ADD symptom hos vuxna

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Madde) skrev 2010-12-13 10:31:35 följande:div>Ja fy, datorn är hemsk! Numer startar jag den bara när jag ska betala räkningar eller göra nått viktigt. Men nu hamnade jag här ändå, skulle söka efter nummer på eniro.. EJ gjort det än.. Tänker på det.. men gör det inte.. nähe.. istället startar jag en blogg som jag inte vet hur man gör med!!

Ja, jag ringde VC idag och ska träffa min läkare på torsdag. Framsteg!
Jag har pratat med karln min.. och han säger ibland att han har det, skämtsamt men han menar allvar. Jag har sagt att han borde kolla upp det, men han är nog rädd.. Han säger att han inte vill veta om han har det. Som jag har kämpat för att vi ska få det att funka.. Och det slog mig som en käftsmäll imorse att det kanmske inte gör det för att vi båda har bokstavsproblem.. Men älskar han mig och vill göra nått åt det så ska han söka hjälp också.. Jag är typ 80% säker på att han har det..

Det värsta nu när jag har barn är ju att man måste laga mat varje dag.. jag har en enorm tur att jag bor bredvid min mor, så vi har en gemensam matkassa och lagar mat tillsammans.. annars skulle jag inte få det gjort.. Det är mitt största problem..
Och att fara och handla.- vilken pärs.. börjar min son gnälla, bara lite..så är det kört.. och jag blir stressad, arg, upprörd, och känner mig som en 10åring, man står mitt i en mataffär och tappar totalt greppet bland allt folk.. som såklart ser mig som en vuxen.. men jag står som en 10åring och stampar med fötterna och får tårar i ögonen..

Och när vi skulle gå å rösta.. så fattade jag inte alls hur man skulle göra.. mamma försökte förklara och förklara.. jag blev verkligen jättearg och upprörd och skulle skita i det och gå hem.. försöker att inte bli högljudd... jag mena.. jag fyller snart 25 men jag kan inte hantera mig själv i såna situationer..div>Hahahaha, jag gör precis likadant! "Hmm, jag ska nog betala den här räkningen... oj men titta det här var intressant..." två timmar senare inser man att OJ, just det, räkningen...

Killar brukar ha svårare för det där av någon anledning, att söka hjälp. Det är tråkigt, för det är så många som skulle behöva det egentligen.
Jag har som tur var en sambo som älskar att laga mat, och som är duktig på det. Han får laga nästan allt. Veckorna när han jobbar kväll lever jag på rester och snabbmat. Hade en kort period när jag skulle börja med lchf som jag lagade en del mat, men sen tröttnade jag och då gick det inte längre.
Din mamma verkar ju bra för dig iallafall, att få igång och så. Skönt att du har henne. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"><div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>

<div class="quote"><div class="quote-nick">TjockKatt skrev 2010-12-13 10:54:21 följande:div>Hahahaha, jag gör precis likadant! "Hmm, jag ska nog betala den här räkningen... oj men titta det här var intressant..." två timmar senare inser man att OJ, just det, räkningen...

Killar brukar ha svårare för det där av någon anledning, att söka hjälp. Det är tråkigt, för det är så många som skulle behöva det egentligen.
Jag har som tur var en sambo som älskar att laga mat, och som är duktig på det. Han får laga nästan allt. Veckorna när han jobbar kväll lever jag på rester och snabbmat. Hade en kort period när jag skulle börja med lchf som jag lagade en del mat, men sen tröttnade jag och då gick det inte längre.
Din mamma verkar ju bra för dig iallafall, att få igång och så. Skönt att du har henne. dth="15" height="15">div>Haha åh, jag började med lchf jag med! I en vecka! sen tröttnade jag med! Jag var supermotiverad när jag började..
Ja, jag har verkligen tur! Verkligen..
Man måste ha en stöttepelare.. det har jag inte i min karl. Nån som får en på bra humör och som får upp stämningen när man är låg och det ser ut som "hej kom å hjälp mig" här hemma.. nån som förstår..
Men det är inte lätt att förstå nån annan när man inte förstår sig själv.. . ja många skulle behöva det..
Många som skäms också.. jag blir så stolt över min bror som är öppen med det.. så vuxet.

