Varför inte donera lite ägg?!

Jag undrar lite nyfiket om äggdonatorn får veta hur många barn som fötts genom deras ägg.  I vissa fall blir det kanske inga barn alls av äggen och då borde det ju vara vettigt att äggdonatorn i alla fall får veta resulatet så att hon kan vara redo för om nåot barn ev kommer och knackar på när det fyllt 18 år. 

Det kan kanske bero på att många aldrig får veta att det blivit till genom äggdonation eller spermadonation?  Tyvärr visar flera studier att många föräldrar aldrig berättar för barnet att de fick hjälp av andras ägg eller spermier.

Länk

www.unt.se/uppsala/lang-vantan-pa-aggdonation-984273.aspx

Vad jag förstått så får donatorn veta om mottagande par blivit gravida, men inte mer sen. Jag har tagit emot donerade ägg, kanske en donator kan svara mer säkert.

Jag hittade information på en sida där det står "Donatorn är införstådd med detta och hon får om hon så önskar reda på om behandlingen resulterat i graviditet och barn, men i övrigt inga detaljer eller rättigheter att söka upp barnet."

Så donatorn verkar få veta om det blivit några barn av äggen.  Det låter ju i alla fall vettigt.

Jag läste också att en kvinnas ägg får resultera i maximalt sex barn och att äggen kan ges till två olika kvinnor.

Ja, tyvärr är det så tråkigt. Men jag tror inte att man la samma vikt vid att berätta för barnet då (för 15-20 år sedan). En gång i tiden till och med rekommenderade man att aldrig berätta för barnet, det är möjligt att man gjorde det då. Idag vet man ju att det är helt fel.Ja, det får man veta, men bara om man själv frågar. Jag tror att det handlar mest om att hålla reda på hur många barn som blir till. Embryona kan ju förvaras i upp till 5 år så man kanske inte vet exakt när barnen blivit till, men man får veta om någon blivit gravid och om barn fötts. Men som sagt, bara om man frågar själv.

En donator bör inte ge upphov till fler än 6 barn (födda barn alltså, inte embryon). När man donerar brukar äggen delas på två mottagarpar, så att fler får chansen och kön går frammåt lite fortare.

Skulle vara intressant att veta vilka studier artikeln hänvisar till? ÄD har ju bara funnits i Sverige i några år så det kan ju inte finnas några svenska studier på barn som är större än 7-8 år. De är även rättså tuffa innan donationen med att man ska berätta för barnen om donationen eftersom de sedan har rätt att veta vem det är som donerat, bl a därför man blir utredd även av en kurator innan man tar emot donerade ägg. Det kan ju röra sig om utländska studier och där är ju donatorerna anonyma vilket ju kan förklara en del. Den info vi fick av KS var densamma som läkaren på AK sa dvs att de har intrycket av att föräldrarna berättar/kommer att berätta och vara öppna med att det är donation.

Tråden har verkligen fått mig att tänka på detta, mycket av dagen har gått åt att fundera kring detta, jag bor i karlstad så kollade upp nummer och så dit man kan ringa och diskutera lite. Men det får bli efter nyår, har en del jobb framför mig nu så tar en sak i taget!

Jag fick min son när jag precis fyllt 20 och det var en omvälvande upplevelse på alla sätt och vis, ochh miljön runtomkring med människor, sonens pappa osv gjorde det hela till en mindre trevlig upplevelse och förstå mig rätt, jag älskar min son och har gjort från det att han låg i min mage. Men att få barn och vara gravid var min störst mardröm efter detta och trots att jag under 6 månaders tid inte hade sexuellt umgänge på något vis så köpte jag minst 2 grav.test varje månad för att kolla, det var som en sorts fobi och jag hade serisöa tankar på att sterilisera mig för att slippa all ångest.

Det låter säkert konstigt, men nu kan jag se allt på ett lita annorlunda sätt, det finns möjlighet att jag kan hjälpa andra med "delar" från mig själv som varit så ångestframkallade och göra det till något fint och uderbart för en annan människa. och jag kommer absolut läsa på mer och skaffa mig mer info, samt kontakta sjukvården för att prata lite OM hur allt går till, tänka lite mer. Sen får vi se. Men ett frö är sått i min hjärna iallafall.

Kram på er!

Du kan läsa här om en svensk undersökning i slutet på 90-talet där man kom fram till att 11 % berättat för barnen att de kommit till genom spermadonation...  Man kan hoppas att det är högre siffror numera.  En av de som blivit till genom donation letar nu efter sitt ursprung.

Länk till DN artikeln

www.dn.se/insidan/insidan-hem/hemlighalls-bara-11-procent-berattar-for-barnen-om-spermadonationen