8-månaders som fortfarande sover skitdåligt. Pepp- & idétråd!

den här tråden vill jag följa!

har också en 8månaders som fortfarande sover bökigt. och äter minst två gånger på natten. har prövat att ge mycket mat på dagen och kvällen, märker ingen skillnad.

nu så kan min tjej bara somna om man har en hand på henne. och igår kom jag hem sent och då satt sambon med båda händerna på henne för en hand hade inte räckt.... nattning kan alltså ta flera timmar innan hon sover lugnt för en stund. hon har napp föresten, så när den råkar trilla ut (och de händer ju bara några hundra gånger per natt...) vaknar hon...

men nu vid 8månader så är det väl mycket med mat och sömn? en period som förhoppningsvis ska gå över...? men när?

Zooooooooooombie. Inatt vaknade lilleman var 45:e minut sedan han gick och la sig. Snark! I stort sett har jag sovit mellan 05.30-08.00 och så lite skräpsömn på det. Gääääääääääääääsp. Jag kan ju säga att den här åttamånadersfasen inte gör en redan sovbökig bebis mindre bökig..... Mania: ja vi får hoppas att de kommer ur den här fasen som sovande barn! Har hon alltid haft svårt att somna om eller är det speciellt för denna fasen? Min son brukar vara väldigt lättomsövd (vilket är skönt när han vaknar 10 ggr/natt) men nu sedan ett par dagar tillbaka är han som en duracelkanin på speed när han vaknar på natten.

Liten har fått en konstig fetisch! Haha! Vi sover ju "näsa mot näsa" i min säng just nu och när han vill somna om börjar han pilla på min näsa. Och så blundar han och blir lugn. Idag har jag rivsår på näsan och om man inte passar sig så tar han ett finger och sticker upp rakt i näsan, hårt som attan, så man tror han kommer punktera hjärnan!

Jag törs nästan inte skriva det här, men nu har lillfisen plötsligt börjat sova BÄTTRE! (*peppar peppar osv..*) Två nätter i rad har han bara vaknat två, tre gånger = STORT framsteg. Han sover hälften av natten i sin säng, hälften i min. Förut sov han mest i min, men nu har jag börjat lägga honom i hans spjälsäng från början av natten och där rullar han över på mage och verkar sova gott. De ska ju egentligen sova på rygg hela första året vad jag har förstått, men mitt BVC sa att det var ok att de sover på mage när de är så stora att de vänder sig själva, för då gör de ju ändå som de vill på natten...

Mania: Min son vill ALLTID äta när han vaknar på natten, dock tror jag att det inte spelar någon roll hur mycket mat han får på dagen, för det är "snuttandet" han vill åt verkar det som.

Ladymarmelade: är det inte så att de är lite speedade just i den här åldern...? Min son har alltid varit väldigt lätt att lägga, men nu har han fått för sig att han ska ligga och rulla runt, äta på fötterna, dra i spjälorna i spjälsängen, "prata" osv osv vid läggdags... Det är lite svårt att hålla sig för skratt när han håller på faktiskt!

Den här tråden verkar vara för oss också! Våra sömnproblem började för ca 2 månader sen och sonen är nu 7½ månad. Just nu somnar han lätt och sover bra fram till 01 men sen är det att vakna varje eller varannan timme för att vid fyra vakna helt och inte vilja somna om. Det brukar ta en timme där innan han till slut "ger upp" och somnar igen. Jag ammar ungefär två gånger per natt som det är nu. Om nån hade sagt att jag 1) inte skulle ha sovit mer än 5 timmar i sträck på 7 månader (och det har bara hänt nån enstaka gång) och 2) fortfarande skulle amma på natten vid nästan 8 månaders ålder skulle jag antagligen skrattat åt skämtet. Nu är det i högsta grad sanning. Men vi kämpar på! 

Anceka: Haha! Ja känner igen det är............. jag höll på att bryta ihop efter 3 månader och tyckte det var GALET att jag inte sovit mer än två timmar i sträck. Tänk om någon sagt till mig att det skulle vara likadant fem månader senare. Då hade jag nog gett upp helt. Men man vänjer sig på något lustigt vis!!!!! Jag skulle dessutom sluta amma vid sex månader. Yeah right...........

Inatt vaknade lillskrutt med 20-45 min mellanrum. Snark!

Mammaiaug: skönt med mer sömn!!!!!!!!!!

Anmäler mig här. Ett gående vrak idag.

Lillan började sova hela natten vid 2 månader, och slutade med det vid 3 månader. Vi har varierat mellan 1-3 amningar och ytterligare några uppvak varje natt.

Men nu har the shit hit the fan, så att säga. Hon somnar på kvällen, vaknar några gånger men går lätt att söva om, men från 00-01 och resten av natten är det bröstet i munnen som gäller för att hon ska sova.

Jag har börjat jobba, och går på knäna. Huvudet bultar, ögonen svider och jag mår så överj*kla dåligt just nu.

Vet inte om jag ens kan skylla på separationsfasen, för på dagarna är hon en härlig solstråle som är underbar att ha o göra med.

Funderar på sömnkur, men jag tror inte jag har styrkan att genomföra det.

Karolina: hur gammal är hon? Kan det vara så att hon tankar din närhet på natten nu när du plötsligt är borta på dagarna? Låter hur som helst pissigt jobbigt.........

Efter en helt ok natt mot gårdagen, var det inatt åter dags att vara vaken

Hon sov i alla fall ok fram till 3:30 (jag lade mig 21 så jag fick i alla fall 6 timmars hyfsad ostörd sömn) Sedan var hon halvvaken, skrek ibland, slumrade till i min famn etc till kl 5, då hon somnade om o sov till 6:45.

Idag har vi varit ute hela dagen och njutit av våren, så vi får väl se hur natten blir.
Just nu sover hon gott i vår dubbelsäng sedan en halvtimme ungefär.
Under denna period tänker jag ha henne sovandes där hela natten får se om det "hjälper" lite i alla fall...

Hon är 7 månader och typ 1 vecka.

Ja, jag funderar om det kan vara något sådant. De första 2 veckorna jag jobbade gick bättre, amning och samsovning men inte bröstet I munnen hela tiden. Undrar om det är så att det först nu börjar sjunka in att mamma inte finns till hands dygnet runt. Jobbar inte heltid, vilket är min räddning men idag mådde jag verkligen pyton.

Nu sover hon sen 19.30, har vaknat en gång men somnade om i min famn och gick att lägga i sin säng.

Håller med i det som skrevs ovan...hur nekar man bröstet/mat när de skriker? Att låta henne skrika tills hon somnar finns liksom inte i min värld. Jag klarar det inte.

Åh, den som ändå fick 6 timmar! ;) Nej, självklart fattar jag att det är jobbigt oavsett. Jag tycker själv att det jobbigaste är att man liksom aldrig vet hur mycket man kommer få sova. Blir det 2 timmar i sträck i natt, eller 4? Kommer jag behöva vara vaken en timme när jag är som tröttast? Kommer jag behöva gå upp kl 6 eller kan jag få "sovmorgon" till kl 7? :)