Varför inte donera lite ägg?!

Ja, statistiken man hänvisar till är från slutet av 90-talet, så de barnen måste ha blivit till i början av 70-talet, och då fanns det fortfarande ingen kunskap om hur viktigt det är att berätta.

1985 kom ju lagen om att barnen får veta om donatorns identitet. Så då var de barn som studien omfattar redan 15 år och omfattades inte av den lagen då de blev till... så det borde ju vara omöjligt för dem att kolla upp det ändå!?

Nej, i artikeln står det att man först för 25 år sedan (1985) kom med lagen om att de som tillkommit genom spermadonation ska få veta vem som donerade.  Så jag förstår det som att det gäller de barn som fötts efter det.  Mindre än hälften i intervjun sa att de tänkte berätta för barnet, men många som inte tänkte berätta hade berättat för andra (dvs viss risk att barnet som inget vet får höra det av andra).  Hoppas det blir bättre framöver...

Jag förstår det som att det gällde barn födda efter 1985 och man frågade både om man redan hade berättat och om man tänkte göra det framöver.

Ok, då rör det spermiedonation och inte äggdonation gjord i Sverige iaf. Jag tror att man har kommit en lång väg sedan dess. Spermiedonationer blev ju inte tillåtna i Sverige förrän 1985 om jag inte har fel, då kom iaf en lag om att barn till spermadonatorer i Sverige har rätt att veta vem som donerat. Utländska donationer är ju dock nåt helt annat, där kan ju donatorn vara både anonym och inte, vad jag förstår ser det väldigt olika ut.

Ja, men det är ganska nedslående att färre än hälften planerade att berätta för barnet i en undersökning som gjordes om spemadonation i Sverige för cirka 10 år sedan...

"I slutet av 1990-talet gjorde Claes Gottlieb en uppföljning av lagen för Socialstyrelsen. Av 450 tillfrågade par som fått barn genom spermadonation hade endast 11 procent berättat för barnen.

– Färre än hälften sa att de tänkte berätta. Det var nedslående, men värst var kanske att många av dem hade berättat för någon annan. Risken att det kommer fram på omvägar är stor, och det kan då leda till stora problem, säger Claes Gottlieb."

Jag funderar skarpt på det, ännu mera nu efter att ha fått ett eget barn. Problemet är bara att vi gjorde ett ivf försök för ett snart två år sedan och jag blev överstimulerad av hormonerna och blev väldigt dålig av det. Är ju inte sugen på att det ska hända igen!
Men jag ska inte ge upp tanken. Vilken är högsta ålder för att ge ägg?

Förresten, är det matchning på föräldrarnas utseende? I så fall får jag beskriva mig som kort, småfet och vildvuxna ögonbryn . Någon som är sugen?

Nej, studien var en uppföljning av lagen och gällde barn födda 1985 och senare.  En del var då närmare 15 år.

"I slutet av 1990-talet gjorde Claes Gottlieb en uppföljning av lagen för Socialstyrelsen. Av 450 tillfrågade par som fått barn genom spermadonation hade endast 11 procent berättat för barnen.

– Färre än hälften sa att de tänkte berätta. Det var nedslående, men värst var kanske att många av dem hade berättat för någon annan. Risken att det kommer fram på omvägar är stor, och det kan då leda till stora problem, säger Claes Gottlieb."

Fint att du tänker tanken! Om du gjort ivf tidigare så har de ju värdefull info om dosering osv sen tidigare så då borde risken vara väldigt liten att du blir överstimulerad nästa gång. Jo de matchar ögonfärg, hårfärg, längd och vikt på ett ungefär för att donatorn ska likna mottagaren.

Har ju ingen aning om vilka krav man ställde på 80-talet gällande info till barnen, hur sjukvården agerade osv. Det enda jag kan säga nu är att de är rätt tuffa och det påtalas både i samtal med läkare och kurator och man går igenom hur man berättar på bästa sätt, i vilken ålder osv. För oss är det inget konstigt alls och likaså vet jag att de andra tjejerna som gör ÄD här i Sverige resonerar på FL så det kan ju även vara så att det är så mkt mer accepterat i samhället idag att man vågar berätta. Kan tänka mig att det var mycket hysch, hysch fortfarande på slutet av 80-talet och början av 90-talet. Självklart är det tragiskt om man som barn inte får veta det, likaväl som det är tragiskt att de barn som avlats på "naturlig" väg och inte har den pappa de tror inte får veta det (det är ju trots allt inte helt ovanligt det heller). Alla barn har rätt att veta om sitt ursprung tycker jag.