God doesn´t make mistakes

Ältar och är bittra menar du?

Du vill verkligen inte ens förstå..

Här ger jag dig värdefull information hur DS personer fungerar..Du reflekterar inte ens utan hänvisar bara till vad som är viktigt för dig.. Som analysera och begrunda.

Det är en brist hos dom men det lider dom nog inte av.. Det är därför dom lever Här och nu =)
Vad du vill att dom ska göra för att vara fungerande männiiskor i din värld tyder på en Brist hos dig..
Lättast är ju om du inte överför  dina "drömmar" andra som DS människor.. Faran finns ju att man överför dom på sina egna barn. Är det inte bättre att man låter ALLA förverkliga sig själva på sina egna villkor. Sina egna drömmar. Att man sen hjälper dom att förverkliga dom. Istället för att "tvinga" barnet att förverkliga ens egna drömmar.

Ah, det gäller alltså alla personer med ds? De är ihopklumpade i en stor hög, och ingen är annorlunda än den andra? Även den här bruden du drog upp, är likadan alltså?

Man ältar inte och är bittra för att man begrundar över sitt liv. Det är väldigt nyttigt att göra det, och jag är övertygad om att även de med ds gör det.

Du vill inte förstå vad jag säger heller. Jag vet hur DS personer fungerar, jag har haft dem i min vardag under relativt lång tid.

Jag ser ett stort värde i att kunna analysera och begrunda. Att älta och vara bitter har mer med personlighet än intellektuell kapacitet att göra.

Att leva Här och Nu låter så fint, men det krävs en arsenal av insatser runt en person som till fullo lever i ögonblicket. Kan man lita på att det alltid finns stöd?

Alla har vi drömmar för våra barn. Jag önskar mina barn lycka och trygghet, även utan mig. Jag förstår att du vill få det att verka som att jag har höga förväntningar på mina barn och att de lever under press och inte kan vara så fria och härliga som dina barn. Du vill gärna polarisera och förstärka motsättningarna i våran bild av verkligheten. Det står dig fritt att göra det.        

Det är en gemensam nämnare för många.. Inte alla. Vissa har ju en högre förmåga. Visste du inte det?? Bra att du kanske lär dig någonting nu.. Det var ju det som var viktigt enl mig.. Att folk får kunskap. Hoppas du förvaltar den kunskapen väl!

Ungefär som personer med adhd helt enkelt är lite bättre än alla andra?

Hetsar upp mig? Jag var inte ett dugg upphetsad när jag skrev. Jag använde en ganska vanlig debatteknik för att göra en poäng tydlig, dvs att man ofta klan vända på steken och ställa exakt samma frågor fast åt andra hållet.

Jag vet inte om du hetsar upp dig över detta eller varför du tycker det är så horribelt att jag ställer dessa frågor som svar på de frågor du ställde men jag kan försäkra dig om att mitt syfte med att diskutera detta är att försöka tydliggöra min poäng. Inte att göra dig upprörd.

DU ser ett stort värde!! DU överför dina önskningar, värderingar på dom och kan dom inte uppfylla det.. Ja, då är det negativt.

Om du accepterar dom fullt ut med alla deras brister... så tror jag att dom får det lite lättare.

Han kommer att ha ett liv utan mig.. Jag är inte orolig. Jag litar på att det finns stöd när jag är borta. Annars så får jag jobba på att hon har det. Hon har sina bröder som kommer att se till hennes intressen. Och NEJ jag tror absolut inte dom kommer att se det som en belastning. Det är ju inte så at dom ska bo med henne men dom kommer nog att se till att hennes intressen inte åsidosatts.

Det jag har märkt här är ju att så fort man pratar positivt om DS så får man påståenden om att man förskönar och så. Man får inte prata positivt tydligen. Varför?? Blir någon sårad? Faller eran världsbild av DS då?? För att era argument ska hålla, för er, för andra så måste ju DS framställas som värsta problemet tydligen.

Hur bra tror du egentligen att man får det hos en förälder som inte velat ha en? Är det inte bättre för alla inblandade parter att kvinnan själv får avgöra om hon är beredd att ta emot ett barn med DS eller ej?

Många hamnar i kris när dom får ett DS barn. Men jag tror faktiskt att det blir attans bra i slutändan. Vet inte om det ens är någon som lämnar bort sina barn.

Det är därför kunskap är så bra att ha innan.. att man vet vad det innebär att få ett barn med DS. Så att dom inte tror att det är en naturkatastrof som dom håller i famnen.

När jag fick Hanna så fick jag trösta kompisar och släkten. Det tog ett tag innan dom lugnade sig Dom tyckte så synd om mig och jag har fanemig aldrig fått presenter i så stora mängder som när jag fick Hanna =)
Vårdpersonal (Jag var 9 dagar på BB för hennes gulsot) la huvudet på sned och så så ämliga ut när vi pratade om Hanna. Jag har fått säga till folk att sluta upp med att vara så förbannat duttenuttiga och framför allt inte säga Nämen OJ... När jag talat om att Hanna har DS.. Då det har varit nödvändigt att säga det.

Det var en vanföreställnig dom hade att det är synd om föräldrar som får DS. Det tyder ju på att folk är okunniga och rädda... Även inom vården.

För egen del så hade jag massor med kunskap innan Hanna så jag var inte rädd. Därmed så uteblev Krisen.
Men givetvis kan man krisa fast man har kunskap. Folk hamnar ibland i kris när dom får ett sk normalt barn också.