• Anonym

    Skulle du förlåta din syster om hon inte kom på din sons begravning?

    För några år sedan avled min son, och jag hamnade i en slags chock. Vi (min man och jag) planerade sonens begravning och valde att hålla den väldigt liten och intim, bara närmaste familjen, jag orkade inte med fler. Jag har en syster och en mor och en far som fortfarande är i livet, så de var bjudna samt min mans familj, hans mamma och pappa.

    Min syster valde att inte komma, hon hävdade att hon hade en viktig tenta som hon behövde ta och hon kunde därmed inte delta, istället skulle hon komma på urnsättningen. Just då var jag i chock och orkade och ville inte ta konflikten, sorgen tog upp all min energi och att ta mig ur sängen på morgonen och andra vardagliga ting. Sagt och gjort så kom hon inte men valde att delta i urnsättningen en månad senare, och jag trodde att jag var ok med detta.

    Under åren som har gått sedan dess har jag dock funnit mig bli mer och mer irriterad på hennes ego. Hon är lillasyster och har alltid varit mammas och pappas lilla gullunge, vi har alltid tvingats ta hänsyn till henne och hennes känslor, hon är nämligen "otroligt känslig", mina föräldrars favorituttryck. Det skiljer ett antal år mellan oss också så vi har aldrig varit särskilt tighta.

    Nu har jag iaf kommit på att jag är otroligt bitter och ledsen och besviken över att hon inte kom på min sons begraving, självklart finns det fler händelser som fått mig att känna på detta sätt, men just det här väger tyngst. Det finns omtentor, hon valde att prioritera sin tenta framför min sons begravning och jag varken kan eller vill förlåta detta. Överreagerar jag, hur skulle ni tänka?

    Just nu har jag sagt upp all kontakt med henne, jag orkar inte med henne, och samtidigt är jag djupt olycklig för det här, hur går jag vidare?

  • Svar på tråden Skulle du förlåta din syster om hon inte kom på din sons begravning?
  • Anna Paulita

    Ja, det skulle jag. Men jag är en förlåtande natur, är inte typen som orkar ha oföruträtter med folk till höger och vänster. Jag kan ju egentligen omöjligen säga hur jag skulle uppleva din situation då jag inte har förlorat ett barn som jag behövt begrava. Men jag hade nog, tror jag, känt att jag velat ha kvar de personer i mitt liv som finns där. Så kände jag iallafall efter min pappa trotts att det fanns de som sårade mig när han dog. (genom att inte finnas där)

    Som student vet jag också att det kan hänga på en tenta för att få studiemedel, hon kanske hade andra missade poäng och verkligen var tvugen att klara tentan för att kunna gå vidare i sina studier.

    Jag tror att det kommer ta mer energi av dig att vara arg på henne och sluta henne ur ditt liv än att förlåta henne. Har ni pratat om den nu i efterhand? Har du förklarat hur du känner?


  • Ramborg

    Frågan i TS var om JAG hade kunnat förlåta min syster.

    Ja, absolut. Eftersom jag och min syster har en mer okomplicerad relation än TS och hennes syster. Hade min syster skyllt på nåt så fånigt som en tenta för att avstå från en begravning, hade jag tolkat det som att hon inte klarade av att delta av något gott skäl. Hon skulle kommit om hon kunnat eftersom hon är min syster.

    Men i TS fall verkar det svårare.

  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-08 09:07:35 följande:
    Nu har jag läst alla inlägg och jag vill tacka för allas åsikter, även om vissa uppenbarligen har svårigheter med att förstå och känna empati för en som förlorat ett barn. Självklart är vi alla olika med olika bagage och relationer till våra familjer, vilket präglar hur vi ser på omgivningen och situationer, jag respekterar allas ställningstaganden i frågan.

