• Anonym (hupp!)

    ADD symptom hos vuxna

    Hej! Bra trådstart, var på jakt efter något liknande eftersom jag just chockat mig själv genom att känna igen mig massor! Svartmarkerar allt jag nickar igenkännande åt. Vad tror ni?

    Snurrberta: Om jag nu har ADD är det definitivt Hypo som gäller. Inte överaktiv annat än att jag alltid måste pilla/fippla med något.

    Ska försöka läsa igenom tråden imorgon. Jösses, jag är helt ställd, jag trodde man klättrade på väggarna om man hade ADHD eller ADD.. Jag gjorde ett sådant där test på nätet på skoj och det var helt sjukt! Full pott på 18 av 20 frågor.

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet (hur menas?)

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga (dock inte med intressanta grejer eller projekt)

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak (gjort men slutat) och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin ) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

  • Hyperduttan
    Anonym (hupp!) skrev 2011-08-28 17:08:29 följande:
    Tack! Just nu undrar jag om jag inbillar mig eller eller inte liksom. Har de flesta med add en fungerande vardag eller hur.. vad ska man säga. Det jag funderar över är om jag har problemen, men inte i så stor omfattning som man har med add.

     Å andra sidan sitter jag och är rädd för framtiden just pga av min totala oförmåga att avsluta saker, vilket väldigt påtagligt påverkar mitt liv. Argh! Det blev helt jobbigt, för det känns som att om jag har add har jag en förklaring liksom. Att ok, du är så här, men det beror på en kemisk obalans i hjärnan. Om jag inte har add är jag bara käpp värdelös =(

    Det är som det här med svårigheter att lyssna på andra. Är det inte jätteintressant svävar jag iväg i egna tankar och hr inte vad de säger och får säga "va". Låtsas ofta lyssna och nickar och ler. Men antränger jag mig hör jag ju, även om jag dör av tristess. Är det så det menas, eller är det att man verkligen inte alls kan koncentrera sig på vad andra säger någonsin`?

    Förlåt om jag kommer med idiotiska frågor..

    Jag kan tex läsa hur mycket som helst om det är intressanta böcker. Jag älskar att läsa och kan sluka en bok under en kväll. Men är det en tråkig bok eller artikel läser jag samma stycke 400 gånger och ser ändå inte vad det står. Det är som bokstäver och ord men innebörden går mig helt förbi.
    Ang koncentration så kan jag som mest typ lyssna i 20 minuter och då anstränger jag mig (senast hos dietisten i torsdags). 

    Jag tror alla mer eller mindre kan ha drag av olika diagnoser, men det är ju när det stör vardagen alldeles för mkt man har behov att ev få hjälp (och ev diagnos). Men hjälp kan man ju söka oavsett vad som ställer till det.

    Men just för att få hjälp medicinskt mot ADHD/ADD så måste man ju ha diagnos, men många klarar ju inte av medicinerna utan får leva med det utan och bara ta hjälp av annan praktisk behandling typ hjälp av terapeut, arbetsterapeut osv... Jag har fått lite uppgifter för att träna mitt guldfiskminne, massa enkla saker jag inte alls kommit på själv. Sånt kan ju hjälpa.

    Tycker du ska be om hjälp för dina besvär om de påverkar ditt liv så mkt, sen vet man ju inte vart den resan bär :) Förhoppningsvis utreder dom ordentligt om de tycker att du stämmer in mkt på ADD/ADHD :) 
  • Anonym
    JMM01 skrev 2011-08-28 21:26:56 följande:
    Är terapi bättre än medicin?
    Det ena behöver inte utesluta det andra, hoppas jag!

    /väntar på utredning 
  • HäckHäxan
    JMM01 skrev 2011-08-28 21:26:56 följande:
    Är terapi bättre än medicin?
    Jag fick det där förklarat för mig för de flesta gör medicinen från 5-25% resten är ren terapi eller lära sig tänka om, se sina brister, få rutinen att sitta, post it lappar eller vad man nu märker fungerar positivt för just individen. Det är en daglig strid en krigföring mot sig själv, alltid och kommer alltid vara så.

    Men när man inte vet vad "felet" är så är det svårt att vinna eller ens har realistiska mål, även om de flesta lär sig saker med åren och hittar sin grej liksom.

    KBT är till stor hjälp där för många har jag förstått.
    Om du har ett paraply uppstoppat i röven, fäll inte upp det!
  • Anonym (hupp!)
    HäxanSurtant skrev 2011-08-29 19:02:20 följande:
    Jag fick det där förklarat för mig för de flesta gör medicinen från 5-25% resten är ren terapi eller lära sig tänka om, se sina brister, få rutinen att sitta, post it lappar eller vad man nu märker fungerar positivt för just individen. Det är en daglig strid en krigföring mot sig själv, alltid och kommer alltid vara så.

    Men när man inte vet vad "felet" är så är det svårt att vinna eller ens har realistiska mål, även om de flesta lär sig saker med åren och hittar sin grej liksom.

