Cellprov, måste man gå?
Fått kallelse till cellprov.. Måste man gå eller är det ok att inte göra det? Pratade med min bm, men för henne var det så självklart att gå att jag inte fick svar på om man kan strunta i det.
-
-
Svar på tråden Cellprov, måste man gå?
-
Jag är inte speciellt aggressiv. Om du klassar att inte hålla med någon och argumentera för det som aggressivt så bör någon ge dig en ordlista i julklapp. Du verkar ha ordbrist.Hippocrates skrev 2011-04-14 17:21:52 följande:Om du läser så vill jag ge dig en eloge för din diskussion här. Ta inte vid dig vad aggressiva (-) och Cahn kastar ur sig, de tror sig kunna läsa av folk baserat på några rader i ett forum :)
Har inte läst alla inlägg i tråden och visst håller jag av princip med i att det är synd och illa när patienter känner sig illa behandlade. Men ibland får man se till att situationen kanske var så uppskärrande att det inte alltid hjälper med ett snällt ord eller bra omhändertagande för att man ska må bra. Och allt som oftast är det enklast att skylla på doktorn, alla andra gör ju det :)
Kan intyga att det är svårt som manlig läkarstudent få erfarenhet av undersökningar under utbildningen då många tackar nej. Blev mycket enklare när man presenteras som "kollega" och inte som "student". Som tur var så fanns det stabila och jordnära patienter som gjorde att jag gjort några undersökningar innan jag började på vårdcentral. Väl där ingick det att göra gynundersökningar och det var tryggt att ha erfarenhet med sig.
Den som skrev om övergrepp av en vårdpersonal "skyller" nog inte direkt på doktorn. Puckat skrivet av dig. -
Cahn skrev 2011-04-15 09:46:18 följande:Jag är inte speciellt aggressiv. Om du klassar att inte hålla med någon och argumentera för det som aggressivt så bör någon ge dig en ordlista i julklapp. Du verkar ha ordbrist.
Den som skrev om övergrepp av en vårdpersonal "skyller" nog inte direkt på doktorn. Puckat skrivet av dig.Tja aggressiv i mina ögon tycker jag att du beter dig nu :) Jag verkar ha ordbrist och vara puckad i din mening.
Jag kommentera bara att den som utgav sig att vara läkare och gynekolog visst tyckte att det var en hemsk historia och inte stod bakom det.
Jag har många åsikter om dig men håller dem för mig själv.
-
Om jag inte hade haft någon erfarenhet så skulle jag inte själv ha gjort någon undersökning utan handledning nej. Är det fel att göra en undersökning om man inte har erfarenhet av det, nja. Om så är fallet måste man se till situationen. Ska man göra det på en tonårstjej - knappast om det inte är vitalindikation. Kan man göra det på en äldre dam som kommer med klåda, ja det tycker jag man kan göra.Anonym (-) skrev 2011-04-15 09:29:39 följande:Det spelar ingen roll om personen försöker släta över när personligen gjort klart tydligt att h*n anser att inget fel har begåtts.
Bitter är jag absolut inte men jag blir förbannad när människor inte ska behandlas med respekt och en tonårig tjej kräver extra stor respekt - annars händer det som hände att hon inte går tillbaka. Och då ska hon inte ha rätt till vård som alla andra om hon blir sjuk.
Att sen någon, som utger sig för att vara både läkare och gynekolog inte tycker att det var något fel?
Det åsikten är lyckligtvis ovanlig då de allra flesta läkare idag tycker att respekt, integritet och förtroende är jätteviktigt. Gynekologer har ett ännu större ansvar när de träffar tonårstjejer.
Denna personen som utger sig för att vara Gynekolog tycker även det är okej att en läkare på egen hand utför en undersökning på VC den aldrig gjort förut.
Jag tog förgivet att du läst dennes inlägg och därför frågan till dig om du verkligen skulle ha gjort en undersökning på egen hand om du aldrig hade gjort den förut?
Nu har du erfarenhet - men om du inte hade den?
Så man måste se till situationen och jag tror väl att det är åsikten som den som kallade sig läkare och gynekolog menar. -
Oj.. Här har det skrivits mycket sen jag var inne, men nu har i a f jag tagit tag i det hela och gick idag på drop-in tiden och har nu för första gången lämnat Cellprov vid 28 ård ålder !
-
Anonym (GÅR INTE): Superbra gjort!
Hoppas att det trots allt var en ok upplevelse och inte alltför jobbigt. -
Är inte själva gyn-grejen som är jobbig, det jobbiga börjar nu - svaret.Anonym (gravid) skrev 2011-04-28 10:12:03 följande:Anonym (GÅR INTE): Superbra gjort! Hoppas att det trots allt var en ok upplevelse och inte alltför jobbigt.
Det är svaret jag är så rädd för
-
Samma här...alltid fått bra svar...men idag fick jag besked - CIN2...Anonym (GÅR INTE) skrev 2011-04-28 19:26:16 följande:Är inte själva gyn-grejen som är jobbig, det jobbiga börjar nu - svaret.
Det är svaret jag är så rädd för
världen rasade.
