Helammar folk inte längre?

Det är svårt att amma, det kräver enormt med tålamod, det gör ont i början.
Jag fick 3 mjölkstockningar inom loppet av 2 månader, jag skrek och grät varje gång i 2 veckors tid i början varje gång det var dags för matning för mina bröstvårtor var så såriga och ömma, man kan inte ta på sig vad som helst utan man måste kunna amma i det, att man i början nästan grät varje kväll för man trodde att den lilla inte fick i sig något.. Och det var bannemig inte långt ifrån att jag slutade helt just då för jag mådde så jävla kasst.
Men åh vad jag älskar att amma. Jag känner mig stolt. Alla i min omgivning ger mig beröm för att jag fortfarande gör det och peppar mig att fortsätta. (min son är som sagt 7 och en halv månad nu).

Vid 4 månaders ålder var jag tvungen att sluta helamma för min kille behövde mer än bara bröstmjölk och det tog verkligen hårt på mig.

Jag uppmuntrar alla gravida i min omgivning att fan inte ge upp!! KÄMPA KÄMPA!

Men nej en mamma som inte kan amma sitt barn är ingen sämre mamma än en som kan.
Men bröstmjölk är det absolut bästa för bebisen alla gånger. Ersättning är konstgjort..man nästan undrar hur kvinnor gjorde förr..gav de komjölk till bebisen om de inte kunde amma?

Jag har haft allt annat än enkel amning, kämpade som ett djur och det tog drygt 6 veckor innan det började rinna till och bröstvårtorna var helt söndertrasade i princip. Hade en extremt svår förlossning och kunde därför inte börja amningen förrän efter 2 dagar, hade barnmorskor som hjälpte mig med bröstpump i 5 nätter och dagar. Lilleman fick ersättning varvat med utpumpad bröstmjölk på flaska samt bröstet då och då. Efter 6 veckor ratade han flaskan helt och ville bara ha bröstet, total lycka!

Sen ammade jag honom till 11,5 mån (inte fullt då) och han bet hål i bröstvårtorna titt som tätt, redan från 3,5 mån hade han tänder, så jag har haft allt annat än enkel amning men ändå har jag älskat det.
Funkar det inte så gör det inte det men många ger garanterat upp för lätt. Och visst handlar det mycket om utseende, kollar man på hur många som fixar tuttarna efter barn, eller även innan så tror jag att det absolut spelar in för många när det gäller amning. 
  

Då missuppfattade jag dig totalt för tyvärr framstod ditt inlägg som väldigt oförstående. Skönt at det inte var så då.

Visst kan man älska att amma även om det är tungt, jag gjorde det, eller jag hatade det jobbiga och älskade det härliga. Men då hade jag stöd och personer som förtsod hur viktig amningen var för mig omkring mig. Både min man, min familj och personal på sjukhuset. Utan det hade jag inte orkat och hade jag tvingats till inläggning en gång till hade jag slutat direkt.

Jag har stött på många med svåra problem och de flesta jag känner har haft något som strulat i början. Jag har en kompis som säger att amningen funkade direkt. Hon är den enda jag känner som upplevt det. Några har fått hjälp med att hantera det som är nomal smärta och andra har fått stöd till att komma tillrätta med problem som lett till smärta, andra har stått utan hjälp eller fått för lite hjälp och de har gett upp. Ingen jag känner har gjort det pga utseendet. Jag tror säkert att det förekommer, men jag har svårt att tro att det skulle vara vanligt.

Jag håller helt med. Väntar nu barn och läser i informationsbok från Libero. Har ammat ett barn till han var över året och flaskmatat ett barn för mjölken inte kom igång som den skulle. Jag blir provocerad över hur rosenskimrande amningen framställs eftersom när det inte blir så skyller många på sig själva. att det på något vis handlar om den egna förmågan. Det hade varit mycket bättre om informationen var mer övergripande, ta gärna upp problem och hur man kan lösa dem.
Det ska bli spännande att se hur amningen går denna gången 

Håller med. Det är som att det saknas gråzoner i amningsinformationen. Antingen får man en bild av att amning är något som går som en dans, allt är bara rosenrött myspys och mjölken flödar eller så får man höra att de sjukaste smärtor man kan ha är HEEEEEEELT normala och nåt man bara för räkna med i början. Ingen är bara enkelt ärlig och rak och säger att aming ska inte göra ont, då är något fel, men det är vanligt att det gör ont i början och om man gör si och så kan man lösa problemen. Typ.