    Vad gäller att vara student så handlade det om en kurs på 5 poäng, det var nämligen innan man införde 7,5 poäng, så det handlade inte om en juridikkurs på 30 poäng, då hade jag självklart varit mer förstående. Jag är själv student nämligen och väl insatt i hur reglerna ser ut. Detta skedde också innan åtstramningarna i somras, vilket de som läser TS skulle ha lagt märke till. 

    Klassfrågeperspektivet tänker jag inte ens bemöda mig med att svara, det är irrelevant.

    Som några har uppmärksammat så vill jag inte känna såhär, jag vill att hon ska ha en del i mitt och mina barns liv, därför vill jag också komma över denna ilska jag känner. Mina barn älskar henne fastän hon svikit dem ett flertal gånger, och jag vill självklart att de ska älska henne, vi är en familj och i min familj är sånt viktigt.
    Att man avstår en begravning behöver inte betyda att man har brist på empati. Alla klarar inte av begravningar. Anser du att andra är skyldiga att delta även om det betyder att de själva far väldigt illa av det?
  • Majki01

    Om jag får tycka och tänka så kan jag tycka att din syster är en jävla idiot.. Familjen ska alltid finnas där för en.. Speciellt under begravningar som är mycket tuffa tider..

    Hade någon av mina syskon inte närvarat på Fassans begravning så hade dom inte varit mina syskon längre.

    Du gör ju helt rätt att bryta upp med din syster! Stå på dig du gör rätt och hon har verkligen gjort fel.

  • Syster Luring
    Anonym skrev 2010-11-08 09:30:36 följande:
    Tack för ditt inlägg, och det är precis så som du beskriver situationen med din lillasyster som jag har det med min. Jag beklagar att din pappa är sjuk och jag hoppas att han kommer att bli frisk.
    Tack.
    ♕ Stolt mor till prins August -95 & prins Edvin -09 ♕
  • Anonym
    Majki01 skrev 2010-11-08 09:50:14 följande:
    Om jag får tycka och tänka så kan jag tycka att din syster är en jävla idiot.. Familjen ska alltid finnas där för en.. Speciellt under begravningar som är mycket tuffa tider..

    Hade någon av mina syskon inte närvarat på Fassans begravning så hade dom inte varit mina syskon längre.

    Du gör ju helt rätt att bryta upp med din syster! Stå på dig du gör rätt och hon har verkligen gjort fel.
    Är det svårt att förstå att alla människor inte klarar av en begravning? Vad menar du med "familjen ska alltid finnas där för en"? Ska man sätta familjen före sitt eget mående? Varför ska inte familjen ta hänsyn till att man inte klarar av en begravning? Varför har du mer rätt i dina åsikter?
  • Anonym (HM!!)

    Majki01 - Varför bryta upp en relation med sin syster & ytterligare förlora en familjemedlem, bringar inte de mera smärta än nödvändigt? TS får väl ta hjälp av en psykolog om hon behöver bearbeta att inte syrran kom på begravningen.

    Alla hanterar situationer olika, bara för att vi kan sitta här och tycka och tänka att syrran där var ett ego, så hanterar vi saker olika, vi har olika förutsättningar och kan inte förvänta oss nått av andra människor. Hon borde väl ha sagt rakt ut att hon ville att syrran skulle delta, eller prata med henne i efterhand. De behöver inte finnas skäl till att syrran valde att avstå. Hon kom ju på gravsättningen, hon kanske tyckte att de var tillräckligt.

    Alla vill inte ha kontakt med sina känslor, eller kanske kan, eller har möjlighet. När omständigheter som dessa händer, så hanterar vi olika beroende på vilka försvarsmekanismer vi har!

    Sluta predika om att syrran är en idiot! De säger mer om er än om, syrran!

  • LadyLi

    Hade haft mycket mycket svårt för det. Skulle definitivt skällt på henne och kräva en förklaring och ursäkt.  Sen beroende på hennes reaktion skulle jag bryta eller behålla kontakten. 

Svar på tråden Skulle du förlåta din syster om hon inte kom på din sons begravning?