• Anonym (Mamma)

    Rödhåriga barn?!

    Hej!

    Jag är mamma till en underbar liten kille med rött hår. Har sedan han föddes otaliga gånger fått höra saker som: "Han kommer SÄKERT att bli blond snart..." , "Oj, stackarn kommer bli retad!" och "Hur kommer det sig att han blev rödhårig- när ni inte är det?!" 
    Det verkar som folk mer eller mindre ser det som ett handikap och tycker synd om oss och honom.

    Hur ser ni på det? Är det något fel på att vara rödhårig och får man det per automatik tufft på grund av detta?

    Tack på förhand!

  • Svar på tråden Rödhåriga barn?!
  • fenulix
    Anonym (Mamma) skrev 2011-03-30 20:51:52 följande:
    För att det verkar finnas så utbredda fördomar kring det. Har fått mängder av komentarer sen min son föddes, främst från människor i den äldre generationen.
    Ja, jag läste det men jag menar att det är så konstigt att man mobbar barn bara för deras hårfärg.
  • SilverEmma

    Min minsta tjej var rödhårig när hon föddes, tyckte det var så vackert! Nu är hon ett år och har blivit blond...lite tråkigt faktiskt. Pappan är lite rödlätt så jag trodde det skulle hålla i sig.


    Då var man fru då!
  • Lemonlicorice

    Min son har en dagiskompis som han beskriver så här: Hon har prickar på näsan och kinderna och alldeles guldigt hår, som Alfons kompis Milla.

    Hon är rödhårig och jag tror inte att någon har sagt något negativt om det alls. Det är ju det som är så trevligt, att det finns olika hårfärger. Min egen pappa hade röd mustasch och som barn tyckte vi den var jättefin och sa att det var en guldmustasch. Nu mer silvermustasch..

    Det är ju sorgligt när folk säger på det viset om din lille kille. Har de inte lämnat sandlådan än?

  • Anonym

    Av nån anledning så tycker jag att rött hår på tjejer är jättefint men på killar är det hmmm... jag avskyr det helt enkelt. Låter jättehemskt och nästan konstigt eftersom rödhåriga tjejer ju är lika bleka och sånt som följer med, som killar, men just på killar, nej det går bara inte. Fast när jag var liten var jag kär i en 8 år äldre kille som hade rött hår haha så jag är nog extremt motsägelsefull för utvecklade sedan ett intresse enbart för mörkhåriga killar, någon sorts brun nyans i alla fall. Så jag ogillar blont lika mycket som rött. Men smaken är ju som baken.

  • Anonym (Mamma)
    fenulix skrev 2011-03-30 20:57:51 följande:
    Ja, jag läste det men jag menar att det är så konstigt att man mobbar barn bara för deras hårfärg.
    Ja, verkligen märkligt! Men förhoppningsvis är väl barn mindre fördomsfulla än viss vuxna :)
  • hanna elise

    Jag var rödhårig som barn (nu är det rödblont, men jag färgar det så att det inte ska synas)
    Jag har alltid hatat mitt hår just för att man har fått höra så grymt många nedlåtande kommentarer om detta under uppväxten, och även i vuxen ålder för den delen,

    Jag tycker själv att jag är löjlig, men måste ändå erkänna att jag är lättad att min dotter inte ärvt detta av mej, just eftersom folk kan vara så elaka.
     

  • Anonym (Mamma)
    Lemonlicorice skrev 2011-03-30 20:58:46 följande:
    Min son har en dagiskompis som han beskriver så här: Hon har prickar på näsan och kinderna och alldeles guldigt hår, som Alfons kompis Milla.

    Hon är rödhårig och jag tror inte att någon har sagt något negativt om det alls. Det är ju det som är så trevligt, att det finns olika hårfärger. Min egen pappa hade röd mustasch och som barn tyckte vi den var jättefin och sa att det var en guldmustasch. Nu mer silvermustasch..

    Det är ju sorgligt när folk säger på det viset om din lille kille. Har de inte lämnat sandlådan än?
    Vilken fin beskrivning! :)
  • Anonym

    Min pojk var väldigt rödhårig när ha var liten. Har aldrig fått höra något nedlåtande utan tvärtom. Nu har han blivit ljusare och han kommer troligen att bli blond. Men vad gör det, han är lika fin blond som rödhårig.

  • Anonym (Mamma)
    hanna elise skrev 2011-03-30 21:02:23 följande:
    Jag var rödhårig som barn (nu är det rödblont, men jag färgar det så att det inte ska synas)
    Jag har alltid hatat mitt hår just för att man har fått höra så grymt många nedlåtande kommentarer om detta under uppväxten, och även i vuxen ålder för den delen,

    Jag tycker själv att jag är löjlig, men måste ändå erkänna att jag är lättad att min dotter inte ärvt detta av mej, just eftersom folk kan vara så elaka.
     
    Sorgligt att höra!
  • Anemia

    Min pappa var rödhårig som liten, så där riktig eldfärgad! På skolfotona från 50-talet ser man, trots att de var svartvita att han var rödhårig! Nu är det inte rött längre, men han har rött skägg! Och en massa fräknar och taskigt pigment. De dåliga pigmentet, och fräknarna har jag ärvt. Och jag har ganska mycket röda nyanser. Min mamma har berättat att hon var rädd att jag skulle bli rödhårig när jag föddes... själv växte jag upp med en bästa kompis som hade vacker (har fortfarande!) rött hår. Jag har större delen av min tonårstid haft rött hår, och många har trott det vara min natrurliga färg.

    När vår dotter föddes såg vi direkt att hon var rödhårig och jag blev så lycklig! Nu är hon 2½ och det blir bara mer rött och jag älskar det! När lillebror föddes var han blond.. och jag blev nästan lite besviken...
    Jag älskar rött hår!!


Svar på tråden Rödhåriga barn?!