Jag ammar inte. Var osäker redan innan jag fick min son. Jag testade några gånger men det blockerade sig psykiskt för mig, jag hatade det! Jag fick ångest, grät och hade en stor klump i magen varje gång han ville äta.
Det var en enorm lättnad att börja ge flaska.

Har fått höra 10000 ggr att jag är ego men det skiter jag i. Om man inte kan amma för att man saknar mjölk, dvs inte kan amma fysiskt, då är det synd om en. Men om man mentalt känner att det är fel fel fel, då är det inte synd om en, då är man en egoist som inte ammar fast att man "kan"!

Informationen om flaskmatning är  minimal på BB och BVC. Hur mycket, hur ofta, vilken ersättning, vilken flaska... osv.
Det är till och med olagligt att göra reklam för brösmjölksersättning i Sverige. Häxjakten på kvinnor som inte ammar är helt sjukt! Det är väl bättre att både jag och min son mår bra vid matningen ämn att jag ska ha ångest bara för att han ska få bröstet?

http://minbebis.com/blogg/hotmama

Förbjudet är för att folk inte ska sluta amma för att de tror det är bättre för barnet (så som många ändå tror...) men det gör inte att man inte får ge information, bara att man behöver upplysa om att amning är det bästa.

TS mfl.
 Många verkar inte helamma längre, hur det var förr vet jag inte. Jag upplever att det är färre av de jag pratar med numera som helammar än de förr, men kanske en annan grupp människor. Men stödet för amning har jag aldrig upplevt vidare högt, folk talar om amningshysteri, jag menar att det snarare rått en ersättningshysteri där jag varit och av det jag hör. 
Jag helammade dottern och tyckte det var rätt självklart, hade ingen plan på något annat. Hon helammades väl 3½månad tills hon fick smaka på något (eftersom hon ville det.) men ammades nästintill helt även sen. Delammades gjorde hon tills hon var 3½år och vi slutade för att jag valde så av en massa orsaker, men jag tycker saker flöt på bättre sen. Nästa (som ska komma typ snart) ska också ammas är utgångspunkten. Inte funderat över annat. Normalt kan man amma och jo det finns mjölk. 

Upplever samma sak, skrev ett inlägg längre bak i tråden om min bekantskapskrets där 1 person ammat längre än ett par månader och funderade över varför, inte för att döma utan för att jag var nyfiken på om det är brist på information, jobbigt/pinsamt att amma eller vad det kunnat vara.

Fick en kommentar senast idag av sambons lillasyster "Men SUCK ammar du? Jag tyckte det var skiiiiittråkigt att bara sitta när min son ville äta flera timmar i början"...Blev minst sagt lite förvånad.

Jag vet faktiskt inte. Bland de jag känner så har orsakerna varierat kraftigt. I många fall så är det sjukhuset/BVC som sagt åt dem att ge ersättning, barnet har varit sjukt, vägt för mycket, vägt för lite, inte gått upp nog osv. En del saker kan jag hålla med om, men det känns som det är något som råds till väldigt snabbt. De jag känner som helammat är de som faktiskt gör sina egna val gällande det mesta (tex hemmafödare jag känner har helammat i stor utsträckning). Det känns som det är något "speciellt" att amma, något ut utöver det vanliga. Och man får inte räkna med att man kan amma har jag förstått "ja om du nu har mjölk" är en vanlig kommentar. Varför gör man så? Varför utgår man från att saker inte fungerar? Såklart det går åt skogen i större utsträckning då. Jag tror inte ja blir överkörd när jag går på vägen, men jag kastar mig inte heller ut på motorvägen.. Jag utgår från att amningen fungerar men jag stoppar inte heller in en napp i munnen på min 1timmes bebis. 

Jag fick känslan av att det var fult att amma när barnet vart "äldre" från vissa, typ min mor. Med äldre var det väl sådär 7 månader. Och det påverkar kanske folk en del. Tråkigt argumentet har jag hört med, för mig är det lit emärkligt men jag tror man har olika förväntningar. Kanske skulle saker vara annrolunda om folk insåg att det ofta är så att de ammar i timmtal och ofta... att byta blöja gör man juhur ofta som helst och int etusan är det roligare :)