Pojke i klänning?!

Jag har inget imot att få mothugg tvärt om, då skulle jag inte skriva provocerande. Men jag gillar att diskutera ur olika synvinklar. Min synvinkel är utifrån mina personliga förutsättningar och dito. Men problemet i denna tror tror jag ligger mycke i att det finns så otroligt många aspekter på dom problem som skapas i en sådan situation.
Bara av det faktum att det är två personer i frågan (mamma son) gör det hela svårt eftersom barnet kommer att få reaktioner. Men  huruvida det är rätt eller fel att utsätta ett barn för dom reaktionerna är ingen här kapabel nog att dömma i. Pga att alla är olika och alla fall är olika. 
Jag säger inte att du har fel men jag säger inte att du har rätt heller. 

Satt och konstaterade en sak..

Jag skulle förmodligen ta en man eller pojke i klänning lika seriöst som allmänheten ser på Thomas Di Leva..

"Kul prick, men ge honom inga betydande ansvarsuppgifter för alla oss andra..."

Aha. Men då gör du barnen en björntjänst. Curlingomtanke, så att säga. Barndomen handlar i mycket om att lära sig hantera ALLA livets problem, även inkluderat sociala motgångar. Får barn inte lära sig sådant blir de curlingbarn, och vi vet ju alla hur bra det går för dem, eller hur?

Din säkerhet är felbaserad.

Ja, det är klart att mobbing biter olika på olika personer, men vad har det med saken att göra? Jag förstår inte riktigt vart du försöker komma.

Ja klä du dina barn som du vill, klä dina pojkar i könsspecifika kvinnokäder, jag vet ju var det här kommer att sluta, då det inte är 1:a gången det här är uppe på tapeten..
Jag lämnar nu tråden, så får ni älta ordet klänning, å ordets betydelse, med vetskapen om att pojkar kommer att bli män, å att flickor blir kvinnor, med alla dessa underbara skillnader som finns, å som för evigt kommer att bestå

Men, alltså, ALLA barn får reaktioner. Hela tiden. Det kallas interkation, och är livsviktigt för oss Homo Sapiens. Alla reaktioner är inte positiva, hur mycket man än anpassar sig, och det är något man får lära sig att leva med. Om man lär sig det som barn har man lättare att hantera det som vuxen. Om man inte lär sig hantera det, av en eller annan anledning, så riskerar man att hamna i en mycket värre sits, nämligen att man blir beroende av andras acceptans hela tiden. Jag vet inga människor som är så svaga, så patetiska, så sorgliga som de som hela tiden måste passa in, måste vara "rätt", istället för att göra vad de VILL göra.

Och då jag bryr mig om hela individen, inte bara tills det fyller femton, så tycker jag att det är grymt att förleda barn till att slösa bort sin barndom på silkeskuddar för att sedan slänga dem åt vargarna.

Helt korrekt, det är inte första gången. Sist detta gjordes blev byxor ett unisexplagg. Nu är det dags för klänning att bli ett unisexplagg också. Bra att du förstått det nu!

Nej jag tycker inte det är kränkande. Mer kränkande av dig att fråga.

Nej, jag vill inte göra om människor, jag vill att de ska få tillträde och tillgång till allt. Förklara gärna för mig på vilket sätt det är trångsynt. Är det jag eller min son som är trångsynt när vi gnäller över att han inte kan hitta en röd tröja med glittrigt draktryck?

Det är trångsynt av er att inte acceptera gamla normer och värderingar? :P