**Den stora feta LCHF-tråden**

Mitt mål till midsommar var minus 12 kg men det blev 12,9 istället.   Fast nu har jag gått upp 1 kg istället, men det var med i planerna så det är inget jag hänger läpp över. 

Vi var 14 pers här till midsommar och då krävdes det att man drog igång med maten i tid och vilken skillnad det blev!! För första gången hölls mitt humör på topp hela tiden. Det här med att blodsockernivån skulle hållas jämn med lchf har inte funkat alls för min del. Men från och med nu ska jag försöka få till regelbundna måltider för det var så skönt att vara glad och trevlig. Annars är jag ett åskmoln med noll tålamod så fort jag blir hungrig och sen går jag och fortsätter att vara småsur även ett tag efter maten. Lchf tar effektivt bort hungern men när den slår till rasar jag ner till avgrundsdjup när det gäller sockernivån. Med kolhydrater i kroppen känner jag hungern komma smygande och kan laga mat i tid, men med lchf är det ett minne blott.

Sen har jag även märkt att jag mår bättre av att äta frukost, lunch, middag och kvällsfika.

Igår vaknade lillplutten ovanligt tidigt och kom därmed i säng ovanligt tidigt, vilket ledde till att jag hade klarat av alla dagens sysslor redan 21.30. Det blev en underbart skön kväll! Brasan sprakade och jag kunde sätta mig ner vid det över 100 år gamla köksbordet i massiv ek och ta fram en bok! Och sen läste jag hundra sidor innan ögonen höll på att falla ihop. Gud så jag älskar att vara på landet.  
 

Spana: Jag väljer allt oftare bort lchf, tycker det är svårt att vara strikt nu på sommaren. Plus att jag inte tycker att det är värt att vara så strikt heller. Jag väljer att njuta av sommaren och den mat som finns då. Jag har ätit färskpotatis, sill, jordgubbar, lchf-chokladbollar (3-7 om dagen), för att inte tala om vinet till maten. För mig är det okej för jag vet att det är under en begränsad period. När sambon börjar jobba igen antar jag att jag kommer komma tillbaka till vardag med maten också.

Idag har vi hittat de första kantarellerna och imorgon blir det gräddstuvade kantareller på en toast. Det unnar jag mig. Hade vi haft en fungerande ugn här på landet kanske jag hade övervägt att baka lchf-bröd, men men.

Eller de smultron som vi plockade idag, smultron som bara finns ett par korta veckor om året...ska jag inte få äta det utan att få dåligt samvete? För mig är det inte värt det, jag väljer att njuta. Okej, jag lär inte nå målvikten till augusti/september men ärligt talat vad spelar några månader för roll? Är jag i mål till nyår så är det helt okej.  

 

Glass: Det där bekräftar det jag hela tiden har trott och tyckt. Intressant dock att läsa om det från någon som vet vad de pratar om. Själv har jag aldrig bantat eller haft ätstörningar men jag märker ändå att kroppen (och psyket) mår bättre av att äta flera gånger om dagen, även om jag inte känner mig hungrig när jag lagar maten. När jag väl börjar äta så känner jag däremot att jag var hungrig. Och jag kan lova att sambon och barnen är vääääldigt tacksamma att jag har börjat äta flera mål mat.

Jag ser också gärna en diskussion här i tråden. Jag tycker nästan det verkar som att man mörkar när man inte vill dela med sig av informationen till alla?

När man börjar märka att huden inte riktigt hänger med, vad gör man då? Ska jag äta mer kolhydrater för att lugna ner hastigheten på viktnedgången eller är det någon specifik träning jag ska försöka ge mig på?

Fast det där lät som en typisk lchf-frukost?  

Jag har inte vägt och räknat det jag stoppat i mig på jättelänge, men jag tror att jag äter ganska strikt. Tar några skivor gurka till frukost, en skvätt grädde i frukostteet, hericot vertes till lunch och middagen och sen kanske 3-4 koppar te totalt på en dag med grädde i. Såserna är gjorde på grädde, cf eller turkisk yoghurt. Hmm tankeställare bara att räkna upp allt, kanske inte äter så strikt iaf... Nåja, får väga maten några dagar när vi kommer tillbaka till stan.

 Men iom att jag inte äter så mycket grönsaker (och nästan uteslutande gröna) så känner jag att jag inte riktigt får i mig alla nödvändiga mineraler och vitaminer. Hur tänker ni kring det? Jag har börjat fundera på om det kan vara boven i dramat eftersom jag blir förkyld hela tiden och inte kan träna. Tänker att imunförsvaret ligger på minuskonto hela tiden och inte får byggstenar för att bli bra igen. Jag var helt däckad hela majmånad och nu är det dags för en ny förkylning och halsont.

Är det vissa vitaminer/mineraler som är extra bra att få i sig för att boosta imunförsvaret? Får väl gå till apoteket och köpa lite kombinationspiller men det vore kanske bra att få ett extra tillskott av sånt som är särskilt bra? 

Grattis, härligt jobbat!  

Har du handlat nya kläder på sistone? Annars är det ett väldigt bra sätt att upptäcka sin nya kropp. Jag såg heller ingen skillnad innan jag började gå och handla nya kläder. Minns att det var så konstigt och jag fick stå och kolla på de där smala benen som syntes i spegeln och kolla ner på mina egna ben och verkligen ifrågasätta om jag hade kommit in i lustiga huset för det där kunde ju inte vara mina ben?!

När jag köpte mina gravidkläder köpte jag storlek 48/50. Efter graviditeten gick jag ganska snabbt ner bebisvikten men inte de egna extrakilona som jag lagt på mig under den första graviditeten eller hela livet för den delen. Sen började jag lägga på mig igen och det var då jag började ta tag i viktbiten. Då startade jag med en klädstorlek på 46-48 och nu är jag nere på en 36/38-40. Jag ser mig inte som smal eller ens normal men smal i förhållande till hur jag har sett ut förut. I förrgår tog jag årets första dopp och satt på bryggan och torkade i solen, tittade ner på benen och såg igen det där lustiga att jag såg ganska liten ut. Fortfarande extremt flabbig, lite lös hud och celluliter men ganska snygg trots allt.  ;-D

Då får jag nog köpa piller för vi håller oss inne mellan 11-15 pga strålningen. Var ute i onsdags vid 12 och plockade smultron innan vi skulle få gäster. Var väl ute ca 30 minuter i stekande sol och sen började det svartna för ögonen, jag tål verkligen inte solen. Mådde sen illa resten av dagen, så piller låter som en bra idé.  

Magnesium äter jag redan för vadkramperna, men ska bli bättre på att komma ihåg och ta dem. De man köper från apoteket, är de dragerade? För jag köpte på Life och de är så sträva att de nästan är omöjliga att svälja. 

Hokuspokus: Strongt jobbat!!    Fy vad avundsjuk jag blir. Jag vill också kunna säga det någon gång innan jag dör att jag kan springa 5 km...

Vi har en våg som mäter kg, fett och bmi. Jag vet att några här är absoluta motståndare till dem och tycker att det bara är bluff och båg, men jag tycker det funkar bra. Det gäller att inte stirra sig blind på siffrorna utan att hålla koll på trenden. För jag kan redan nu avslöja att du sällan kommer få samma siffra om du ställer dig på vågen flera gånger på raken, men det är som sagt inte själva siffran som är viktig utan att det går åt rätt håll på sikt.