ADD symptom hos vuxna

Vet du vad jag tänker? Att få en diagnos behöver inte innebära att du per automatik får medicin, samtidigt är det ju så att du kan säga nej tack till medicin. Du bestämmer själv hur du vill göra!

Detta är absolut ingen propaganda emot medicin, men jag tror att det finns så många vägar att lära sig att leva med sina svårigheter och att faktiskt må bättre. Och att alla behöver olika saker...

För mig är en diagnos ett sätt att kunna ta sig vidare. Ett sätt att få reda på att jag faktiskt inte är så fel ute alla gånger, att det finns saker inom mig som jag inte rår för! För mig blir det då lättare att acceptera min verklighet, inte känna mig så ensam och att kunna göra något åt saken.

Sen är det ju rent krasst så att det är lättare att få hjälp inom sjukvård/habilitering/andra instanser om man har "rätt" bokstäver på ett papper. Det är i och för sig säkert ockå olika beroende på var man bor och vem man är, men för mig har det blivit en helt annan grej sen jag fick papper på GAD och OCD.

Jag vet att mina bokstäver kanske lutar mer åt ADD än åt GAD, eller en kombination av båda... Men för mig är det skit samma. Bara jag har något konkret att läsa fakta om och att kunna dela med andra. För nu, när jag vet att "det är något med mig" så har jag kunnat riva min fasad och börjat kunna plocka fram del efter del av mig som tillsammans ska bli något slags pussel. Jag lär känna alla delar av mig själv och kan då jobba på att acceptera även det som inte är toppen och lära mig att leva med det. Med hjälp av en massa terapi och jävlar anamma går det faktiskt bra för mig!

Kanske får jag en ADHD/ADD diagnos framöver, kanske leder det till att jag kommer börja äta medicin som är anpassad för dessa bokstäver. Tiden får visa det...

jag kan säga att ADHD medicin förändrar inte personligheten, den gör en mer samlad bara. Ätit min bara en vecka nu och jag känner redan skillnad.  Jag tänkte på det idag, jag kunde läsa i en tidning i väntrummet på psyk :O aldrig hänt innan typ ..haha

Hhmm.. tror inte jag förstår riktigt.

Vi håller på och försöker byta våran hyresrätt och alla som har gjort detta vet att det är tidskrävande och tar mycket tid. Jag å andra sidan kan priotera bort saker bara för att få kolla av mina annonser och mail. Jag kan sitta lääänge framför datan under en och samma dag. en annan vettig människa skulle förmodligen kolla av ca 1-2 ggr på en dag medan jag kollar av minst 10ggr gärna mer. Blir helt uppslukad av detta, tar reda på massa info mm.

Som sagt jag är inte tonåring längre samt fått två barn så min självinstinkt har med åren vuxit. Jag har lärt känna mig själv bättre vilket har fått mig att fundera kring ADD. Allt började när jag skulle läsa på om Asperger då en i släkten har denna form samt att jag studerar till lärare och läser om diagnoser titt som tätt beroende på vilken kurs jag läser.

ang. att få diagnos mm. egentligen är det inte jätte viktigt fö rmig att få diagnosen. Men då min man framför allt mår dåligt och är oroloig över mitt tvångsbeteende samt att det vore skönt att få uppleva ett "lugn". Vilket jag gör framför tv.n eller datorn, men där kan jag ju inte sitta hela tiden. Vill sammtidigt göra en MASSA saker.  

Usch har inte kommit för mig att ringa vårdcentralen än, vet iofs inte heller vad jag kommer att få för hjälp. Terapi och medicin har ju inte hjälpt innan så varför ska det hjälpa nu?

Har en en del tentor nu också i skolan och jag är tokstressad! Lyssnar på föreläsningar men i samma sekund som jag hört vad som sagts har jag glömt det, känns som om något är fel på min hjärna =(. Förstår knappt vad jag läser, även om jag läst ett kapitel 5 ggr så går det inte in. Finns det något sätt att byta hjärna på? Är less på min nu! =(

testat centrastimulerande medicin för din koncnetration?

Jag vet inte. Har mest fått antidepressiv medicin utskrivet.

Vill mest säga hej till nya ansiktet, hallå igen till gamla, hängde en del i tråden förrut. Jag gick till min vårdcentral i Örebro och pratade, och fick en remiss på misstänkt adhd/add. Jag hörde aldrig nått mer ifrån dem, kanske för att jag fortfarande köar, kanske för att jag missade en "medan du väntar kurator tid"' , kanske för att jag flyttat och bytt kommun jag vet inte. Förrutsättningarna har förändrats. Jag skulle gärna för mitt eget bekräftelsebehov få svart på vitt att jag har rätt, att det är add, och jag skulle gärna prova att nyttja medicinering om det skulle hälpa mig. Men med flytt och allt. Försäkringar skall fixas med, hur ser dom på adhd? Jag är arbetslös nu, hur ser arbetsgivare på adhd? Min mor rådde mig att vänta med adhd utredning och ev. diagnos för att det känns onödigt på papper om jag iaf vet själv att jag har det. Hellre vänta på en anställning och sedan utredas, en får ju inte avskeda någon som gör sitt jobb, bara för att de har en diagnos, right? Jag vet inte vad jag vill ha sagt egentligen. Bara berätta läget, bli dealaktig i tråden igen, då jag fortfarande tror att jag har det, brist på bevis till trots.

antideppressiv medicin när inte centralstimulerande.. jag menar Adhd medicin som Concerta och dylikt. Hur länge sen är det du ställde dig i kö. Jag fick köa ett år till utredning. Jag tror inte en arbetsgivare har nåt att säga om adhd, du är väl inte skyldig direkt att påpeka din diagnos om det inte påverkar ditt jobb?

Jo jag vet att det inte är samma sak. Men jag har ingen kontakt med psykvården nu så det lär ju dröja innan jag får någon vård. Nej usch är trött på livet nu. Jag vet ju att det är något "fel" på mig men jag får ju ingen vård nånstans ifrån. Psykvården i min kommun har tröttnat på mig så dit kan jag inte ringa och vårdcentralen här suger också. Jag får helt enkelt försöka leva med problemen (som jag iofs gjort nu i flera flera år!)

Men varför har de tröttnat? vad säger de om du vill ha en utredning?