Här diskuteras det. Så fritt och öppet som möjligt.
Tankar kring det hela, erfarenheter, fantasier och annat.
Det är ett ganska laddat ämne och jag hoppas att anonymiteten i tråden kan respekteras, så att ingenting är för svårt eller pinsamt att fråga om.
Enjoy...
Hej alla,
Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva mitt första inlägg här. Men jag behöver lite råd...
Ska försöka att skriva det som ni behöver veta utan att outa mig för mycket...
Jag är masochist och undergiven, ganska extrem i min läggning också egentligen. Jag har levt
i 24/7 förhållande förut. Jag har hög smärttolerans. Älskar att bli piskad till tårar, och lite till efter det...
Gillar att bli strypt. Örfilad. Dragen i håret.
I princip all sorts smärta förutom sådan som kan vara skadlig, som knytnävsslag...
Jag gillar inte att bli kallad fula ord. Slyna är okej för det vet jag att jag är ibland (ouppfostrad flicka;).
Jag gillar att bli kontrollerad, ha regler, bli bestraffad och belönad osv också...
Fast jag är mer masochist än undergiven.
För några månader sedan blev jag tillsammans med en kille utan att först ha berättat de här grejerna.
Vårt förhållande bygger på helt andra saker än sex, och vi har det väldigt bra på många sätt. Men jag är
lite ledsen över att aldrig bli riktigt tillfredsställd.
Jag vet inte hur jag på bästa sätt förklarar att jag gillar smärta och sånt. Jag har sagt det ibland, fast inte förklarat, mer på skämt, som "smärta är en högre form av njutning", "allt går med vilja, våld och vaselin" och såna saker...
Jag är rädd för att skrämma bort honom. Tror inte att han kan ana ens vilka sorts fantasier jag har eller vad
jag har gjort. Han kanske hade blivit äcklad till och med... Jag vet inte...
Ibland när vi har sex så tar han stryptag. Ibland håller han riktigt hårt. Jag tror att han gillar det.
Jag bad honom dra mig i håret en gång och han gjorde det ytterst tveksamt första gången, släppte nästan direkt, sen har han gjort det ibland... Igår drog han så det faktiskt gjorde ont och släppte inte när jag gnydde.
Han har på det senaste börjat smiska mig lite under sex men det känns inte, för han kupar handen, så det blir good girl-spanking :( Jag vill ha ont :(
Jag vet inte om han gillar att göra det själv eller om han gör det bara för min skull.
Glömde skriva att han brukar hålla fast mina handleder också...Ibland får jag små blåmärken för att han hållit
fast tillräckligt hårt...
Tror ni att det finns hopp? Kan detta utveckla sig till en bdsm-relation? Eller jag behöver inget extremt förhållande, jag är nöjd bara jag får smärta under sexet.
Kan jag "hjärntvätta" honom i smyg och leda in honom på det här spåret?
Eller finns det något sätt för mig att dämpa min läggning och lära mig bli mer "vanilj"?
Tips för att ha bra vanilj-sex?
Om jag skulle berätta mina fantasier för honom, hur skulle jag säga det utan att skrämma honom?
Är jag bortskämd, borde jag nöja mig med det jag får?
Hoppas det finns någon därute som förstår mig, att han aldrig ser den här tråden och att jag får förbli anonym!
Amen ;)
Ok, ug går lite på tvärs mot att "styra" men bara för att man inte vill styra så tycker jag inte att man får fribrev från att kommunicera sin vilja, vad man gillar och vad man inte gillar. Jag ser det som att ta ansvar för sin del i ett förhållande. Att ha en tankeläsande partner är en fantasi som många gillar, män som kvinnor men det är inte många förunnat att ha någon som har samma tankar som en själv samtidigt som man själv har dem och som provar saker på en, utvärderar dem osv utan att man behöver göra eller säga så mycket själv. Det händer säkert och särskilt om man har hittat en Dom som har liknande kinks och som får en kick av att driva det framåt. Just nu är jag dock lite tjusad av tanken att man som ug i sin iver att inte behöva styra själv ibland går över gränsen in i en sorts självupptagenhet där man passivt ska få sig allt till livs utan att förmedla sig. En trevlig fantasi men inte helt verklighetsförankrat kanske.
Anonym (Nan): Jag tycker ändå att din partner verkar avancera "spontant" eller? Stryptag, hålla fast så det blir blåmärken, smisk etc är det sådant han har gjort utan att du bett om det? Om så är fallet verkar han ju ha ett eget driv åt det hållet. Har ni inte pratat om det förstår jag ju att han inte går fortare fram...
Att prata om vad man gillar är väl viktigt i alla förhållanden för att man ska komma ngn vart i sexlivet?
Jag tror inte på det där med att "hjärntvätta" någon. Gillar man det inte så blir det nog inte bra i längden. Vissa saker vet man kanske itne att man gillar eftersom man inte provat. Annat kanske man tänjer på sina gränser för så att man gillar hårdare än man först trodde både som givare och tagare men hur långt som helst tror jag inte att man kan driva det och särskilt inte om det inte finns något intresse för det alls.
Ingen hemlighet att jag med andra ord förespråkar prata, prata, prata. Till slut når man nog en punkt där den ena inte vill gå längre eller testa ytterligare saker och då får man fundera på om det räcker för en och det är säkert ett svårt beslut där man väger in många olika faktorer.
Jag tror att det i någon annan tråd har berörts det här med att avancera och få kickar av att testa mer, hårdare och extremare. Det kan bli lite som en drog. Vad gör man när man kommer till ett stopp? Allehanda njutningar och lustupplevelser kan ju efteråt försätta en i samma känsla som man som barn hade när julen var slut. Särklit om man haft en intesiv resa med många lustupplevelser. Vardagen, hur hanterar man den? Platån man förr eller senare når. Hur hittar man gnistor och kickar när man inte avancerar? Det kan säkert vara hur knepigt som helst. Jag tycker att ditt inlägg (Nan) angränsar till det. Eller iaf associerar jag till det.
Jag tror att det går att "hitta" nya njutningar i sexlivet som man inte förut haft, och utveckla, kanske även tillsammans.
Kanske gillar man sin nya roll så mycket att man är glad att man utforskade nya territorium. Man "är" inte bara på ett sätt alltid utan man kanske bara inte har testat det förut.
Om jag tar min man som exempel så är han inte särskilt dominant i sitt sätt att vara men han vill vara i sängen och försöker. Sen kanske det inte kan bli på samma sätt som med en person som med sitt sätt att vara får mig undergiven, men en god bit på vägen iaf.