<
div class="quote"><
div class="quote-nick">TjockKatt skrev 2010-12-11 14:06:19 följan
de:
div>Pilleriet, och ryckeriet är ju ett tvångssyn
drom. Man gör
det för att lätta på ångesten. Jag tror
de flesta pillar på sårskorpor och ojämnheter,
det är ganska normalt. Skillna
den för en me
d dermatillomani är att man inte kan låta bli,
det blir ångestrelaterat. Jag tror inte "vanliga" människor pillar bort fö
delsemärken i ansiktet och får stora ärr, river bort skorv, exem osv på sina barn, gör sig själva illa för att få en sårskorpa att pilla på osv. Folk som själv
diagnoserar sig själva förstår ofta inte skillna
den mellan tvång och någonting man gör frivilligt och som påverkar hela livet. Tex att jämföra flätning av hår me
d tvångsmässigt ryckan
de så pass att man ser ut som fan i håret och ansiktet och inte vågar gå ut och me
d det utvecklar social fobi. Jag kan bli lite irritera
d på sånt.
Menar inte att peka ut någon nu, mest någonting som stör mig i allmänhet. Ungefär som att jämföra en som uppskattar knäckebrö
d på morgonen och blir sur om
dom behöver nöja sig me
d en torr limpa me
d folk som bryter ihop och får ångest av att inte genomföra tusen olika tvångshan
dlingar varje morgon vilket innebär att
dom måste gå upp jätteti
digt för att hinna me
d alla tvångsbeteen
den och se
dan inte hinner me
d någonting annat i livet, arbete, relationer osv. Folk tar för lätt på vissa allvarliga psykiska tillstån
d och blan
dar ihop
det me
d personlighets
drag och personliga vanor.
div>Jag förstår hur
du menar och jag kan också bli irritera
d på så
dant. Men i många fall, eller för att ta mig själv just nu, så han
dlar
det om att jag är så absorbera
d av allt som rör ADHD, försöker hitta svar på varför saker och ting är som
dom är etc och
då kan
det nog lätt bli så att man (läs jag) läser in väl
digt mycket i allt man läser,ser och hör, känner igen sig och börja fun
dera på om
det är
det man själv li
der av. Jag menar ju inte att förringa problemen för
de som verkligen, verkligen li
der. Det skulle jag al
drig göra, åtminstone inte me
dvetet. Jag tycker att alla har rätt att få känna, tänka, un
dra och ifrågasätta och att sorg och smärta egentligen inte går att jämföra. Vem kan egentligen säga att Börje 42 som förlorat sina två barn i en bilolycka särjer eller li
der mer än Åsa 21 som nyss fått sparken från sitt favoritjobb? Ok,
dåliga jämförelser men jag tror att min poäng än
då når fram
![Gla<span class=]()
d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" loading="lazy" bor
der="0" alt="Gla
d"> Sen att jag kan känna en viss irritation när människor slänger sig me
d begrepp som
depression och ångest... te.x: Åh jag fick en
depression igår när Ica ha
de slut på Marabou mjölchokla
d... tycker jag som haft en riktigt och allvarlig
depression kan kännas så
där. Men samti
digt förstår jag ju att
det har me
d okunskap att göra eller bara fel or
dval och inget att gå in i mer.