vikt...peppningstråd =)

Måste förresten fråga er tjejer. Hur ni hade gjort... Det är ju så att jag måste söka upp praktik till januari för att kunna få pengar från soc. Min handläggare och jag har kommit fram till att det är bäst för både mig och Filip om vi börjar med 3 timmar om dagen. Så vi har ju ställt oss i kö till dagmamma... Men inte hört nåt. Jag har inte hittat nån praktik än (kan väl säga att det värker i hela mig och inombords vill jag verkligen, verkligen, verkligen, verkligen, verkligen inte lämna bort min son. Jag tycker att det är för tidigt, det har bara varit han och jag, dygnet runt i över ett år). Nåväl.. Vi har inte fått nåt besked huruvida han fått dagis eller dagmammeplats heller o igår hände nåt konstigt. Hehe.. När jag kom hem från promenaden så träffade jag grannen i trappen och hon började gulla en massa med Filip och var allmänt jättetrevlig.. Sen började hon fråga hur allt går o så.. o sen om jag ska börja jobba sen nån gång o så. Så sa jag ja jag ska hitta praktik till januari.. O så frågade hon vad jag skulle göra med Filip då? Så sa jag att vi står i kö till dagmamma, men då sa hon "Jaså, annars är jag ju hemma här varje dag så jag kan ju ta honom. Jag passar ju mitt barnbarn om dagarna när min dotter pluggar. Det gör jag såå gärna o vi är ute mycket o så, o så skulle han ju ha någon att leka med också. Så det gör jag så gärna så." Jag fick fram ett "Jaså jaa.. ja jag kan väl på tänka på det?" "Gör du det" sa hon. Men wuäääääääääääää, hur ska man göra? Det kan ju bli hur bra som helst, men det kan bli katastrof också känner jag! Jag vet inte! Detta är grannen som bor precis under mig, på bottenplan... Åh alltså jag vet verligen inte hur jag ska göra. Dessutom är jag så jävla blyg att jag oftast försöker undvika att prata med folk... O en konstig känsla till kommer faktiskt. Jag blir avundsjuk om hon får ha min son i tre timmar om dagen! Det känns ju jättekonstigt... Jag vet att jag är knäpp, men jag vet verkligen inte hur jag ska göra? Fan vad svårt. O tänk om jag bestämmer mig för att tacka nej... Vad pinsamt. Haha! Tack för att jag fick skriva av mig. P.S. Jag känner ju inte denna kvinna heller...

Theresa: fina bilder men på ett kort läste jag lite väl fort haha läste mofar och gudfar..jag tänkte men va fan det stämmer ju inte

Jahapp tjejer ikväll får man gå i mörkret blåäää va hemskt men kommer nog gå bra =)
Idag ska jag försöka städa lite och få upp lite mera julgrejer skäms för jag har inte satt uåå nederdelen åpå gardinen i köket. dt beror på att jag inte hittar själva ja va det nu heter sånna däöär böjliga gardinlinor..vette fan vart jag lagt dom..suck och stön blir så less på att vara den enda i detta hus som håller ordning och reda..men lyckas ju inte heller med det

Theresa1: Det är samma med mina modellsyskon

VL: Tur att min son är sjusovare. Som jag. Jag har det så jävla bra jag

emmamaria: Hoppas du får komma upp på cykeln. Men kan ni inte ut och gå? Eller hur var det nu.. *glömsk* Sorry!

IB jag skulle ha gjort så att jag skulle ha varit hos dendär grannen nån stund nån dsag lite nu å då få se vad han tycker om de å så. går de bra å dom gillar varandra, skulle jag nogha lämnat honom hos grannen

Katarina:: jag själv skulle satt han på dagis då jag tycker att det är viktigt för barnen att ha mera än en lekkompis och även träffa vuxna..sen har de många stimulerande lejkar också...men jag tyker även att din granne kan ju få vara barnvakt då du behöver det tex nån kväll då du ska simma och så=)

förstår att det känns jätte jobbigt..sen är det helt naturligt att bli svartsjuk och inte vilja lämna bort sitt barn till någon annan..

Sen om du har han på dagis har du ju stor chans att lära känna andra föräldrar och få en bra kontaktkrets=)

men detta är bara vad jag skulle ha gjort...men lycka till i alla fall=)

IB ska försöka gå ut å gå idag.... eftersom han vaknade så tidigt så hinner han nog sova 2 gånger. för nu sover han ganska länge igen men sen ska han nog sove en stund till senare på dagen så då ska jag försöka ta mig ut med vagnen...måste röra på fläsket

ne tjejer nu väntar min nutrilett

God morgon..*mutter*
Idag känner jag mig arg, ledsen och allmänt frustrerad..
Fick igår reda på min löneförhöjning, fick 600:-/mån, inte dåligt... MEN min jobbarkompis (vi är två där jag jobbar) Fick 1400:-/mån!!!!!! Så hon(när jag nu börjar jobba!) kommer att tjäna 600:- mer än mig i månaden, trots att jag har en högre befattning än hon, hör kanske inte hit eftersom vi gör samma jobb och tar lika mycket ansvar.. Så missförstå mig inte nu, jag unnar verkligen henne pengarna, men anser att jag är värd samma! Och inte nog med det, idag när jag ringer FK för att ändra inkomst, så får jag INTE retoraktivt från 1/4 som dom som jobbar, utan jag får först från den dagen avtalet är påskrivet! Fan här blir man straffad för att man skaffar barn, och det komiska i det hela är att jag jobbar på en förskola, som alltså gynnas av att fler barn föds! Så i dag känns det som att jag skiter i ALLT!*suck* Blir så himla trött på mig själv oxå som ältar sånt här!!!!
Tack för att ni orkade läsa!
Sussi

emmamaria: Ja, men jag är ju så blyg att jag mår dåligt... Det är helt knäppt.

TL: Jo, men det är så att jag inte har något körkort utan jag kommer få gå till fots o lämna honom där det nu blir. O de två dagis vi har här ligger båda långt bort, plus att jag i så fall måste försöka få en praktik i närheten av det eftersom jag måste gå till praktiken också. Så att praktiskt taget ha honom hemma tycker jag känns bra. O han är ju bara 14 månader då och har bara haft en extremt lugn tillvaro här med mig så skulle det kanske bli en för stor förändring med dagis och massor av folk. Jag kan också tänka att det vore en bra övergång att vara hos grannen med barnbarnet som är nåt år äldre än Filip och sen kanske senare gå över till dagis. Men samtidigt kanske han borde gå till dagis redan nu då... Åh fy fan vad svårt det är. Jag vill inte lämna honom alls. Jag får panik bara jag tänker på det.

Marsmamma: NEJ vad arg jag blir Det där är verkligen inte orättvist Grrrrrrrrrr... Fan jag blir också irriterad. Det är så orättvist!

Men snälla skit inte i allt... Kanalisera ilskan till nåt bra istället! Som att träna eller promenera eller planera nån god nyttig maträtt som du aldrig ätit innan, ELLER NÅT! Skit inte bara i allt!