God doesn´t make mistakes

Och så nästa graviditet så får hon kanske ett barn med autism..

Man tror att man garderar sig genom att göra ett FVP man lurar sig bara Big Time!
Varför är folk så skraja för DS? Dels så tror jag att det är just att vi har möjlighet att testa. Sen är det okunskapen. Men vet för lite om hur DS personer fungerar. Man har läst men det är så lite. Det är bara problemen i princip som tas upp och det kan ju skämma skiten ur den mest luttrade.

Jag ser ju en stor okunskap här i tråden.. som exempel.

Barn är en gåva som inte är alla förunnat.Tyvärr!
ALLT kan hända.. Men kan ha tagit bort 10 st DS barn innan ett "friskt" Sen tultar den lille framåt och snubblar.. slår i huvudet. ja, då har man kanske ett barn med en svår hjärnskada. Den blir utvecklingsstörd. Den kan inte rehabiliteras utan blir ett Habiliteringsbarn.

Det finns jobbigare funktionshinder än DS. Ta som ex svår ADHD. .. (Ca 1-2 barn per skolklass har någon slags neuorpsykiatrisk funktionshinder. ) barnet ser ut som vem som helst. Det syns inte på utseendet. Men funktionshindret kan ge mycket stora problem. Dels med dom sociala kontakterna.. Av okunnighet så ser dom personen som en odräglig unge bara. Dom får lite förståelse från omgivningen. Föräldrarna får jobba häcken av sig för barnet. Passa. osv... Alla får inte den hjälp dom behöver.. Stort mörkertal finns. Risken för missbruk är stor för mörkertalet. Deras oro och ångest kan vara svår då tar dom till självhjälp genom droger.

DS barn har det mycket, mycket lättare..  Är nog lite lättare också för föräldern..

DET hade varit selektiv fosterdiagnostik!

Då har man iaf gjort allt man kan för att ge sitt barn NORMALA förutsättningar att leva ett liv som är fullt funktionsdugligt och undvikit "smärtan" av att vara en "förberedd"  belastning så att säga. Att slippa känna sig utanför eller så pass annorlunda och utsatt i samhället osv.

Det är ju dom sk normalas fel att dom funktionshindrade känner sig eller är utanför.
Det är ju dom som ställer till problem för dom funktionshindrade.
Det är ju inte DS som är problemet utan dom smarta människorna.

Vore det inte bättre att lägga pengar och energi att förbättra den biten?
Man kan ju börja med sina barn och lära dom människors lika värde.

Det är ju de med DS som ställer till det för de "normala", vänd på steken. Varför ska vi "behöva" anpassa oss efter dem? Varför ska "vi" behandla dem som "oss" men ändå annorlunda, när de nu ska ha samma möjligheter, rättigheter och fungera som "vi" gör? Varför ska "vi" lägga ner ännu mer pengar och energi på att lyfta funktionshinder, handikapp och utvecklingsstörningar till skyarna och tycka att det är så jävla bra? Varför ska vi särbehandla människor med DS från andra trisomi-skador eller tycka det är fel att försöka eliminera riskerna/problemen med allt vad det innebär att ha barn som har olika syndrom?

Hade det inte varit för att de har speciella behov så hade de inte varit till besvär/ känt sig utanför/ varit så annorlunda att det hade blivit ett problem? Alla vill inte ta hand om barn med problem, alla har inte möjligheten utifrån olika förutsättningar i sina liv att klara av såna prövningar. Att man väljer att ta bort ett skadat foster för att utifrån "jaget" och "samhället" anser att det är fel att föda fram något man inte är beredd på att ta hand om, betyder INTE att man tycker att personer med syndrom och handikapp är mindre värda eller borde skjutas av!

Människovärdet ska vara okränkbart..
Den är inte knuten till dom förmågor vi har. Människovärdet är knuten till själva existensen.

Är vi överens?

För mig är det en självklarhet att tester för tex DS är en kränkning för dom människor som finns.
Genom testerna så blir det en värdeminskning. Samhället har klart och tydligt tagit ställning mot just DS
Testet innebär att man gör ingrepp på personens rättigheter. Rätten att att inte bli ifrågasatt.

Jag får inte ihop den här diskussionen riktigt till en helhet.

Jag anser att existerande DS personer ifrågasätts. Ni gör det inte utan pratar om kvinnans rättighet att välja.
Jag pratar om redan födda. Ni pratar om foster och kvinnans rättigheter.
Jag pratar om möjligheter. Ni pratar om problem.
Jag pratar om rätten att födas. Ni pratar om rätten att avsluta en till början önskad graviditet.
Jag pratar om Kränkning och ifrågasättande. Ni pratar om kvinnans val.

Det finns två olika diskussioner här. Två olika grenar av ämnet fosterdiagnostik.

Ingen har ens reflekterat över om det verkligen kan vara så som jag säger!
Alla har enbart varit fokuserade på att hävda kvinnas rätt att välja.

Jag känner att Lika i värde och rättigheter inte gäller här när det gäller DS

Jahaja, nu börjas det igen...

Är det rätt att dina barn ska ta över när du inte kan längre? Har de inga egna planer?

Min världsbild av DS faller inte för att du beskriver ditt barn i gyllene skimmer. Det är normalt att tala om sina barn på det sättet.      

Därför att det står i FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter att vi ska göra så.

Varför är inte don värda att lyftas upp??

Så du menar att man ska lära sig om DS utifall man får ett sådant barn, men man ska inte få veta om det verkligen är så?

Det finns rätt mycket att läsa på i fråga om syndrom och skador om man ska ha på fötterna om ut i fall att barnet har en diagnos och man vill vara påläst till förlossningen.

"Attans bra"? Jo, familjer med DSbarn har det lite bättre än andra, menar du?     

Om det blir så attans bra när man får ett barn med downs, vad är det du slåss för?