jag fick höra en gång, eller, vi har vart på många föreläsningar om ADHD via attention, och nån berättade en gång om en kille som fick diagonesen i vuxen ålder, han började med tabletter mot det och ja, fick ordning på livet.. MEN.. eftersom han hade blivit så van att hantera det på sitt sätt så visste han inte hur han skulle göra med sitt nya liv..så han slutade och fortsatte som han gjorde.. för han det visste han nått om.. synd sånt där.

Undrar lite över hur concerta fungerar, är det den vanligaste medicinen mot add/adhd
Finns det fler? är det mycket biverkningar?

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (hmm) skrev 2010-12-13 11:39:27 följande:div>Undrar lite över hur concerta fungerar, är det den vanligaste medicinen mot add/adhd
Finns det fler? är det mycket biverkningar?div>Googla concerta+fass. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy">
Ja det finns fler, strattera och ritalin bland annat.<div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>

<div class="quote"><div class="quote-nick">TjockKatt skrev 2010-12-13 11:41:54 följande:div>Googla concerta+fass. dth="15" height="15">
Ja det finns fler, strattera och ritalin bland annat.div>har kollat nu, stod väldigt mycket Men det ska bara ges till barn och ungdomar mellan 6-18 år ej till vuxna?? är det inte vuxna här inne som tar concerta eller ritalin?

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (hmm) skrev 2010-12-13 13:17:56 följande:div>har kollat nu, stod väldigt mycket Men det ska bara ges till barn och ungdomar mellan 6-18 år ej till vuxna?? är det inte vuxna här inne som tar concerta eller ritalin?div>Jag tror inte att det är uppdaterat. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Jo det är vuxna här som äter det.<div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2010-12-13 09:29:19 följande:div>Absolut. Men vilka är vi att döma det? Alltså vem kan säga om mitt "lilla pilleri" är handikappande för mig eller inte? Det kan knappast avgöras av någon här i tråden. Likaså det här om det är tvång eller mest av rastlöshet man gör det. Det kan ju inte heller avgöra av någon här, kanske inte ens av personen själv. Många med tvångstankar är ju inte ens medvetna om dom så att när jag skriver att jag brukar "kamma" mitt hår med fingrarna framför tvn ser vissa framför sig kanske hur 3-4 hårstrån lossnar genom det medan det i själva verket kanske ligger som stora tussar av hårstrån där jag suttit. Och DÅ kanske det är så att jag har ett tvång men fortfarande, kan det inte avgöras här och jag har väldigt svårt för när man ska börja jämföra och hålla på eller slänga ur sig saker som underförstått kan tolkas som "Jag har mycket större problem än vad du har så du har ingen rätt att må dåligt". Vem fan kan avgöra det då? Inte någon här i alla fall.div>Tja, jag vet inte riktigt. Jag vill inte vara hård, men jag tycker det är lite märkligt ändå hur människor kommer på att de har ADHD för de har lite småbekymmer hit och dit, men som ändå lyckats ta sig genom livet på ett ganska normalt sätt. Som inte förrän i vuxen ålder kommit på att "Oj, jag städar ju inte direkt mycket, jag skjöt upp pluggandet, jag är ganska förvirrad och har knappt något tålamod" och ändå sitter de där med en hyfsad skolgång i ryggsäcken, arbete, hus och barn utan att ha haft några större utsvävningar i livet. Jag menar VERKLIGEN INTE dig, det måste jag poängtera. Men generellt har det ju blivit en poppisdiagnos och jag tycker att många drar i ADHD-växeln lite väl snabbt för att det vore en bra förklaring, när det kan vara andra problem som ger vissa symptom av liknande karaktär.

