• Anonym (***)

    Pojke i klänning?!

    Jag följde med min väninna i dag när hon skulle lämna sin son på dagis. Strax efter oss kommer det en mamma med sin dotter ( tror jag ) . Jag är helt säker på att det är en flicka tills en i personalen hälsar på pojken som heter Linus?! Linus har till min förvåning vita strumpbyxor och en röd klänning på sig ?! 
    Jag frågar mamman lite försynt varför sonen har klänning. Döm om min förvåning när mamman fräser åt mig att hennes barn är ett barn och inget kön!! Men får inget svar på varför grabben har klänning innan hon vänder på klacken och går! 

    Personligen tycker jag att det är lite kränkande för pojken att ha på sig klänning!

    Vad tycker ni??  Är det normalt att klä sin son i klänning eller tycker ni att det är kränkande?

    ( Linus heter igentligen något annat ) 

  • Svar på tråden Pojke i klänning?!
  • poirot
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-26 13:23:05 följande:
    Det är helt irrelevant. Man blir mobbad för att man hamnat längst ned i hackordningen. Du kan ha på dig senaste modekläderna och ändå bli mobbad, medan den som har helt fel kläder på sig kan ses som cool och ball.

    För det är liksom en aspekt man glömmer - de som sticker ut bland barnen behöver inte bli mobbade, de kan bli beundrade också.
    Men skillnaden är ofta orsaken till att de sticker ut och ens egen attityd till det. En person som känner sig trygg i sin "annorlundahet" är inte alls lika illa ute som en som har blivit påtvingad det. Är det påtvingat är det en svaghet och barn kan lukta sig till sådant.  
  • Dorian Ertymexx
    giftfri skrev 2011-02-26 13:21:52 följande:
    Men snälla, försök se till ett lite längre tidsperspektiv än dagis å förskola, å förstå att det som händer då, kan slå tillbaka senare i livet...
    Jag är mer rädd om ungar, än du tydligen, så ja gör allt jag kan för att minimera varenda risk jag kan, för att dom ska slippa så många problem som det bara går, tills dom blivit så stora å säkra i sig själva, att dom kan å orkar ta smällar.
    Å det gör ingen, förrän puberteten är över..

    Nej, det är du inte. Du är mer rädd om dina normer än om barnens framtid. Du är mer rädd för att folk ska ändra din världsbild, och du offrar helt glatt barnens framtid och valmöjligheter för att få behålla din trygga plats i universum. Jag kan förstå den rädslan, även om jag verkligen önskar att du kunde kämpa emot den istället för att gömma dig i den!


    Och vad gäller tidsperspektiv så, nej, det kommer inte att slå tillbaka. Ingen jäkel minns vad andra hade på sig på dagis/förskola! Och även OM de skulle göra det så har de viktigare saker för sig än att bry sig om det. För att ha jobbat med ungdomar verkar du ha väldans dålig koll på hur de fungerar, måste jag säga.


    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Decnet
    fönster mot vägen skrev 2011-02-26 13:28:21 följande:
    Menar byxor som låter när man går..de prasslar lite. Alltså prasselbyxor
    Ah.. dom kommer jag ihåg.. Jag hade ett par svarta michaeljackson läderimitations-varianter när jag gick på danskola när jag var liten.. tillsammans med seniorerna dessutom..

    "Tyvärr" slöt jag dansskolan för det var lite bögigt, framför allt i kombination med att man kom till insikt om att modet ändrade sig även på dansskolorna till nåt jefla könsneutraliserat trikåhelveten på både tjejerna och killarna och min mättnad av att titta på tjejerna som skuttade omkring som något riktigt feminint byttes ut mot något lika erotiskt som korvstoppning...
    I need you to step out of the car sir...
  • Dorian Ertymexx
    fönster mot vägen skrev 2011-02-26 13:23:16 följande:
    Enligt mig ska inte en pojke gå omkring med klänning. 
    Själv har jag en riktig tjej hemma..ska helst bara vara klänning/kjol och leggings. Nu går jag själv alltid i detta..har sällan byxor på mig.

    Men dottern vägrar ta på sig tex en svarta klänningar mm. Ska bara vara tjej färger.

    Låt barn klä sig för det kön de tillhör. Skulle aldrig få för mig att tvinga på dottern ett par byxor om hon inte vill det själv. En dag plockade jag fram ett par prasselbyxor. Men hon tyckte de påminde om en pojkes byxor på dagis..just för att de prasslade . Så enligt henne var det mer killbyxor så hon slapp ha dem. 