-
Nej, men det behöver den inte göra! Rasa, alltså. CIN är inte cancer, vännen. Försök tänka att det var jättebra att du gick och kollade så att det inte kunde utvecklas till något värre. Det tar lång tid innan så lätta förändringar skulle ha blivit farliga (om de ens hade blivit det och inte försvunnit av sig själva). Det är absolut inte farligt nu när de har koll på det!Anonym skrev 2011-04-28 21:48:00 följande:Samma här...alltid fått bra svar...men idag fick jag besked - CIN2... världen rasade. -
förstår dig.Anonym (GÅR INTE) skrev 2011-04-28 19:26:16 följande:Är inte själva gyn-grejen som är jobbig, det jobbiga börjar nu - svaret.
Det är svaret jag är så rädd för
jag håller tummarna stenhårt för att det blir ett bra svar. och skulle det vara små förändringar så är de förmodligen upptäckta i tid och lätta att bli av med. -
Nej...jag vet, men det känns som att jag är den "enda" som drabbas, och att med min vanliga otur lär det inte gå bra...Sous skrev 2011-04-28 21:58:39 följande:Nej, men det behöver den inte göra! Rasa, alltså. CIN är inte cancer, vännen. Försök tänka att det var jättebra att du gick och kollade så att det inte kunde utvecklas till något värre. Det tar lång tid innan så lätta förändringar skulle ha blivit farliga (om de ens hade blivit det och inte försvunnit av sig själva). Det är absolut inte farligt nu när de har koll på det!
Skuldbelägger mig själv, eftersom jag inte "hållit på mig" utan haft ca 15 sexpartners (risken ökar ju med antal partners, men det visste jag ju inte då...)
Just nu befinner jag mig i ett vakum, jag orkar ingenting, jag tappade bort samtliga nycklar till både bil och lägenhet igår, glömde ringa alla viktiga samtal, glömde laga lunch till barnen, och missade helt att ha i kryddor och salt i köttfärslimpan vi åt till middag. Det är helkaos i huvudet, men det blir förmodligen bättre när nästa test är taget, så jag vet vad som kommer att hända framöver...ovissheten är ju jäkligast... -
Här är en till som inte vågar gå på cellprov. Är nu 29 år och har fortfarande ALDRIG suttit i en gynstol. Det låter så vidrigt hemskt och förnedrande att sitta framför främlingar och sära på benen... Jag har en så otäck bild av det och får ångest bara jag tänker på det.
Sen har jag ju även svårt för fysiska närmanden även i privatlivet, så visst ligger det psykologiskt djupare orsaker i detta än att jag bara är "feg". Jag har aldrig någonsin klarat av att visa mig naken för någon människa (åtminstone inte utan att det är ett totalt nersläckt rum). Aldrig i något gammalt förhållande och inte heller för den man jag idag är gift med.Låter det som ett problem? Nja, egentligen inte förrän det kommer till detta... cellprovtagning!Jag skulle möjligtvis, möööööööjligtvis efter mycket övertalande klara av att gå till en kvinnlig, men nu har jag ju hört att man inte får välja gynekolog. Vad ska jag göra om jag får en manlig då? Fly rummet och låsa in mig på patienttoaletten? -
Det är klart att du skall gå och ta cellprov, det är jätteviktigt! Och ringer du innan och förklarar situationen så är det nog inga som helst problem att få en kvinnlig gynekolog, det är inte ett direkt ovanligt önskemål. Naturligtvis kan man inte välja kön på läkare i en akutsituation, på jourtid eller liknande. Men inför ett planerat besök och om du förklarar att det är viktigt för dig skall du se att det löser sig, är själv läkare och har haft flera patienter som valt mig framför manliga kollegor och vice versa. Inget vi tar personligt eller tar illa upp för!
-
Jag trodde det bara var barnmorskor som tar cellprover och det finns väl typ 2 manliga barnmorskor i hela landet så risken är väl lika med noll att det är blir en man. I alla fall i Göteborgsområdet är det bara barnmorskor som utför detta. Ring mottagningen och berätta om din rädsla och fråga vad det kan erbjuda för att hjälpa dig för att du ska klara av att göra undersökningen.
-
Rutincellproven som man automatiskt kallas för tas av barnmorskor, men gör man en gynundersökning hos gynekolog så tar de naturligtvis också cellprov om det inte är gjort. Och är man 29 år och aldrig gynundersökt kanske det kan vara värt att göra en fullständig gynundersökning hos gynekolog på samma gång. Men annars är det vanligen barnmorskor som du säger!
-
Nu är det så att jag är gravid dessutom, så jag håller på att bearbeta att klara av att ta mig igenom det. :S Har kontakt med en fantastiskt varsam och omsorgsfull bm, samtal med kuratorer och får samtal på aurorakliniken. Jag kommer oavsett inte ta cellprov nu eftersom det är tillräckligt ångest att överleva denna graviditet och kommande förlossning, men kanske om något år...
Jag tänker att efter graviditeten har jag kanske blivit lite mer immun mot att folk springer och tittar och pillar mig mellan benen... :( Vem vet...
Sen följer jag forskningen mycket på detta område och kan läsa att det är på väg att ordnas så att cellprov kan tas i hemmet. Jag kommer antagligen vänta tills den dagen!! Känner mig ganska hoppfull inför det ändå.
Tack för era tips!!