Jag känner ofta såhär: Jaha, okej. Om det är ADHD vissa då har, vad fan är det då för extrem hjärnskada jag drabbats av? Å andra sidan, om det är ADHD jag har, kan jag då skriva såhär pass korrekt språkmässigt?

Det må låta bittert. Men jag är bitter. Inte direkt på människor som lägger anspråk på att ha ADHD, vården idag är under all kritik och ALLA borde VERKLIGEN få adekvat hjälp. INGEN ska behöva må dåligt. MEN!?!

Men...

Men jag vet inte vad andra har för livshistoria, den framgår ju inte här. Så jag ska egentligen bara knipa käft. Men det är jobbigt, det också, när man bara vill vrålskrika ut sin desperata frustration.

Oj, nu har jag samtidigt som jag sitter här rivit sönder stora sår över kroppen (och ätit upp skorporna, etc) så jag antar att jag borde tvätta händerna. Jag bär ju på blodsmitta efter att ha varit sprutnarkoman, och det vore kanske inte så bra om jag råkar röra vid någon/något då. Men nej, det svider för mycket för mina händer är totalt såriga av eksem, så jag skiter i det.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (fått diagnos) skrev 2010-12-13 17:44:43 följande:div>Tja, jag vet inte riktigt. Jag vill inte vara hård, men jag tycker det är lite märkligt ändå hur människor kommer på att de har ADHD för de har lite småbekymmer hit och dit, men som ändå lyckats ta sig genom livet på ett ganska normalt sätt. Som inte förrän i vuxen ålder kommit på att "Oj, jag städar ju inte direkt mycket, jag skjöt upp pluggandet, jag är ganska förvirrad och har knappt något tålamod" och ändå sitter de där med en hyfsad skolgång i ryggsäcken, arbete, hus och barn utan att ha haft några större utsvävningar i livet. Jag menar VERKLIGEN INTE dig, det måste jag poängtera. Men generellt har det ju blivit en poppisdiagnos och jag tycker att många drar i ADHD-växeln lite väl snabbt för att det vore en bra förklaring, när det kan vara andra problem som ger vissa symptom av liknande karaktär.

Jag känner ofta såhär: Jaha, okej. Om det är ADHD vissa då har, vad fan är det då för extrem hjärnskada jag drabbats av? Å andra sidan, om det är ADHD jag har, kan jag då skriva såhär pass korrekt språkmässigt?

Det må låta bittert. Men jag är bitter. Inte direkt på människor som lägger anspråk på att ha ADHD, vården idag är under all kritik och ALLA borde VERKLIGEN få adekvat hjälp. INGEN ska behöva må dåligt. MEN!?!

Men...

Men jag vet inte vad andra har för livshistoria, den framgår ju inte här. Så jag ska egentligen bara knipa käft. Men det är jobbigt, det också, när man bara vill vrålskrika ut sin desperata frustration.

