Pojke i klänning?!

Min dotter kan idag inte förstå varför jag och hon får ha klänning (som hon tycker är jättefint) samtidigt som pappa inte har klänning. Hon tycker jättesynd om honom för att han inte har någon. Så små barn bär inte de värderingarna med sig.

Ser man runt på lite olika traditioner så finns ju både kaftaner, kiltar och andra kjol/klänning-liknande plagg med manligaförtecken i både nära och avlägsna kulturer. Det är med andra ord helt och hållet ett socialt påhitt att män inte kan bära plagg som saknar tydligt separerade ben. Så egentligen, varför skulle det vara fel om en pojke också vill ha plagg som faller fint runt kroppen när man rör på sig eller som för den delen vill ha fin färg på naglarna eller liknande.

Som tröst (om man känner så) eller med sorg i tanken kan man ju konstatera att dessa barn nog kommer lära sig vad som anses vara ok och vad som inte är det tids nog. Det finns gott om konservativa krafter som ser till att det bankas in i skallen på barnen.

Däremot kan jag känna att man som förälder till ett barn som vill prova att bryta mot könsmönstrerna måste vara beredd på att få hantera barnets frågor  och eventuella ledsna fungeringar efteråt. Men det är väl å andra sidan ganska bra att få prata om sånt med sina barn?

Han har förmodligen valt själv att ta på sig klänningen, och det är väl inte ett enda fel med det? 
Så småningom kommer någon annan pojk att påpeka att "det är bara tjejer som har klänning", och han kommer förmodligen att sluta komma till dagis i klänning.
Om hans mamma, efter detta, skulle tvinga på honom en klänning, och lämna honom på dagis mot sin vilja så vore det kränkande, ja!

På dotterns dagis finns en söt liten pojke som förr ALLTID bar ett par rosa byxor med stora röda hjärtan på.
Han måste ha älskat dom, eftersom han nätt och jämt alltid hade på sig dom.
En dag då jag kom för att hämta vår tjej så kommer "Kalle" ut i hallen för att säga hej då, och då frågar jag honom vad han gjort av sina fina rosa byxor.
Till svar får jag: "jag är ju ingen tjej, så jag kan inte ha rosa kläder på mig!"
Detta har han då fått höra av andra pojkar på dagis.
Jag tycker det är jättesynd! Stackars barn.

Med tanke på hur dömande många är i den här tråden, och ifrågasätter barns kläder, inför barnen dessutom, och hur ni ser på dessa barn är det inte konstigt att det finns barn som växer upp och mobbar andra barn. NI tutar i era barn vad som är "normalt" och vad som är "konstigt". Ni borde skämmas ta mig fan.

Om min lilla son själv skulle vilja ha en klänning skulle han självklart få ha det. MEN faktum är att jag helst inte vill att han ska bära tjejkläder...Men som sagt, OM han nu ville ha det skulle han få ha det!
Däremot skulle jag aldrig själv promt sätta på honom en klänning, bara för att.
Om man vill utrrycka sina åsikter på något sätt kan man väl göra det utan att blanda in sitt barn. I den kultur vi lever i är det en stor risk att han skulle skämmas/retas för ett sådant klädval nu el i framtiden. Då är det viktigt att det i sådana fall är barnet som valt att ha klänning, och inte föräldrarna. 
Att blanda färger tycker jag dock är helt okej! 

Hur som helst, mitt resonemang utgår från barnet! Barn kan säga själva vad de vill klä sig i.

Min sambo ville exempelvis ha en knallrosa lackjacka när han var liten. Han tjatade och självklart fick han ha den! Han var söt i den! :)