• Luullis

    Helammar folk inte längre?

    Födde ett barn för en vecka sedan. På återkontrollen på BB fick jag jättemycket beröm för att jag helammade och inte har gett tillägg. När bvc ringde fick jag även där höra hur duktig(!?) jag var för att jag bara gav honom modersmjölk. Även läkaren berömde det sen...

    Förstår inte varför det ska vara något att berömma, är det något som inte är så normalt nu för tiden eller?

  • Svar på tråden Helammar folk inte längre?
  • Litet My
    enbär skrev 2011-10-04 20:53:45 följande:
    Som svar på TS fråga kom det ju siffror helt nyligen om att amningen fortsätter att minska. Jag tycker det är lite "otrendigt" att amma nu. Folk har fått för sig att pappan måste få mata med nappflaska för att kunna knyta an till sitt barn så då ska man av jämstäldhetsskäl delamma redan från början för att han ska få knyta an. Så dumt så det liknar ingenting. Mina barns far har knutit an jättebra till alla sina barn trots att jag helammat dem. Vi skulle aldrig vilja offra de hälsofördelar och den speciella kontakt amningen ger bara för att han ska få stoppa in en nappflaska i munnen på dem. Att börja tidigt med flaska brukar ju vara ett bra sätt att sabba amningen totalt.

    Sen upplever jag att det inte längre anses lika okej att amma i olika offentliga miljöer. På kaféer t ex. Trots att man är väldigt diskret. Men sitta halvnaken med tajta kläder och djupa urringningar när man inte ammar, det är tydligen OK

    Men viktigaste skälet till att amningen minskar tror jag är att kunskapen och stödet från vårdpersonalens sida har blivit sämre. Amningsproblem möts med "ja men gå du över till ersättning istället" eller "det är bara att amma på". Inte konstigt att amningen minskar.
    Instämmer

    Speciellt på det sista, att det kanske istället för brist på information ang ammning är att informationen/tips/stöd ges på "fel sätt" dvs lite för puschande "för eller emot", "kämpa eller lägga ner ammningen" istället för att se till individen och dess vilja och prata utefter det.

    Något som jag upplevt som aldrig tagits upp är alternativet att pumpa ut och ge bröstmjölk på flaska, många är väldigt skeptiska till ammning och kanske heller väljer bort att amma helt eftersom föreställningen om ammning för en del är väldigt läskig, då borde det ju vara bättre att få veta att det finns en medelväg där barnet får i sig bröstmjölk men att man endå får tid på sig att fundera om man vill börja amma, fortsätta pumpa eller ge ersättning, där tror jag man skulle kunnat "fånga upp" fler.

    Fick själv leta upp att det alternativet fanns med första barnet då jag tyckte det lät superäckligt att amma, sedan på hembesöket frågade min BM försiktigt om hon fick visa hur man lade barnet till bröstet men heeeeelt utan krav, bara som en "test", vilket jag gick med på och till sist lev det en helammning samtidigt som jag började trappa ner på flaskan utan fick någon månad på mig att variera (och hade ett barn som var med på noterna).

    Hade hon däremot sagt att "Ja, men nu är det VIKTIGT att du lägger barnet till bröstet, det MÅSTE du prova" hade jag förmodligen blivit osäker och slagit bakut...Men hennes fina bemötande gjorde att jag valde att prova trots att jag var bestämd på att inte göra det och dessutom både var ung, osäker och förbannad tjurig på den tiden Flört
  • cloudberry79
    enny signatur skrev 2011-10-05 01:26:30 följande:
    Ur jämtälldhetsaspekt, hur många har sin pappa hemma första halvåret varesig de flaskmatar eller ammar? Av de jag känner så har ingen som flaskmatar valt att direkt återgå till jobbet (efter 14 dagar) för att pappan ska vara hemma, ingen. Så vad är det fantastiska i att pappan kan mata? 
    Jag tänker helamma men jag tänker också att maken skall vara hemma med vårat barn. Vi såg till så bada var hemma första 8 måanderna förra gången (snarare första året, men från 8 mån pluggade jag på distans) och kommer se till så båda är med nu också. Det är klart mer jämställt än att han ska flaskmata. 
    Vi var hemma båda två de första åtta månaderna (2 månader på neo, ett halvår hemma) sedan började jag jobba och maken fortsatte vara hemma Vi flaskmatade och delade på alla matningstillfällen.
    If you love me - please don't feed me!
  • Farfalla

    Nej tyvärr verkar det inte alls vara vanligt med helamningar längre!

    Jag vet få som helammat  tills barnet var kring halvåret och ytterst få efter det!

    Jag helammade dottern till ca 6mån och sen rätt mycket fram till efter 1år och slutade helt strax innan 1½år!

    Jag kan verkligen inte förstå dom som påstår att det är enklare med ersättning?!
    Man har ju all mat färdig i brösten, lagom temperatur och ALLTID med sig ;)

  • Natulcien
    morotsland skrev 2011-10-04 23:45:46 följande:
    Man skulle ju kunna hoppas Jag önskar verkligen att vi får ett samhälle utan amningshets och ensidig propaganda och utan den kvinnosyn flera debattörer här ger uttryck för.
    Vadå för kvinnosyn? Förklara gärna. Glad
  • Natulcien
    enny signatur skrev 2011-10-05 01:26:30 följande:
    Ur jämtälldhetsaspekt, hur många har sin pappa hemma första halvåret varesig de flaskmatar eller ammar? Av de jag känner så har ingen som flaskmatar valt att direkt återgå till jobbet (efter 14 dagar) för att pappan ska vara hemma, ingen. Så vad är det fantastiska i att pappan kan mata? 
    Jag tänker helamma men jag tänker också att maken skall vara hemma med vårat barn. Vi såg till så bada var hemma första 8 måanderna förra gången (snarare första året, men från 8 mån pluggade jag på distans) och kommer se till så båda är med nu också. Det är klart mer jämställt än att han ska flaskmata. 
    Ja, nu är ju vi ett undantag...men vi var hemma båda två första halvåret...
    Jag=föräldraledig. Sambon=jobbade hemifrån.