    Så nej en pojke sa slippa gå i klänning enligt mig. 
    Slippa? Ingen tvingar dem. De bär klänning för att de vill.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    ricken skrev 2011-02-26 13:32:29 följande:
    Ta allt! För du har missförstått mig i varje mening. Kanske på grund ut av att du tror att jag är av skilda åsikter från dig?
    Hmm. Om jag missförstått dig så ber jag om ursäkt. Och nej, jag tar inte för givet vilken sida du står på (om någon), utan jag svarar på det som står skrivet. Men som sagt, har jag missförstått så ber jag om ursäkt, vi kanske inte är språkligt kompatibla helt enkelt. ;)
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    ricken skrev 2011-02-26 13:29:55 följande:
    Fel instinkt tex flyktinstinkt vid fara eller nyfödda barnets sökande efter moderns bröst. 
    Att slåss är ett inlärt beteende som inte en existerar i vissa stammar. 
    Så du menar att det inte existerar lika mycket blodspilla nu för tiden. Då ungdommarna har mer fritid än någonsin och föräldrarna litar på polisen att ta hand om deras barn. Kriminella ligor driver in skulder med våld och hot, Och knark florerar som aldrig förr?
    Förr i tiden hade man jobb med gård eller jakt från morgon till kväll. Man hade inte ork och tid till annat. Utom när det blev fejder förståss. Men jag tror det blir förmätet att jämföra. 
    Det är långt mindre våldsbrott idag än på medeltiden, statistiskt sett. Däremot har vi bättre koll på brott idag, då de inte hade Expressen och internet på den tiden. Och inte heller hade samma allomfattande lagstiftning och polisiär myndighet som vi har idag.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    poirot skrev 2011-02-26 13:37:28 följande:
    Men skillnaden är ofta orsaken till att de sticker ut och ens egen attityd till det. En person som känner sig trygg i sin "annorlundahet" är inte alls lika illa ute som en som har blivit påtvingad det. Är det påtvingat är det en svaghet och barn kan lukta sig till sådant.  
    Absolut. Men i slutändan är det irrelevant för om man blir mobbad eller inte. En högstatusunge som blir påtvingad glasögon kommer inte att mobbas, medan en lågstatusunge som vill ha glasögon kan bli tokmobbad för samma sak. Eller, inte FÖR att denne har glasögon, men det blir en sak som man kan använda för att reta den mobbingutvalde.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    giftfri skrev 2011-02-26 13:36:18 följande:
    Jamen då vet ju hur viktigt det är att vi har ord för allt, å att dom orden i möjligaste mån beskriver en sak eller en händelse.., klänning är ett utmärkt exempel, för att beskriva ett könsspecifikt klädesplagg för kvinnor..

    Bra, då borde vi vara överens om att pojkar inte bär klänning, om dom inte gör det för att beskriva sig som en tjej, bär dom ett liknande plagg, så finns namn som t.ex kilt..

    Nu borde det vara glaklart för andra att se skillnaderna, å sluta upp med dumheterna/felaktigheterna att klä barn i könsspecifika kläder, om dom inte är ute efter att just föreställa motsatt kön... 
    Nej, det vi är överens om är att du får kalla Linus klänning för tunika, så att du kan känna dig trygg. Linus har en rosa tunika med tyllvolanger, köpt på flickavdelningen på H&M! Se där, du kan sluta oroa dig för pojkar i flickkläder, utan bara kalla dem för något manligt! Vi andra kallar det för klänning och tycker att det är lika unisex som byxor.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • giftfri
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-26 13:37:30 följande:

    Nej, det är du inte. Du är mer rädd om dina normer än om barnens framtid. Du är mer rädd för att folk ska ändra din världsbild, och du offrar helt glatt barnens framtid och valmöjligheter för att få behålla din trygga plats i universum. Jag kan förstå den rädslan, även om jag verkligen önskar att du kunde kämpa emot den istället för att gömma dig i den!


    Och vad gäller tidsperspektiv så, nej, det kommer inte att slå tillbaka. Ingen jäkel minns vad andra hade på sig på dagis/förskola! Och även OM de skulle göra det så har de viktigare saker för sig än att bry sig om det. För att ha jobbat med ungdomar verkar du ha väldans dålig koll på hur de fungerar, måste jag säga.


    Nä du, jag är inte rädd för nåt av det där, jag är enbart mån om att barn ska få en så enkel resa som möjligt till vuxenlivet.
    Problem kommer dom att få nog av ändå, utan att jag/vi behöver bädda för fler..
    Jag vet inte vad du försöker bevisa, men att du inte känner dagens ungdomar, det är jag rätt säker på..
    Du är inte alls, en bättre människa än mig!
  • poirot
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-26 13:43:02 följande:
    Absolut. Men i slutändan är det irrelevant för om man blir mobbad eller inte. En högstatusunge som blir påtvingad glasögon kommer inte att mobbas, medan en lågstatusunge som vill ha glasögon kan bli tokmobbad för samma sak. Eller, inte FÖR att denne har glasögon, men det blir en sak som man kan använda för att reta den mobbingutvalde.
     
    Men självklart handlar mobbing  inte om enskilda saker, men det är skillnad på hur mycket mobbing biter på en person och det påverkar det fortsatta mobbandet.
Svar på tråden Pojke i klänning?!