Helammar folk inte längre?

Ibland när man läser här på FL får man för sig att amning bara är krångligt, det gör ont, barnen sover inte... osv... Jag har ammat båda mina barn, helt i 4-6 mån och sen med smakportioner i varierande grad. Båda barnen har självmant slutat kräva bröstet vid 9 mån ungefär. Jag har haft lite problem i början, med för nätt tag och så, men bara barnen får någon vecka på sig så växer de ikapp och sen dess har det inte varit något problem. Hur smidigt som helst. Skulle se det som ett väldans omak att behöva börja med ersättning.  

Fast att det framstår som krångligt att amma på FL beror antagligen på att det är de som har problem som skriver och ber om råd. Den stora massan som ammar utan problem hörs kanske inte lika mycket. Men jag har också helammat i 6 månader utan större problem än lite ont de första veckorna. Och det är verkligen ett otroligt smidigt sätt att mata sin bebis på!

Fast att det framstår som krångligt att amma på FL beror antagligen på att det är de som har problem som skriver och ber om råd. Den stora massan som ammar utan problem hörs kanske inte lika mycket. Men jag har också helammat i 6 månader utan större problem än lite ont de första veckorna. Och det är verkligen ett otroligt smidigt sätt att mata sin bebis på!

Jag blir alltid så oerhört provocerad när man tar upp amning ur jämställdhets- eller anknytningsperspektiv, och det säger säkert något om mig

Men jag håller benhårt fast vid att anknytning handlar om att barnet ska få mat när det är hungrigt, tröst när det är ledset och sällskap när det är ensamt, dvs att en trygg anknytning inte handlar om hur barnet får mat utan i vilken grad de vuxna omkring barnet kan se och svara på barnets behov på ett hyfsat konsekvent sätt. (Det finns studier som visar att amning korrelerar med en mer positiv anknytning mamma-barn men det är jag övertygad om handlar om att kvinnor som från början har problem i sin egen anknytningshistoria i högre grad har svårare att amma - och att man därför ser en selektionsbias. Jag tror inte att amning ger bättre anknytning eller att flaskmatning gör det heller.) Amning är inte ett hinder för ett jämställt föräldraskap eller en god anknytning till pappan - en man som inte kan skapa en fungerande anknytningsrelation till sin helammade bebis kan med största sannolikhet det inte heller om ungen flaskas. Jag blir också oerhört provocerad när man väljer bort amningen med hänvisning till PAPPANS behov - det tas alldeles tillräcklig hänsyn till vuxna mäns behov i samhället om man jämför med bebisars. 

För egen del märker jag tydlig skillnad på första och andra barnets papparelation. De är båda helammade. Med första var vi båda hemma på heltid i sex månader och kunde ha fullt fokus på bebisen, med andra började min man jobba när tvåan var tre månader och en hel del av hans tid går åt till storebror. Lillebror är snart fem månader och börjar visa lite tendenser till att gilla mig bäst för jag är ju hemma med honom mest.      

Nej tyvärr verkar det inte alls vara vanligt med helamningar längre!

Jag vet få som helammat  tills barnet var kring halvåret och ytterst få efter det!

Jag helammade dottern till ca 6mån och sen rätt mycket fram till efter 1år och slutade helt strax innan 1½år!

Jag kan verkligen inte förstå dom som påstår att det är enklare med ersättning?!
Man har ju all mat färdig i brösten, lagom temperatur och ALLTID med sig ;)

Det är så mycket fel i bvcvården idag så jag vet inte var man ska börja. Alltför mycket av sköterskornas egna erfarenheter och värderingar som får styra, alltför lite sakkunnig information om för- och nackdelar med amning/ersättning. 

Ibland när man läser här på FL får man för sig att amning bara är krångligt, det gör ont, barnen sover inte... osv... Jag har ammat båda mina barn, helt i 4-6 mån och sen med smakportioner i varierande grad. Båda barnen har självmant slutat kräva bröstet vid 9 mån ungefär. Jag har haft lite problem i början, med för nätt tag och så, men bara barnen får någon vecka på sig så växer de ikapp och sen dess har det inte varit något problem. Hur smidigt som helst. Skulle se det som ett väldans omak att behöva börja med ersättning.  

Ur jämtälldhetsaspekt, hur många har sin pappa hemma första halvåret varesig de flaskmatar eller ammar? Av de jag känner så har ingen som flaskmatar valt att direkt återgå till jobbet (efter 14 dagar) för att pappan ska vara hemma, ingen. Så vad är det fantastiska i att pappan kan mata? 
Jag tänker helamma men jag tänker också att maken skall vara hemma med vårat barn. Vi såg till så bada var hemma första 8 måanderna förra gången (snarare första året, men från 8 mån pluggade jag på distans) och kommer se till så båda är med nu också. Det är klart mer jämställt än att han ska flaskmata. 

Nej tyvärr verkar det inte alls vara vanligt med helamningar längre!

Jag vet få som helammat  tills barnet var kring halvåret och ytterst få efter det!

Jag helammade dottern till ca 6mån och sen rätt mycket fram till efter 1år och slutade helt strax innan 1½år!

Jag kan verkligen inte förstå dom som påstår att det är enklare med ersättning?!
Man har ju all mat färdig i brösten, lagom temperatur och ALLTID med sig ;)

Till min sexåring serverar jag köttbullar och potatismos på en tallrik och han äter själv med kniv och gaffel, säger att det var gott och tvättar själv sig om händerna - DET är smidigt, det!   

OT  

nej fy jag tycker amningen är krånglig och inte alls smidig, ersättning är lätt och ta med sig och går fortare att mata och sen vet man exakt hur mycket mat barnet får, sen kan någon annan mata osv..