Oj, nu har jag samtidigt som jag sitter här rivit sönder stora sår över kroppen (och ätit upp skorporna, etc) så jag antar att jag borde tvätta händerna. Jag bär ju på blodsmitta efter att ha varit sprutnarkoman, och det vore kanske inte så bra om jag råkar röra vid någon/något då. Men nej, det svider för mycket för mina händer är totalt såriga av eksem, så jag skiter i det.div>Låter inget kul dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Har själv varit sprutnarkoman fick blodsmitta, men behandlades för det för 3 år sen med gott resultat. Har en tragisk uppväxt och har alltid varit annorlunda. har gått hos terapeuter och psykologer i många år, har redan 3 diagnoser på mig som jag inte tycker känns helt 100 så nu har jag äntligen fått fram att jag vill att dom kollar ADD/asperger. Har som sagt ingen diagnos på det än men förstår din frustration över att många slänger ur sig massa symtom som i bland kanske kan vara "normalt" ( Menar ingen härinne nu, men i verkliga livet) Sen vet man ju inte iofs hur andra upplever sig själva-
Jaja hoppas nån fattar vad jag menar, snurrar till det för mig själv och vet inte riktigt hur jag ska formulera mig.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (hmm) skrev 2010-12-13 18:06:56 följande:div>Låter inget kul dth="15" height="15"> Har själv varit sprutnarkoman fick blodsmitta, men behandlades för det för 3 år sen med gott resultat. Har en tragisk uppväxt och har alltid varit annorlunda. har gått hos terapeuter och psykologer i många år, har redan 3 diagnoser på mig som jag inte tycker känns helt 100 så nu har jag äntligen fått fram att jag vill att dom kollar ADD/asperger. Har som sagt ingen diagnos på det än men förstår din frustration över att många slänger ur sig massa symtom som i bland kanske kan vara "normalt" ( Menar ingen härinne nu, men i verkliga livet) Sen vet man ju inte iofs hur andra upplever sig själva-
Jaja hoppas nån fattar vad jag menar, snurrar till det för mig själv och vet inte riktigt hur jag ska formulera mig.div>Jag tror att jag fattar precis hur du menar.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (fått diagnos) skrev 2010-12-13 17:44:43 följande:div>Tja, jag vet inte riktigt. Jag vill inte vara hård, men jag tycker det är lite märkligt ändå hur människor kommer på att de har ADHD för de har lite småbekymmer hit och dit, men som ändå lyckats ta sig genom livet på ett ganska normalt sätt. Som inte förrän i vuxen ålder kommit på att "Oj, jag städar ju inte direkt mycket, jag skjöt upp pluggandet, jag är ganska förvirrad och har knappt något tålamod" och ändå sitter de där med en hyfsad skolgång i ryggsäcken, arbete, hus och barn utan att ha haft några större utsvävningar i livet. Jag menar VERKLIGEN INTE dig, det måste jag poängtera. Men generellt har det ju blivit en poppisdiagnos och jag tycker att många drar i ADHD-växeln lite väl snabbt för att det vore en bra förklaring, när det kan vara andra problem som ger vissa symptom av liknande karaktär.

Jag känner ofta såhär: Jaha, okej. Om det är ADHD vissa då har, vad fan är det då för extrem hjärnskada jag drabbats av? Å andra sidan, om det är ADHD jag har, kan jag då skriva såhär pass korrekt språkmässigt?

Det må låta bittert. Men jag är bitter. Inte direkt på människor som lägger anspråk på att ha ADHD, vården idag är under all kritik och ALLA borde VERKLIGEN få adekvat hjälp. INGEN ska behöva må dåligt. MEN!?!

Men...

Men jag vet inte vad andra har för livshistoria, den framgår ju inte här. Så jag ska egentligen bara knipa käft. Men det är jobbigt, det också, när man bara vill vrålskrika ut sin desperata frustration.

Oj, nu har jag samtidigt som jag sitter här rivit sönder stora sår över kroppen (och ätit upp skorporna, etc) så jag antar att jag borde tvätta händerna. Jag bär ju på blodsmitta efter att ha varit sprutnarkoman, och det vore kanske inte så bra om jag råkar röra vid någon/något då. Men nej, det svider för mycket för mina händer är totalt såriga av eksem, så jag skiter i det.div>Förstår vad du menar, tyvärr har jag varken hus, hund eller volvo och har aldrig gått igenom sådant som många kvinnor får göra, aldrig klarat av att plugga då jag är praktiskt lagd istället men ändå sitter man här med sp, haft problem mer eller mindre hela livet och dom flesta man mötte ansåg mig "störd" och när en läkare (ej min ordninarie) oxå nämnde det för ett tag sen så har jag haft svårt att ta in det, det kanske är så, at jag är störd istället för att "bara ha ADD", har så mycket likheter med anonym oj så trodde knappt det var sant, var som att läsa om sig själv, men än så länge väntar jag på utredning men jag kommer nog strunta i det för det är lönlöst, bättre att byta hjärna i så fall. Förlåt för min dåliga formulering, inte ens de är man bra på, suck dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif" width="15" height="15" loading="lazy">