. Ibland fastnar barn i en spiral av mat och det e svårt att ta sig ur. Jag tycker ALDRIG man ska tvinga eller ens ta upp matfrågan till en hetsig disskusion. Det kan bli om möjligt ännu mer fel. Så precis som Anna skriver.
    Fråga henne, vill hon inte ta del av den mat som bjuds så är det jättelätt för henne att koka makaroner och steka köttbullar själv. Erbjud dig att första gången visa hur man gör. Sen får hon själv diska dom kastruller/stekpannor hon själv har använt.
    Är beteendet att hon bara inte vill äta er mat så kommer det snabbt att stävjas av denna metod. Är det så att hon verkligne inte tycker om...ja då kommer hon att få laga sin egen mat.
    På detta sätt så kommer det bli ett större lugn kring er matfråga och alla blir nöjdaoch glada. Se bara till att mannen INTE lagar hennes mat.
    MYCKET BRA RÅD Anna!
  • Jenny1

    Herregud! Har ni restaurangverksamhet hemma??
    Sätt ner foten, antingen äter ungen det som serveras eller så får hon vara utan! Och ja - jag har barn själv!
    Sådär skulle jag aldrig hålla på...

Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!