ADD symptom hos vuxna

Jag tror att det är högst individuellt vad man föredrar. Själv föredrar jag en kombination och i mitt fall tror jag att det är vad som behövs. Men om jag tvingades välja skulle jag välja terapi, KBT-inriktat med fokus på att skapa rutiner och kontinutet för att få vardagen att fungera, för att bli mer "automatiserad". Men (och jag säger inte att det är så för alla) medicinen har spelat en viktig roll för att jag överhuvudtaget ska kunna ta till mig av den typen av terapiform/behandling. Medicinen gör absolut inte hela jobbet, inte ens halva. Men den tillför en viss grad av förbättrad uppmärksamhet och dämpar det här spretiga "ADHD-tänket" som i alla fall jag upplever är otroligt störande och som jag anser är roten till att få saker/uppgifter slutförs eller koms ihåg överhuvudtaget. Då är det svårt att försöka skapa och upprätthålla rutiner, bryta gamla invanda mönster och (o)vanor etc. Men med medicin kan förutsättningarna för att lyckas med det vara ganska goda. Jag tror inte att det är omöjligt utan medicin men det skulle kanske ta längre tid, innebära mycket mer onödigt lidande, mer frustration och större risk för misslyckanden. 

okej, ja det är sant, nu generaliserade jag, min killkompis är jätteduktig på dessa koder och beter sig "som vem som helst"
Han och jag har kommit fram till att detta är positivt för vi är likadana när det gäller att intressera sig för något. Vi går in till 100% 
han orkar mer än mig men han har medicin också.

SÅ jag förstår absolut hur du menar.

Så du har svårt att skapa struktur? är det för att du bryter "mönstret" hela tiden?

nu kommer min sambo snart hem på lunch och ser att jag inte gjort nåt hemma, jag kommer ta upp detta. då kommer han att säga "jamen om du vet eller tror att du har detta är det väl bara att ta tag i det då?"

 sen jag fick höra om detta har jag börjat tänka "gör jag det inte nu blir det aldrig av"

men har du medicin strulmaja? 

Aha du kikar på det. Har du sett dokumentären "mitt huvud är en torktumlare"? Finns på youtube. 

Ja dels har jag svårt för att organisera ihop det där jag ska skapa struktur kring. Jag vet inte var jag ska börja. Om jag väl lyckas håller det MAX 2-3 dagar sedan är jag tillbaka i mitt kaos igen. Jag har dessutom en hatkärlek till rutiner-jag behöver dom så väl samtidigt som dom tråkar ut mig. 
Ingen medicin för tillfället nej. 

hahahah underbart!!!!!!!!!!!
exakt som jag och min sambo.grejen är ju att det är vanligt, så säger man bara en av dessa saker håller många tjejer med, men för oss är det ju annorlunda. Jag tror inte de andra känner man man liksom bara MÅSTE in.och jag skulle inte kalla det tvångstankar heller, för ångest är inte inblandat i detta, inte för mig iaf.
sitter och lyssnar på mitt huvud är en torktumlare, kände inte igen mig så mkt i del 1, men kvinnan och mannen i början av del 2, det är jag  www.youtube.com/watch?v=fM-S0phxU08&feature=r... är i mitten av del 2 nu.

 

Exakt. Det är säkert ett vanligt kvinnligt/manligt fenomen men som du skriver är det kanske inte alla som känner att dom bara måste in. Det handlar varken om ångest eller tvångstankar. För mig (tror jag) det handlar om att jag omedvetet försöker höja vakenhetsnivån-jag behöver "kicken" det ger mig att få titta på roliga saker och spendera pengar. Pengar jag dessutom inte har. Under tiden jag åt medicin slutade jag med all impulsshopping så jag tror på min lilla teori här om att det handlar om att döva rastlöshet samt öka flödet av dopamin (som det ju sägs att vi med ADHD lider brist av). 

nej precis men gud vad intressant att höra :D

Jag har under alla år skapat mig dramatik, har dte inte vart med killar eller spel (allt från poker till spelmaskiner) shopping eller inredning. det har som inte spelat nån roll VAD jag ägnar min energi på, bara att det är nåt. och just då brinner jag för det.

åh om du bara visste vad glad jag blir av att läsa detta. jag förstår er/dig så väl och din teori. jag har alltid behövt ha nåt. 

jag förstår hur det känns att vakna upp med ångest (tror jag) det var några månader innan jag fick diagnosen "struma" 
Det kändes som en klump i magen av ledsenhet, som att allt var grått och inget roligt, inget att se fram emot. 
Det försvann när jag började medicinera. 

Jag ser mig inte som en slarver däremot, utan mer att jag har för bra koll. Jag vet nästan alltid vart saker och ting ligger. Känns som om att jag har en kalender i huvudet och att mitt huvud ständigt går på högvarv. Slarvig blir jag först om det är nåt som jag inte orkar med eller som jag tycker är tråkigt eller jobbigt. Kan vara rätt slarvig med skoluppgifter och städning tex. 

Jag har varit fram och tillbaka hos vårdcentralen pga trötthet och nedstämdhet osv. Men de hittar inget som vanligt. Allt ser så bra ut jämnt! Har tagit vanliga blodprovet, men vet inte om jag har tagit sköldkörtelprover?  

Ja, helst av allt vill jag ju bara dra täcket över mig och sova vidare. Känns som ett helt träningspass psykiskt att bara ta sig upp ur sängen! Så jag är typ trött redan innan jag klivit upp ur sängen. Sedan är jag trött hela dagarna och när jag ska sova kan jag inte sova. Mitt huvud går på högvarv och jag är rastlös...suck! :P

Hur funkar det med diabetes?? Jag har just fått diabetes nämligen, men den är påkommen så tidigt (iom graviditet) att jag inte tar sprutor eller så än, men jag bävar för att glömma sprutorna, osv men framför allt för att glömma äta. Det gjorde jag massor av gången när jag tog insulin under graviditeten, men då tog jag inte så mycket insulin att det skulle kunna bli allvarligt. Fick be en flygvärdinna om choklad innan start för att jag fick känning och skämdes enormt när jag fick reprimander om at alltid ha med något att äta =/