Satslära

Nu blev jag förvirrad igen. =) Jag glömde subjekt och predikat i bisatsen, eller jag visste snarare inte att man gjorde så. Men isåfall finns ju subjektsledet

många småvatten, kärr och dammar.

Huvudord har jag fattat är det finita verbet (eller första verbet i verbkedjan) i predikatsledet - i detta fall alltså har (huvudord) och dikats (direkt objekt).

Vad är då "många" i subjektsledet?

Är det finita verbet huvudord? Det där gör mig förvirrad. När jag försökte läsa om det i Hultman står det iofs att det strider mot den grammatiska traditionen och intuitionen... Men jag tolkar det ändå som att det lexikatlisk tunga verbet är huvudverb, ordet huvudord stod inte i den biten... Har du en sida att hänvisa till?

Många måste väl vara ett attribut till subjktsledets huvudord, men ordet attribut använde ni ju inte... Gradadverbial?

Nej, jag har ingen hänvisning eftersom det kommer från föreläsningarna, men det är så hon har förklarat det. Varje fras har ju såklart ett huvudord och beroende av vad det är för fras så är det antingen verb, substanstiv, adjektiv eller något annat. Men som jag har fattat så blir ju det subjektsledet i bisatsen och huvudordet i predikatsledet är åtminstone första verbet.

Grejen är att jag tyvärr inte kan grunderna tillräckligt bra för att motivera, utan det är bara vad vi lärt oss, men jag ska fråga om det här på seminariet sen.

Gradadverbial låter vettigt, och borde falla under fria adverbial. Tror inte vi behöver kunna alla adverbial i den här kursen.

Det där med huvudordet i predikatsledet tycker jag att du ska fråga om. Jag har alltid lärt mig att det är det lexikaliskt tunga verbet som är huvudverb, det finita verbet är ju viktigt på andra sätt men är inte så betydelsebärande i sig.... Berätta vad de säger på seminariet!

Fria adverbial alltså, så många roliga namn det finns. Har ni blivit tillsagda att det är fel att säga predikatsfyllnad också? Härligt när man får lära sig en sak i grundskolan och sedan får höra på universitetet att det är fel, att det heleter subjektiv och objektiv predikativ i stället.

Själv läser jag just nu engelska d, enligt gamla systemet, alltså fjärde terminen, på distans på högskolan i Halmstad. Just nu är det en grammatikkurs baserat på ett sysätt som handlar mer om hur vi använder språket i praktiken än smådelar. Just nu är det modalitet, olika sätt att uttrycka säkerhet, frekvens osv. Dessutom på engelska. Och flera ord kan betyda samma saker och skrivs ibland med liten bokstav och ibland med stor, för att förtydliga vilken av betydelserna som åsyftas. Lagom förvirrande! Men det ska nog gå det också.

Har ni salstenta på den här kursen, eller? Själv ska jag skriva hemtenta, känna lite lugnare men samtidigt tycker jag att det är mer pinsamt att inte bli godkänd på en hemtenta, man har ju inga ursäkter liksom. Dessutom jobbar jag heltid på det, så jag är lagom stressad just nu. Men det är väl därför min förkylning kom, så jag ska kunna slappna av lite. Jag passar på att använda sjukskrivningstiden till plugg.

Jag tänkte bege mig ut för att handla mat nu, men berätta hur det går på seminariet och återkom med fler frågor, jag finns här på FL under dagen!

MrsMommy skrev 2010-10-25 10:52:43 följande:

Det där med huvudordet i predikatsledet tycker jag att du ska fråga om. Jag har alltid lärt mig att det är det lexikaliskt tunga verbet som är huvudverb, det finita verbet är ju viktigt på andra sätt men är inte så betydelsebärande i sig.... Berätta vad de säger på seminariet!

Fria adverbial alltså, så många roliga namn det finns. Har ni blivit tillsagda att det är fel att säga predikatsfyllnad också? Härligt när man får lära sig en sak i grundskolan och sedan får höra på universitetet att det är fel, att det heleter subjektiv och objektiv predikativ i stället.

Själv läser jag just nu engelska d, enligt gamla systemet, alltså fjärde terminen, på distans på högskolan i Halmstad. Just nu är det en grammatikkurs baserat på ett sysätt som handlar mer om hur vi använder språket i praktiken än smådelar. Just nu är det modalitet, olika sätt att uttrycka säkerhet, frekvens osv. Dessutom på engelska. Och flera ord kan betyda samma saker och skrivs ibland med liten bokstav och ibland med stor, för att förtydliga vilken av betydelserna som åsyftas. Lagom förvirrande! Men det ska nog gå det också.

