Januaribebis 2012

tråkigt!! nä vi har haft mycket tid, fast detta är vårt 1:a barn, vet inte om det spelar roll faktiskt!

Ja, supertrist!

Jag sover helst på höger sida...vänster sida och rygg funkar inte lång stund.
Tråkigt bara då det resulterar i stel och bortdomnad kropp när man ligger så länge på samma sida :P

Jag har gått upp ca 6-7 kg...gick upp 16 kg med dottern så jag tycker min viktökning är lite..men men..har ju en stund kvar så jag har räknat ut att går jag upp ett kg i veckan så är jag är uppe i ca 16 kg på slutet sen.
Jag som nojjar över allting är nervös hela tiden att jag inte går upp som jag ska osv osv, att inte magen växer...
Men min BM är nöjd så jag får tro på det så jag försöker släppa det och bara njuta...
Fattar inte att jag är så orolig av mig......eller jo på ett sätt vet jag varför men jag tycker att jag borde kunna släppa allt när kunniga och utbildade människor som har hand om en tycker att allt flyter på bra och jag har en normal graviditet.......

Till nått annat:
Nån som drömmer mycket nu om bebisen eller nått relaterat till den?
Har drömt om det tre nätter nu tror jag....Allt från att jag föder ut en typ 10 cm liten krabat till att jag har fullt upp med amning :P
Har så starka drömmar så nu sist fick jag lixom en full bild av hur han kommer se ut (eller som min hjärna inbillar mig i allfall :P). Han var sååå fin men med lite mörkare hår än oss andra lintottar (mest blondiner ganska långt bak i generationen på båda sidor)

ujuj hur det kan bli :D

Jag drömmer varje natt känns det som. Ibland kommer jag ihåg och ibland inte... oftast drömmer jag om bebisen men ibland drömmer jag oxå knäppa saker om min sambo!

På tal om drömmar så drömde jag i natt att jag var med i typ en zombie film. Det var zombiesar överallt, lite läskigt måste jag erkänna. Men inte så att jag vaknade av det.

Usch, nu ikväll när jag gått så är det som att det ilat ner mellan benen. Väldans obehagligt och så ser det ju ut som att jag typ bajsat på mig när jag går   

Ja nu har jag fått min sockermätare och just nu ligger de helt ok år se hur de blir i morgon måste ta före och efter måltiderna plus att jag måste föra dagbok.. Men bra de i alla fall..
Sen har vi även varit på höstmiddag hos min mor å far mycket gott så nu ska jag ta mig en öl(non alcoholic)

Kan hålla med om att man i mellanåt drömmer så konstigt om allt....ibland blir man ju nästan rädd för sig själv :PUsch för zombis :P värsta jag vet!

Min kära son tror jag ligger så hemskt långt ner så här om dagen sparka han mig så jag tror en fot skulle komma ut ja du vet var nånstans.....mot äggstockarna eller nått där nere...sjukt ont och obehagligt så det slutade med att jag putta lite på magen och tröck lite så han gav sig efter ett tag

Okej. Ja jag hamnade på 51 kg på min 165 cm så jag var på gränsen till undervikt och n väger jag ju 3 kg över min startvikt på förra grav så jag hoppas det tar lite fart med vikten i slutet. Hon har inte sagt nåt så utan hon påpekar ju att jag är väldigt smal och hon var glad att jag hade gått upp 7 kg sist för det tyckte hon verkligen att ajg behövde. Hon frågar mest om jag äter ordentligt och jag äter så gott jag kan. I början mådde jag ju illa till v 17 så jag hade ju ingen jätteaptit och spydde ibland. Sen har jag slutat med gluten sen 1 år tillbaka för jag mår inte bra av det verkar det som för nu är min mage jättebra när jag håller mig ifrån det och då blir det ju att man inte äter lika mycket macka och sånt och godis äter jag inte alls för jag mår bara dåligt av det. Men försöker äta kalla wienerkorvar och mandel och så som lite extramat, men man blir ju fort mätt nu när bebis tar plats. Så jag äter kanske vad jag behöver som icke gravid men har svårt att få i mig de där extra kalorierna som man ska ha. Men vi får se vad hon säger imorn. Så fort jag inte är gravid längre ska jag börja med ett proteinpulver som jag tog innan jag blev gravid som var som ett mellanmål för det var lätt att få i sig som ett extra mål och perfekt när man har en liten bebis som ska ammas hela tiden och grejer. Minns hur svårt jag hade att få i mig maten sist med en liten kolikbebis som klängde på mig hela tiden och jag satt fast i soffan eller hade inte ro att äta när jag samtidigt gick och vaggade och vyssade honom i bärsjal och försökte att få honom att sluta gråta. Men sen när jag väl kunde äta ordentligt så fortsatte jag bara att rasa i vikt och min mamma hade likadant när hon fick sitt första barn och rasade ännu värre än mig fastän hon åt 2 frukostar, lunch, middag osv. Och hennes ämnesomsättning såg helt normal ut när dom kollade. Så det är väl så vissa får helt enkelt. Jag har liksom kunnat äta precis vad jag vill sen jag fick min son och kan typ inte gå upp utan ligger på exakt samma vikt, varken upp eller ner. För pendlade jag 5 kg upp och ner hela tiden och var beroende av träning för att inte gå upp. Sjukt att det kan bli så.

Ja, jag kan säga att de är inte några favoriter hos mig heller

Ibland undrar man verkligen vad de hittar på där inne de små liven  

Jag kan inte somna på vänster sida för ligger jag så så mår jag illa. Gjorde det även innan jag blev gravid. :(