    Men...det var inte jag skulle skriva...
    Ingen har väl skrivit att det är "fanatiskt" att pappan kan mata?? Däremot har jag blivit irriterad någon gång på alla de som skriver att det är så bra med ersättning för då kan pappan mata och knyta an. Men det kan ju pappan ändå!
    Min sambo flaskmatade med bröstmjölk ett antal gånger när jag ville ut eller han kände för att mata. och knyta at gjorde han ypperligt genom allt annat man gör med en bebis: kramas, gosa, byta blöja, bada, sova brevid etc etc etc
  • Tygtiiger

    Jag blir alltid så oerhört provocerad när man tar upp amning ur jämställdhets- eller anknytningsperspektiv, och det säger säkert något om mig

    Men jag håller benhårt fast vid att anknytning handlar om att barnet ska få mat när det är hungrigt, tröst när det är ledset och sällskap när det är ensamt, dvs att en trygg anknytning inte handlar om hur barnet får mat utan i vilken grad de vuxna omkring barnet kan se och svara på barnets behov på ett hyfsat konsekvent sätt. (Det finns studier som visar att amning korrelerar med en mer positiv anknytning mamma-barn men det är jag övertygad om handlar om att kvinnor som från början har problem i sin egen anknytningshistoria i högre grad har svårare att amma - och att man därför ser en selektionsbias. Jag tror inte att amning ger bättre anknytning eller att flaskmatning gör det heller.) Amning är inte ett hinder för ett jämställt föräldraskap eller en god anknytning till pappan - en man som inte kan skapa en fungerande anknytningsrelation till sin helammade bebis kan med största sannolikhet det inte heller om ungen flaskas. Jag blir också oerhört provocerad när man väljer bort amningen med hänvisning till PAPPANS behov - det tas alldeles tillräcklig hänsyn till vuxna mäns behov i samhället om man jämför med bebisars. 

    För egen del märker jag tydlig skillnad på första och andra barnets papparelation. De är båda helammade. Med första var vi båda hemma på heltid i sex månader och kunde ha fullt fokus på bebisen, med andra började min man jobba när tvåan var tre månader och en hel del av hans tid går åt till storebror. Lillebror är snart fem månader och börjar visa lite tendenser till att gilla mig bäst för jag är ju hemma med honom mest.      


    Krupke, we've got problems of our own!
  • Natulcien
    Tygtiiger skrev 2011-10-05 09:20:44 följande:
    Jag blir alltid så oerhört provocerad när man tar upp amning ur jämställdhets- eller anknytningsperspektiv, och det säger säkert något om mig

    Men jag håller benhårt fast vid att anknytning handlar om att barnet ska få mat när det är hungrigt, tröst när det är ledset och sällskap när det är ensamt, dvs att en trygg anknytning inte handlar om hur barnet får mat utan i vilken grad de vuxna omkring barnet kan se och svara på barnets behov på ett hyfsat konsekvent sätt. (Det finns studier som visar att amning korrelerar med en mer positiv anknytning mamma-barn men det är jag övertygad om handlar om att kvinnor som från början har problem i sin egen anknytningshistoria i högre grad har svårare att amma - och att man därför ser en selektionsbias. Jag tror inte att amning ger bättre anknytning eller att flaskmatning gör det heller.) Amning är inte ett hinder för ett jämställt föräldraskap eller en god anknytning till pappan - en man som inte kan skapa en fungerande anknytningsrelation till sin helammade bebis kan med största sannolikhet det inte heller om ungen flaskas. Jag blir också oerhört provocerad när man väljer bort amningen med hänvisning till PAPPANS behov - det tas alldeles tillräcklig hänsyn till vuxna mäns behov i samhället om man jämför med bebisars. 
     
    Exakt så! Väl formulerat. Glad
  • Strumpan08

    Det är så mycket fel i bvcvården idag så jag vet inte var man ska börja. Alltför mycket av sköterskornas egna erfarenheter och värderingar som får styra, alltför lite sakkunnig information om för- och nackdelar med amning/ersättning. 

    Ibland när man läser här på FL får man för sig att amning bara är krångligt, det gör ont, barnen sover inte... osv... Jag har ammat båda mina barn, helt i 4-6 mån och sen med smakportioner i varierande grad. Båda barnen har självmant slutat kräva bröstet vid 9 mån ungefär. Jag har haft lite problem i början, med för nätt tag och så, men bara barnen får någon vecka på sig så växer de ikapp och sen dess har det inte varit något problem. Hur smidigt som helst. Skulle se det som ett väldans omak att behöva börja med ersättning.  


    Strumpan ♥ 081209 ~ Myran ♥ 101007
  • sirisdotter
    Lillefant skrev 2011-09-09 11:43:31 följande:
    Det har tyvärr blivit allt färre som väljer att amma eftersom många anser att det är jobbigt. (?)... Forskning visar ju att amning är det absolut bästa för barnet, därför borde man göra det så länge man har mjölk. Men som sagt, vissa vill inte offra sig för sina barn...
    Offra sig!?
Svar på tråden Helammar folk inte längre?