Har ni salstenta på den här kursen, eller? Själv ska jag skriva hemtenta, känna lite lugnare men samtidigt tycker jag att det är mer pinsamt att inte bli godkänd på en hemtenta, man har ju inga ursäkter liksom. Dessutom jobbar jag heltid på det, så jag är lagom stressad just nu. Men det är väl därför min förkylning kom, så jag ska kunna slappna av lite. Jag passar på att använda sjukskrivningstiden till plugg.

Jag tänkte bege mig ut för att handla mat nu, men berätta hur det går på seminariet och återkom med fler frågor, jag finns här på FL under dagen!

Du, nu är mitt huvud alldeles för grötigt så jag vet inte ens vad predikativ är. :D

Läser på distans och vi har ingen salstenta, som TUR är. Det hade jag inte klarat. Campusstudenterna har salstenta men man får visst ha med föreläsningspapperen. Fem timmar är tentan och JA det skulle ju vara lite pinsamt att inte klara det när man kan sitta hemma, fråga folk, kolla i Hultman, googla och göra allt möjligt. Men jag får hjärnsläpp varje gång jag får en ny uppgift så vi får väl se. I vanliga fall brukar jag få VG på de flesta kurser så jag är inte så van vid att det ska vara såhär... trögt. =) Hehe.

Jag pluggar som tur var bara. Inget jobb. Däremot är jag gravid, vilket iofs inte är så jobbigt men alla hormoner gör inte saken bättre. Såhär frustrerad som jag känt mig under de här veckorna har jag aldrig varit förut. Hehe. Sen tycker jag faktiskt inte att hjärnan fungerar som vanligt under graviditet. Koncentrationen, den lilla förmågan jag hade, verkar vara som bortblåst.

Men jag tycker du har hjälpt mig att reda ut lite, du ska ha tack. Nu ska jag vila huvudet i två timmar tills seminariet men jag LOVAR att jag kommer återkomma med fler frågor. =) Tack för hjälpen så länge.

Ah, skönt att ni får ha pappren till hands i alla fall, så slipper du allt memorerandet.

Jag är också gravid, men har inga direkta hormorutbrott ännu, inget jag själv märkt av själv i alla fall. Men det är tänkt att jag ska skriva d-uppsats på distans under våren och jag ska ha barn runt midsommar, så vi får väl se hur det går... :-P

Hoppas seminariet blir givande! Förresten, hur har ni seminarier om det är på distans? Via nätet?

Oj, här har det hänten del sedan sist. Först och främst: nej, jag har inte blandat ihop fraser och satser. Det är sant att man inte tar ut fraser i satsanalysen, men eftersom leden består av fraser är det rimligt att man behandlar dem som sådana.

Jag tror inte man ska överdriva skillnaderna mellan olika grammatikor; grundstrukturen är densamma. Kanske några exempel kan belysa:

Den vackra solen lyser inte under den mörka natten.

Att "Den vackra solen" är subjekt(sled) är givet. Hultman skulle sedan säga att "lyser under den mörka natten" är predikatsled och att "inte" är satsadverbial. Många som lärt sig grammatik skulle istället säga att "lyser" är predikat och att "under den mörka natten" är ett tidsadverbial. Men grejen är att det gör Hultman också; skillnaden är att han ser tidsadverbialet som en bestämning inom verbfrasen. För efter den primära satsanalysen, där man tar ut satsled, kan man göra en sekundär, där man bryter ner fraserna i sina bestämningar (det är där termer som huvudord och attribut kommer in).

Som jag förstått det är verbfrasen allt utom subjekt och satsadverbial. Personligen gillar jag inte detta sätt att bedriva satsanalys; jag tycker det är bättre att behandla objekt och adverbial som egna satsled snarare än bestämningar. Jag föredrar även att ta ut både finit och infinit verb.

Snabbt lite om attribut.Olika fraser har olika attribut men vi kan börja med nominalfrasen (som kanske utgör satsens subjekt).
"De små grodorna som bor i den mörka skogen".

De - artikel
Små - adjektivattribut
grodorna - huvudord
som bor i skogen - satsattribut

Sedan kan man analysera satsattributet i termer av subjekt, predikat och såvidare.

Bra beskrivet, mindless! Vilken sorts lingvistik har du läst? Svenska? Engelska? Blir bara nyfiken...