    KBT är till stor hjälp där för många har jag förstått.
    men (om jag nu har det) blir man av med den här eviga känslan att man hela tiden måste pilla med något. Jag är verkligen inte i rörelse annars (soffpotatis), men pillar pillar skuttar med ben och allt sådant annars känns det som att jag kommer explodera. Eller är det bara jag? :D
  • HäckHäxan
    Anonym (hupp!) skrev 2011-08-29 19:44:46 följande:
    men (om jag nu har det) blir man av med den här eviga känslan att man hela tiden måste pilla med något. Jag är verkligen inte i rörelse annars (soffpotatis), men pillar pillar skuttar med ben och allt sådant annars känns det som att jag kommer explodera. Eller är det bara jag? :D
    Det är nog väldigt olika. Min kompis känner sig lugnare inombords och kan sitta utan att pilla eller greja med fot och händer, men han har fått lite andra typ tics för sig istället. Vet inte vilka för jag har inte frågat honom.
    Om du har ett paraply uppstoppat i röven, fäll inte upp det!
  • strulmaja
    JMM01 skrev 2011-08-28 21:26:56 följande:
    Är terapi bättre än medicin?
    Jag tror att det är högst individuellt vad man föredrar. Själv föredrar jag en kombination och i mitt fall tror jag att det är vad som behövs. Men om jag tvingades välja skulle jag välja terapi, KBT-inriktat med fokus på att skapa rutiner och kontinutet för att få vardagen att fungera, för att bli mer "automatiserad". Men (och jag säger inte att det är så för alla) medicinen har spelat en viktig roll för att jag överhuvudtaget ska kunna ta till mig av den typen av terapiform/behandling. Medicinen gör absolut inte hela jobbet, inte ens halva. Men den tillför en viss grad av förbättrad uppmärksamhet och dämpar det här spretiga "ADHD-tänket" som i alla fall jag upplever är otroligt störande och som jag anser är roten till att få saker/uppgifter slutförs eller koms ihåg överhuvudtaget. Då är det svårt att försöka skapa och upprätthålla rutiner, bryta gamla invanda mönster och (o)vanor etc. Men med medicin kan förutsättningarna för att lyckas med det vara ganska goda. Jag tror inte att det är omöjligt utan medicin men det skulle kanske ta längre tid, innebära mycket mer onödigt lidande, mer frustration och större risk för misslyckanden. 
  • aussiemia
    strulmaja skrev 2011-08-29 23:00:51 följande:
    Jag har ingen diagnos på att jag har dyskalkyli men jag är helt säker på att jag har det. 
    Jag hade megaproblem med att lära mig den analoga klockan och jag har nog aldrig befunnit mig på en mattelektion utan att känna ångest. Det gick trögt för mig redan i låg och mellanstadiet men i högstadiet blev värre. Jag hamnade i "obs-klass" (om man kan kalla det så) och på gymnasiet läste jag matte A som jag egentligen inte klarade av men fick betyget godkänd ändå med motiveringen "För att jag är snäll" (alltså läraren). 
    Sen dess har jag inte rört matten. Jo, på högskoleprovet då och det gick ju som förväntat. Jag gissade mig mest till olika tal.

    Du (och ni andra som läser) blir dom första som får veta min "hemlighet". Det är egentligen ingen hemlighet, det är bara det att jag aldrig berättat det för någon för det är aldrig något som kommit på tal. Men när det gäller att få och ge tillbaka växel så är jag helt jävla lost. Jar har aldrig någon koll på om jag får tillbaka för mycket eller för lite. Kontrollräkna har jag varken tid eller lust med. Jag har heller ingen koll på olika valutor, att omvandla och handla. Jag är kass på att räkna ut procent, te.x om det är rabatt och sånt där. Jag har lärt mig hur man gör måååååånga gånger men glömmer och måste gång på gång lära om. Samma sak med att räkna ut hur mycket två tredjedelar etc är. Läsa och förstå recept te.x, vad är det? Min sambo sköter den ekonomiska biten här också. Jag shoppar-han betalar.  
    OMG! Det är PRECIS som om jag skrivit det här inlägget! Jag läste matte A på komvux och blev godkänd för att läraren såg hur jag slet och svettades. Ibland fick jag till rätt svar, men vägen dig var inte i närheten av hur man skulle göra Obestämd Hon tyckte synd om mig helt enkelt.

    Jag är 44 år och blev färdig ssk för 2 år sedan. Den största anledningen att jag väntade med att börja plugga var just matten. Jag hade funderat i flera år på att bli ssk, men insåg att matten skulle bli ett problem.
    När jag äntligen fick mod till att plugga så fick jag massa hjälp under den sista tentan under sista året. Istället för en sitta-ned-och-rapa-upp-tenta så fick jag en praktiskt. Jag fick klämma och känna och se droppåsar, slangar, sprutor osv.  DESSUTOM- fick min man Förvånad sitta i samma rum!!

    Jag kan liksom inte se det framför mig, om jag inte har det framför mig. Det är för abstrakt, som så mycket annat.

    Jag har fruktansvärt svårt att komma ihåg vissa ord. På jobbet tex, vissa typer av bandage, som används typ dagligen, vet jag fortfarande inte vad det heter. Mediciner är en annan. Allt tar tre ggr så lång tid eftersom jag måste slå upp allt, hela tiden, varje dag. Det fastnar liksom inte.
  • Anonym (frustrerad)

    Liten fråga till er medicinerade, i början av medicinering, drabbades ni av  trötthet? :) Känner mig som en zombie, äter concerta och är bara på 18mg/dag än så länge. Inte zombie som i trög-i-huvudet utan bara trött... Tröttheten kommer ca 2-3 timmar efter intag och sitter i resten av dagen.

Svar på tråden ADD symptom hos vuxna