BF september 2011

Miniapa:
Japp bor i Skepplanda (så det är lite norr ut dessutom men men)...

Mitt illamående är som värst på eftermiddagen/ kvällen så jag hoppas jag klarar av skolan som börjar på måndag. Har lite smått panik inför de, inte kan jag sjukskriva mig heller...
Jag ska dessutom pendla 1 h enkel väg, spännande på hemvägen.... Not!

Jag är verkligen dålig på att hantera illamåendet ligger bara i soffan och tycker synd om migsjälv. Samt tvingar alla att serva mig hela tiden...

Jag bor i Gävle

Wilserose03: livmodern når strax övrer kanten av blygdbenet ca v12 så det är nog inte den du känner, kanske dina uppblåsta tarmar?

Hej alla 
Jag tänkte att idag är dagen när jag borde skriva här också. Ska börja med att be om ursäkt för min svenska som inte är 100% rätt och nu ska berätta om min resa.

    Har varit överviktig hela livet tills förra året i januari när jag fick en Gastric bypass. Innan dess hade nästan ingen mens och ingen ÄL , nu gick jag ner 50 kg och började tänka att det kan gå att bli gravid. Har börjat "prova" med en Beagle valp som vi köpte i September sen började vi försöka . I december blev jag gravis och plussade den 15e januari. Jag önskar mig denna bebisen mer än nångonting i livet. Imorgon ska jag på BM men vet inte om det blir inskrivning eller någonting annat , ska berätta imorgon efter det. Annars som symptomer har jag "mood swings"  humör svängningar (Tror jag de heter på svenska) , igår gråt jag för att jag inte pussade hunden när jag kom hem eller inte så viktiga anledningar. Det värsta symptom jag har är att jag har haft diaree 5 dagar och nu har jag dåligt magen. Har inte haft någong problem sen operationen men jag tar några piller varje dag ( 1 mg Kalk, B12, Järn, och Family vitaminer) på grund av min små mage som absorberar nästan ingenting. Sondagen tänkte jag sluta lite med järntabletten och det har blivit lite bättre.

Finns det någon annan person som har samma problem eller någon annan som har haft GBP och är gravid med BF i september?  

Anyway min BF är 22a september.  

Vi skall snart åka iväg och ta blodprov för KUB. Jag som är livrädd för sprutor, nålar och läkare börjar bli riktigt nervös. Jag vet, skitfånigt, men jag styr verkligen inte över det! Men men vad gör man inte för den lille säg??

Så nu är till bokad till mvc i alla fall och det blir 3/2.

Gick till jobbet igår och tänkte att jag kanske kan klara av det.. men när jag varit där i en halvtimme och inte hört något av vad barnen sagt bara tänkt "jag får inte spy, jag får inte spy" så insåg jag att det inte funkade så jag åkte hem. Fick en läkartid någon timme senare, läkaren var fantastik och skickade mig genast till sjukhuset där jag fick dropp.. jag var tydligen väldigt uttorkad. De har tagit alla tester man kan ta och det ser helt okej ut, bara levern som hade lite för högt värde.. men det var inte så konstigt om man kräks mycket tydligen. Ska dit idag med och få ytterligare två påsar dropp.
När alla tester var färdiga frågade läkaren om jag ville se fostret. OM JAG VILL?!? Klart!
En figur som såg ut som en ailien: Check!
Ett tickande hjärta: Check!
Glad Jennie: Check!

Mitt illamående kom v 7 men försvann under v 8. eftersom att jag sett att bebis lever ändå så är jag tacksam för den korta måillatiden
Har nu laggt mig till med mera kvällshunger och lite halsbränna...jaja, sånt som hör till.

Vi bor i Stockholm!

Jag har sovit dåligt i en vecka nu med massa mystiska drömmar, så jag är väldigt trött just nu. har fortfarande molande värk i ryggslutet.

Vi bor i göteborg